Laxtrolling på Ålands hav

I fredags morse körde jag de dryga 25 milen från Örebro till Sundsveden, i Östhammars vackra skärgård, för att kliva ombord på min fiskebroder Robert Führs båt. Han trailade upp ekipaget dagen innan och det känns extremt lyxigt att bara kunna mönstra på en båt på det sättet.

Fredagen bjöd på ett fantastiskt väder och det är alltid lika härligt och förväntansfullt att komma ut på årets första laxtrolling till havs.

Betena, merparten med inslag av gult och grönt, sjösattes och Robban kokade både kaffe och ägg till frukost medan vi fiskade oss fram över 150 meters djup i 2,5 knop.

Beten med inslag av gult och grönt är gångbara i många vatten! Det här är Shoehorn från Luhr Jensen – ett bete med riktigt fin gång som lockat många laxar till hugg.

Radiotystnad

Trollingfiske efter vandringslax är till stor del ett ”waiting game”. Det kan tyckas hopplöst att söka laxen över så stora, djupa, områden som man gör utan att något händer. Men så plötsligt så kommer det ett steg med lax som passerar området och huggsexorna i båtarna avlöser varandra.

Den här förmiddagen är det rätt tyst med rapporter på VHFen. Nån enstaka fisk landas hör vi men över lag verkar det trögt. Just radiotrafiken fiskare emellan på Ålandshav uppskattar jag oerhört mycket. Här är det inte alls lika hemligt som på andra platser och man delar friskt med sig om vilka beten, färger och djup som laxarna hugger på. Eftersom det ändå handlar om fisk som passerar har man mycket att vinna på att hjälpas åt att knäcka koden.

Vid ett par tillfällen duggar så rapporterna tätt. Inom några minuter hörs flera rapporter via VHFen:
– ”Fish on!“,  -”Vi har dubbelhugg” och – “Vi drillar stor fisk nu” gör även att peppet stiger i vår båt även när huggen uteblir.

Understen – här utanför har det landats många och stora laxar

Plötsligt händer det

Sent på eftermiddagen närmar vi oss ett område där plottern i Robbans båt visar flera markeringar för landade fiskar. Bland annat en på 15,7 som jag fick förra året och en på knappa 19 kilo som Robban tog året innan. Ett hett område med andra ord…

Plötsligt skriker det till i en av Tekota-rullarna på styrbords sida och jag greppar snabbt spöet. Fisken inleder med en rusning men följer sedan relativt snällt med. Det är först när den närmar sig båten, och djupriggarna, som den får fart. Det är oroväckande nära att den går in i andra spön men efter lite trixande så ligger en stålblank lax kring 10 kilo i håvnätet. En fisk som efter ett par snabba får den friheten åter.

Inte den skarpaste bilden kanske – men fiskens välmående prioriterades framför bildkvalitén.

Lätta på bromsen

Det är inte helt sällan fiskarna får ny energi, troligen skrämda av båt och motor, när det närmar sig håvning. Av den anledningen lättar jag alltid på bromsen i slutskedet av fighten och använder tummen som broms. Då kan man snabbt och lätt ge fisken lina om så krävs.

Givetvis vänder vi åter i förhoppning om att området håller mer fisk och efter ett par vändor kring samma punkt så brakar det iväg igen. Den här gången på babord sida och vi kan se fisken hoppa på lång lina.

Proceduren upprepas och efter lite tunggung och stök bakom båten kan jag näta en 104 centimeter lång och dryga 13 kilo tung lax åt Robban. Även den fisken får friheten åter efter ett par snabba bilder!

En vacker fisk på dryga 13 kilo.

Testa laxtrolling – det är beroendeframkallande!

Det är nu och några veckor framöver som vi här i mellansverige har störst chans att komma i kontakt med riktigt stor lax. Så har du möjlighet att ge dig ut så rekommenderar jag dig verkligen att göra det. Området kring Landsort och Ålands hav är två klassiska arenor för laxtrolling.

Att åka med en fiskeguide är ett utmärkt sätt att snabbt lära sig tekniker och få tips på hur man går tillväga om man vill börja trollingfiska vandringslax själv. Man kan lätt avskräckas av alla stora båtar med avancerad elektronik men det går faktiskt utmärkt att trolla lax från mindre båtar så länge man har koll på väderprognoserna. Vädret kan skifta snabbt på havet.

Vill man testa så går det utmärkt att fiska med samma typ av utrustning som används för tyngre gäddtrolling. De viktigaste komponenterna i mina ögon är rullar och lina. Rullar med en jämn och bra broms som sväljer en hel del lina är att föredra. Jag kör med Shimanos nya Tekota-rullar i storlek 600 och är extremt nöjd med dem. Den är storleksmässigt mindre än den äldre modellen men har bättre broms och högre utväxling – bland annat! Läs gärna Oves inlägg efter hårt testande av rullen här » 

När det kommer till lina så förespråkar jag hellre mer lina än tjock lina. Stora laxar kan tömma rullen på lina i en häpnadsväckande takt! Sufix Super 21 är en nylonlina med väldigt lite stretch som blivit en favorit bland trollingfiskare. Sufix XL Strong är en annan som har de egenskaper man som trollingfiskare; mjuk, smidigt, hög knutstyrka och i nästan inget linminne.

Shimanos Tekota-rullar finns nu i en uppdaterad version som, otroligt nog, är ännu bättre än den här äldre varianten.

 

Den här texten är också publicerad på www.rapalaproguide.se

Av |2019-06-04T14:52:19+02:00juni 4th, 2019|Fiske, Lax|

Laxtrolling på Vättern – mina betesval

När dagarna blir korta, kalla och naturen tecknas i blyertsgrått så kommer alltid suget efter laxtrolling smygande hos mig. Det är något magiskt över stora, stålblanka laxar som jagar runt i spiggstimmen – ofta så ytligt att man ser stjärtfenor och ryggar bryta ytan. Då kan jag lova att pulsen stiger…

Stålblank lax fångad vid laxtrolling i Vättern

Stålblank lax fångad i Vättern i december.

Inte helt sällan säger vi att ”stora beten ger stora fiskar” och i många fall stämmer det. Men när det kommer till laxtrolling på Vättern, framförallt vintertid, så är det ofta precis tvärtom. Det är de små betena som levererar stor fisk. Orsaken är givetvis att lax, öring och röding kalasar i stora stim av spigg och helt enkelt ratar större beten. Då gäller det att anpassa sitt betesval efter laxens födosök. Match the hatch, som amerikanerna säger. Ett enkelt sätt är så klart att anpassa storleken på betet man väljer – men också färgsättning och djupgåendet kan spela in.

Naturliga färger fiskar bäst – i min båt

Personligen så föredrar jag beten i naturlig färgsättning, gärna med inslag av grönt och gult, när jag jagar laxen i spiggstimmen. Rapalas X-Rap Countdown och Original finns i perfekta storlekar för laxtrolling, 5 och 7 cm, och i massor av heta färger för att locka stora fiskar till hugg. X-Rap Countdown sjunker dessutom väldigt förföriskt och vaggande – precis som en skadad liten fisk. Så i exempelvis i innerkurvor, när betet tappar fart och sjunker, triggas laxens huggreflexer av det vaggande rörelsemönstret. Inte helt sällan hugger det även när man sänker farten för att håva! Så var beredd – det är inte ovanligt att laxen klipper betet när det känns som att båten nästan är helt stilla!

När vattentemperaturen är riktigt låg knyter jag gärna på silverkromade beten. Jag upplever att de blixtrande blanka sidorna funkar bäst i kalla vatten och kan ibland vara skillnaden på succé och fiasko.

Rapala X-Rap Countdown i naturliga färger är laxmagneter vid laxtrolling

Rapala X-Rap Countdown i naturliga färger är laxmagneter!

Innan du ger dig ut på laxtrolling är det inte fel att kika i boxarna med abborre-beten. Där kan du hitta beten som även funkar för laxfisket. Bland annat Shadow Rap Shad, som är ett magiskt bete till abborre, attraherar laxen.

Shadow Rap Shad - ett bete som fångar fisk vid laxtrolling

Shadow Rap Shad – ett bete som fångar fisk!

Fiska där laxen jagar

Ibland händer det att laxen ratar beten som går för djupt när de jagar i ytvattnet. Det kan räcka med nån meter så struntar laxen betet. Jag upplever att så oftast är fallet när det är riktigt svaga vindar och sjön ligger som en spegel. Då får man välja beten som går ytligt eller fiska med kortare linlängder för att få betet att simma i huggzonen. Det här gäller främst under vinterfisket – när vattnet är varmare och ligger platt söker jag fisken djupare.

Kromade beten är en favorit i riktigt kallt vatten vid laxtrolling

Kromade beten är en favorit i riktigt kallt vatten

För att få bästa gång på små beten fiskar jag alltid med en tafs av fluorocarbon som jag knyter betena i. En öppen knut, som Rapala-knuten, ger betet maximalt rörelseutrymme och påverkar inte gången som exempelvis ett beteslås kan göra. Jag använder Sufix Super 21 Fluorocarbon, 0,35 mm, till laxtrolling på Vättern.  Att fluorocarbonen i princip är helt osynlig i vattnet och dessutom extra nötningstålig mot fisktänder gör valet enkelt.

Gryning och skymning är klassiska huggperioder vid laxtrolling

Gryning och skymning är klassiska huggperioder.

Av |2019-06-03T08:29:20+02:00december 17th, 2018|Fiske, Lax|

Två dagars laxfiske i sommarvärme på Ålands hav

Varje år i maj har jag haft för vana att fiska en vecka i Blekinge, med Hasslö som utgångshamn, riktat på stor vandringslax. Det är ett fantastiskt kul fiske när man kommer rätt men då det är stora ytor kan man lika gärna blanka flera dagar i följd utan problem.

I år blev det ingen tur till Blekinge. En av orsakerna till det är att jag i dagsläget inte har båt för att fiska i de vattnen om vädret inte är extremt gynnsamt. Så när min vän Robban frågade om jag ville göra honom sällskap till Sundsveden för att jaga storlax på Ålands hav tackade jag omgående ja. Hans plan var att fiska tio dagar men då jag hade svårt att vara ledig så länge fick jag nöja mig med att mönstra på hans båt lördag-söndag 1-2/6.

Väl på plats fredag kväll bestämde vi oss för att inte ställa klockan allt för tidigt. Det skulle bli en lång dag till havs ändå – det var vi överens om. Strax efter 04 vaknade Robban och hade svårt att somna om. Och jag som inte sov speciellt tungt vaknade inte långt efter honom och snart var vi på väg ut mot de stora djupen och stora laxarna… Så blev det med den sovmorgonen!

Sundsveden, vår utgångshamn, tidig morgon och sen kväll. Lika vackert båda två!

Vi hann nog med två frukostar i den varma morgonsolen innan tröttheten satte in på oss båda. Robban tog en kortare vilopaus och jag följde hans exempel nån timma senare. Då, mitt i vilan, skrek det till i en rulle på babords djuprigg. Robban greppade spöet och konstaterade snart att “den är inte så stor” i samma sekund som det rev det iväg på den andra riggen. “– Den där däremot – den är finare” ropade han till mig som kravlade mig ut ur kojen i strumplästen.

Robbans fisk följde relativt med lätt in till båten och lät sig krokas av. En fin fisk kring 8-9 kilo simmade snabbt åter ner i djupet. Min fisk, som klippt en sked fiskad på 45 fot via djuprigg, rusade duktigt och lyckades få med sig inte mindre än tre linor… Av den anledningen blev fighten lidande och det gick relativt snabbt att få fisken i håven. Det i sin tur är ju bara en fördel när fisken ska returneras… Efter ett par snabba bilder, kontroll av längd och vikt, kunde vi återutsätta en fisk på 15,7 kilo fördelat på 112 centimeter.

En grov och fin fisk på 112 cm och 15,7 kilo

En grov och fin fisk på 112 cm och 15,7 kilo

Givetvis fortsatte vi att fiska i det området under en längre tid och på VHFen kunde vi höra spridda rapporter om landade fiskar även om de flesta verkade ha det trögt i det fina lördagsvädret. Allt eftersom lade sig vinden och vi fick söka skydd mot solens strålar under båtens sprayhood.

Efter 16 timmars fiske sökte vi natthamn för att ladda batterierna inför nästkommande dag. Då flera av de vi pratade med i land själva hade haft kontakt med fisk, eller hört andra som haft det, i det område vi fiskade i så bestämde vi oss för att börja dagen där.

Natthamn i skärgården

Efter att ha övernattat på en ö i den åländska skärgården startade vi vår fiske kring 06.00 nästkommande dag. Planen var som sagt att nöta på i det område som hade gett fisk igår. Bitvis såg det riktigt bra ut på ekolodet, med både bete och större fisk, men söndagen förflöt utan ett enda hugg för vår del.

När jag satte mig i bilen för dryga tre timmars färd hemåt var jag ändå nöjd. Två fiskar, varav den ena på över 15 kilo, på två dagars fiske är verkligen inte dåligt. Att de kom i ett dubbelhugg som gjorde att all action koncentrerades till en kort stund på lördagsförmiddagen är fiske efter vandringslax i ett nötskal. Bitvis känns det som att man fiskar i ett tomt hav med 250 meter under kölen och så plötsligt bryts lugnet på en sekund av knarren från en eller flera rullar. Då är all väntan, dötid och frustration som bortblåst på en sekund. Trolling efter vandringslax är beroendeframkallande – så enkelt är det…

Av |2018-06-21T07:35:02+02:00juni 21st, 2018|Fiske, Lax, Storfiskregistrering, Trolling|

Första trollingpasset med båten

Efter att ha fokuserat mitt trollingfiske på lax och öring sedan 1997 har jag det senaste året fått ett större sug efter andra arter, mindre vatten och nya utmaningar. Därför bytte jag båt under sommaren… men när vintern kommer, himlen blir blyertsgrå och kvicksilvret i termometern kryper ner under nollan kommer suget efter lax krypande igen. Det är något magiskt med de korta, kalla, dagarna och silverblanka stridbara fiskar. Av den anledningen begick jag i söndags trollingpremiär med Starwelden.

När det för en gångs skull inte skulle blåsa storm under den här hösten/vintern hotade SMHI med snöoväder och halka. Men när mobilalarmet pep och termometern visade nån plusgrad så hängde jag på trailern och styrde kosan mot Vättern.

De rapporter jag fått talade om trögt fiske på Granvikssidan under de senaste dagarna och eftersom vinden legat på från väst så kändes det helt rätt att sjösätta i Medevi och därifrån söka av vattenvidderna.

Då jag ännu inte monterat djupriggar på båten nöjde jag mig med sex spön fiskade i ytan bakom Ghost Tackles grymma SupraCruz-paravaner. Betena närmast båten blyades ned med 30 respektive 50 gram bly innan letandet efter betesfisk och/eller större bågar på ekolodet inleddes. De små ansamlingar av spigg, avtecknade som klotrunda bollar på lodet, stod i frivattnet på 30 meter där det var kring 60 meter djup. Inget lätt jobb att fiska kring dem utan djupriggar med andra ord…

På ett ställe hittade jag lite mer ytnära betesfisk och på sideimagen till och med ett par bågar. Precis i det området brände jag en fisk efter bara ett par sekunders drillande. Och minuten efter drogs den innersta paravanen nedåt, bakåt av tyngden från en fisk som dessvärre inte heller krokades ordentligt.

Utöver äggmackor, rykande hett kaffe och upplevelsen av att trollingfiska helt ljudlöst med elmotor så hände inget mer under dagen innan jag bestämde mig för att bryta upp och åka hem. Enligt prognoserna skulle vinden, och snöfallet, öka rejält framåt kvällen. Och det gjorde det… Snön vräkte bitvis ned och  hemresan, och framförallt när jag skulle backa ner trailerekipaget i garaget, blev dagens mest spännande upplevelse.

Det hade snöat rätt rejält och garagenedfarten (vi har garage i källaren) var rejält hal. Jag har ungefär en decimeters marginal på var sida om båten för att komma igenom porten och det är normalt sett inga problem – men när nedfarten är en isgata blir det lite mer intressant. Efter lite trixande fick jag till slut båten på plats inne i värmen utan missöden.

Väl hemma framför öppna spisen kunde jag i alla fall sammanfatta mitt första trollingpass i min Starwelde 1674 TL som lyckat. Visst är det bekvämare med en HT eller kabinbåt som jag tidigare hade men som en bekant konstaterade vid rampen på morgonkvisten: “Båtar är som verktyg, man behöver olika för varje typ arbete”. Och lite så är det ju…

Förutom att montera djupriggarna så ska jag även sätta öglor för att kunna fästa drivankare i och på så vis får lite bättre kontroll över fart. Dessutom ska jag nog ha ett par spöhållare till för att kunna ställa ifrån mig spön enklare. Som gammal trollingfiskare känner man sig lite naken i en båt med färre än 20 spöhållare.

Av |2017-06-28T11:51:46+02:00december 14th, 2016|Fiske, Lax, Starweld 1674 TL|

Lyssningstips: Vetandets värld om laxsjukdomen M74

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet.

Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara.

Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk?

Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om.

Lyssna på inslaget nedan.

Av |2016-09-13T11:07:24+02:00juni 17th, 2016|Fiske, Fiskevård/Fiskevanvård, Lax, Öring|

En åtta och en 15-kilos landad

Efter fina rapporter från Landsort blev fiskesuget till slut för stort och jag stack upp för ett ensampass i finvädret i mitten av maj.

Jag utgick, som vanligt för min del, från Trosa och båtfärden genom skärgården var magisk i soluppgången. Det är synd att man aldrig riktigt har tid att stanna upp och verkligen njuta av naturens skådespel… Fisket lockar helt enkelt mer.

Havet låg i det närmaste helt platt och betena sattes snabbt ut i det allt mer värmande solskenet. Ett par sälar observerade spektaklet på behörigt avstånd. Och finns det säl så är oftast inte laxen så långt borta…

PÅ VHFen rapporterades det om ett par landade fiskar kring sju kilo och även nån större pjäs som gått loss. Det kändes helt enkelt hett och runt 10.30 morrade det till i en rulle när jag passerade ett tydligt strömstråk med stora betesstim i direkt anslutning. Ett klassiskt laxtillhåll. Fisken, en åttakilos, hade fastnat för/i en Ismo Magnum i min personliga favortifärg vid Landsort: Karvasen. Betet fiskades längst ut på babordssida med endast 20 grams bly framför.

Efter ett luftsprång från laxen och en halvt misslyckad håvning från min sida fick fisken i alla fall skåda Yamarinens insida. Alltid skönt att spräcka nollan för dagen.

När havet ligger så platt som det gjorde denna dag är det väldigt enkelt att se strömstråken i ytan och koncentrera fisket kring dem. Det är ofta väldigt effektivt. Det enda man bör ha i åtanke är att hålla koll på farten om man fiskar i strömmen så att betena rör sig som tänkt.

I samma strömstråk, på samma bete, kom dagens andra hugg kring 14.00 – mitt i eftermiddagskaffet! Det märktes direkt att det var en bättre fisk som klippt betet. Linan lämnade rullen i rätt hög fart innan den stannade och jag kunde börja drilla. Fighten var rätt odramatisk och fisken lät sig styras mot båten utan större problem men som vanligt, när man är ensam, blir det alltid lite extra spännande när man har stor fisk på kort lina när båten.

Efter en del stångade gick fisken i alla fall i håven – eller rättare sagt så simmade den i håven. Om du kikar på filmen nedan så ser du at det är exakt vad den gör när jag lägger ur växeln på motorn.

Fisken var fenklippt och vägdes till 15,37 kilo fördelat på 113 cm. Att det inte hände något mer den dagen spelade mindre roll…

Av |2016-12-13T07:05:44+01:00juni 5th, 2016|Fiske, Landsort, Lax, Storfiskregistrering|

Tre dagars fiske i Hasslö

I onsdags eftermiddag rullade jag och Robban ner till Hasslö för några dagars fiske efter vandringslax. Vi kom ner senare än planerat på grund av ett vägbygge med långa köer i Jönköping och fick inte mer än ett par timmars sömn innan det var dags att lämna hamnen.

Jag hade fått rapporter om bra fiske ute vid Klippbanken och det var dit vi styrde skutan samtidigt som solen snabbt steg över horisonten.

soluppgang_hasslo

Betena sjösattes och vi började söka av området i jakt på varmvattenfläckar och/eller betesfisk. Bitvis såg det riktigt bra ut på ekolodet och temperaturen var dryga graden varmare i ett område där vi valde att koncentrera fisket under förmiddagen.

När inget hänt valde vi på eftermiddagen att fiska oss mot gamla, fiskgivande, positioner och när solen var på väg ner och kvällshimlen färgades svagt rosa skrek det äntligen till i en Tekota-rulle. En Northern King i en egen färg fiskad bakom dipsy diver hade lockat till hugg.

Till en början tyckte jag inte laxen kändes speciellt stor men när den närmade sig båten kunde vi konstatera att det rörde sig om en rätt så hög fisk. Efter ett par snabba bilder och en vägning till 13,97 kilo simmade fisken piggt tillbaks. Bilden på fisken har nån knepig effekt som Robban

lax_1397

Eftersom vi fiskar enligt principen “varannan godkänd fisk” och satt måttet för godkänd fisk till 12 kilo var nästa fisk Robbans. Tyvärr hände inget mer innan mörkret infann sig och vi drog i land för några timmars välbehövlig sömn.

garpahamnen

Nästa morgon låg dimman tät över land men ute på öppet vatten var sikten god när vi styrde ut mot platsen där vi fick fisken kvällen innan. Det tog inte speciellt lång tid (med vandringslax-fiske-mått mätt) innan dagens första fisk drog iväg i ett ythugg. I värmande solsken och på ett nästintill spegelblankt hav landade Robban en lax med en förmodad långlinekrok i munnen. Som tur var så lossade det snabbt och fisken kunde simma vidare.

robban_drillar

Det fortsatte sedan att hugga med ojämna mellanrum under hela förmiddagen och Robban drillade vidare i jakten på “godkänd” fisk. Det enda undantaget var när jag konstaterade att “det sitter nog tång på ditt yttersta spö” och vevade in för att rensa och märkte att det inte var tång utan en näbbgädda nära reggvikt. Det hade varit snyggt att “sno” en reggfisk men det visade sig skilja 50 gram om jag inte minns fel.

robban-lax robban_retur

Den tredje dagens fiske inledde vi, precis som de tidigare, innan solen gått upp. Med bara några få timmars sömn i kroppen satte vi grejorna och började fixa en rejäl frukost med kaffe, smörgås, stekta korvar och köttbullar som vi precis hade hunnit få i oss när det var dags för havets innevånare att äta frukost… Först fram till smörgåsbordet av plåtbitar i form av Ismo och Northern King var en havsöring på 4,9 kilo. Därefter kom ett par laxar på drygt åtta och tio kilo i relativ tät följd. Fina, stridbara, fiskar som alla fick simma åter.

Totalt tror jag att vi hade ett 15-tal kontakter och landade sju fiskar på tre dagars fiske – vilket får anses vara helt ok. Att vädret var fantastiskt gjorde inte saken sämre…

robban_havsoring

lax_i_hav

motljus

 

Av |2016-12-13T07:05:44+01:00maj 9th, 2016|Hasslö, Lax|

Bra start på vårfisket: regg-öring i håven

Efter en vinter där stor del av den lediga tiden gått åt till husrenovering var det skönt att komma ut på sjön igen – i det här fallet Vänern. Vi hade planerat för en tvådagarstur, jag och Robban Führ, men vindprognoserna för lördagen var så skiftande så vi valde att besöka Sportfiskemässan istället.

Solen hade redan gått upp när vi sjösatte Robbans Nora 20 i Laxhall för vidare färd ut mot silverfiskarna. En blandning av laxfällor i form av löja och plastbeten sjösattes bakom båten och i takt med att solen värmde och vinden avtog blev det riktigt vårlikt.

På ekolodet visades bitvis stora mängder betesfisk och framförallt rejäla bågar under betesstimmen och strax efter att den tredje koppen morgonkaffe hade intagits kom dagens första hugg.  Efter en kortare rusning och lite stångande på lång lina följde fisken relativt snällt med till det väntande håvgarnet. 6,54 kilo fördelat på 83 centimeter öring blänkte vackert i vårsolen. En finfin start på dagen – och på vårfisket.

mogge_oring_6540gram

En ytligt fiskad Strike Pro Scooter Minnow färg 905G, hade lurat en öring att öppna gapet. Scooter Minnow har snabbt blivit en favorit, både på Vänern och Vättern, med sin snabba, flyende, gång.

Solen värmde, kaffe konsumerades och framtida fisken planerades i väntan på nästa hugg… Under resten av dagen, fram till 17:00 då vi plockade ihop, hade vi kontakt med 5-6 fiskar till varav ett par var för korta i rocken och andra var ofina nog att spotta ut betena efter bara en kort stund.

Inget racer-fiske men öringen räddade dagen gott och väl…

strike_pro_drillning

Av |2016-12-13T07:05:44+01:00mars 21st, 2016|Fiske, Lax, Öring, Storfiskregistrering|

Gårdagens bästa bete – en nyhet från Strike Pro

Gårdagens pass på Vättern, med Hästholmen som utgångshamn, var en tillställning som bitvis var rätt kylslagen. Om det berodde på den ihållande nordanvinden eller det faktum att jag glömde termosen med värmande kaffe på köksbänken låter jag vara osagt…

Under morgontimmarna hade jag endast två hugg som resulterade i fast fisk; en liten öring och en riktigt fet och vacker tomteröding. Båda krokades av i vattnet och fick simma hem igen.

Vid flera tillfällen under förmiddagen såg jag hur fisk högg på betena fiskade via djuprigg utan att fastna. Gissningsvis var det mindre rödingar som inspekterade betena lite försiktigt. Senare under dagen högg de mer rejält och jag returnerade en handfull fiskar och behöll en vacker och välkonditionerad fisk till julbordet. Lax i all ära – men på matbordet har den, enligt mina smaklökar, svårt att hävda sig mot sin mindre kusin rödingen.

Apropå lax så brände jag en skaplig fisk som hoppade ett par gånger bakom båten innan krokfästet tappade sitt grepp. Men sådant är fisket ibland; man tappar fler än man landar.

Dagens bästa bete var utan tvekan Strike Pro Scooter Minnow i en mindre storlek än den som finns i butik nu. Den nya modellen, som kommer under vårvintern, är 9cm och väger inte mer än 6,5 gram. Traditionellt sett har wobblers med sadelnos-sked  tillverkats i balsa för att vara så lätta som möjligt och ge betetet en flyende gång. Tyvärr kan fångstgivande balsa-beten bli rätt så sargade efter en tid men här har Strike Pro och CWC tagit fram ett bete med samma egenskaper och som dessutom tål hårda tag.

Här under finns en bild på en av de färgvarianter som jag testade igår och som funkade bäst. Det är svårt med färgåtergivningen på den här typen av beten och jag skulle nog säga att den är något mörkare (framförallt över ryggen) och jag upplever den mer åt det gröna, spiggaktiga, hållet. En grym wobbler med en fin flyende gång som uppenbarligen tilltalar blankfiskarna. Bilden är klickbar om man önskar se den i större format.

En annan nyhet från CWC som kommer senare i år är Inquisitor, en åttacentimeters tungstensviktad wobbler, men en rejäl side-to-side gång enligt Mats i Team Ajax som testat den. Resultatet lät inte vänta på sig när en lax på 9,15-kilos klippte betet förra veckan.

Hans rapport finns här; http://ajax-mats.blogspot.se/
_MG_8570_2

Av |2016-12-13T07:05:44+01:00december 14th, 2015|Fiske, Fiskeprylar, Lax, Öring, röding|

Årets Hasslöresa: en segdragen historia

För första gången någonsin fiskade jag nere i Hasslö vecka 20 istället för vecka 19… Orsaken till det var att det passade bättre för min vän Clas att åka vecka 20. Så det var ett enkelt val trots allt.

Hela vårvintern funderade jag på om det skulle bli för sent, om näbbgäddorna skulle invaderat kusten och om laxarna skulle ha passerat. Jag kollade rapporter och väder på daglig basis månader innan… Ju närmare det kom avfärd – ju tveksammare blev jag.

Under vecka 19 hade jag flera vänner på plats och de upplevde ett utomordentligt trögt fiske. i gengäld kom det upp fisk kring 20 kilo nästan dagligen. Det kändes som att vi skulle komma ner helt perfekt. “Förr eller senare måste ju flaken med lax komma” resonerade vi på vägen ner.

Vi var på plats kring midnatt fredag 8/5 och sjösatte omgående. Tre timmars sömn vid bryggan fick räcka… Morgondagen skulle bjuda på sol och svaga vindar. Efter den blåsigaste våren i mannaminne var det inte mycket att fundera på; vi skulle inleda med ett 16-timmarspass. Minst.

pa_vag_ut_hasslo

25 distans enkel resa tillryggalades innan solen gått upp och vi sjösatte betena i rask takt och frukosten intogs.

Efter ett par timmars fiske där enbart torsk visade intresse för betena kom det efterlängtade rullknarret… En ytligt fiskad Ismo Magnum lockade till hugg och Clas hann drilla en stund innan fisken släppte. Trist – men med tanke på att vi hade en veckas fiske framför oss så gjorde det inte så mycket just då.

Under resten av dagen, och långt in på kvällen, testade vi gamla positioner som “alltid” brukar ge fisk utan att lyckas.

Vädret gick från svaga vindar och sol till blyerstgråa skyar och ökande vindar under seneftermiddag.

Väl i hamn kunde vi summera en tappad lax och ett tiotal torskar efter första dagens fiske.

IMG_1429

Söndag 10/5

Söndagen bjöd till en början på samma väder som lördagen.  Och samma fiske… Eller egentligen sämre fiske eftersom vi inte ens brände någon lax. Vi testade att fiska på något grundare vatten men där var det i princip omöjligt att ha betena i fred från glupska småtorskar.

Jag lurade Clas att jag ville ta en bild på honom med en torsk för att skicka till mina barn… Visst skickade jag den – men den hamnade också här!

clas_torsk

ekolod_torsk

Ekolodet visar hur torsken stiger från botten (24,3 meter) och upp för att klippa ett bete som fiskades via djuprigg på tio meters djup. Det hände åtskilliga gånger med dubbel- och trippelhugg som resultat.

Måndag 11/5

Enligt vissa prognoser skulle det blåsa halv storm på måndagen. Andra talade om svaga vindar och sol. Det enklaste sättet att ta reda på vilken av “gissningarna” som skulle vara mest korrekt var att ställa klockan på 03.00 och titta ut.

garpa

Fördelen med att bo i båten är att man har relativt kort startsträcka när man ska ut. Och när det ser ut som på bilden ovan är det inte så svårt att ta beslut…

Vi lämnade Garpahamnen innan solen gått upp och stack ut mot Klippbanken. Väl på plats hittade vi ett område med lite mer betesfisk och vattentemperaturer som var 0,3-0,4 grader varmare än kringliggande. Här nötte vi på en stund innan det högg…

Ytterst på styrbords sida satt en Ismo Magnum i färgen omvänd popcorn med 20 grams bly framför och den föll laxen i smaken. Det var en rätt så beskedlig fisk som lät sig styras mot håven och fotograferas innan den fick återgå till sitt rätta element. Inte direkt den fisk vi åkt hit för – men ändå rätt skönt efter två heldagars blankande.

Under eftermiddagen missade vi ett rigghugg men i övrigt hände ingenting…

haaslo_lax_8o5

trafik

Tisdag 12/5

Natten mellan måndag och tisdag blåste det rätt så rejält i men framåt gryningen upphörde vinden i det närmaste. Många valde att stanna i land men vi överraskades av att det faktiskt inte var värre än vad det var. Visst gungade det lite men betydligt mycket mindre än vad vi trodde när vi lämnade hamnen.

Vi valde att fiska oss i sidsjö österut under förmiddagen för att vända ut i sjön och fiska sidsjö hem – i princip. Enligt prognoserna skulle det komma ett kraftigt regn med tillhörande hårda vindar kring 17.00 så vi bröt strax innan det. Utan att ha fått något vettigt…
Den utlovade stormen kom inte förrän 19.00 när vi satt i godan ro i båten med kapellet uppslaget. Värre var det för ett par kompisar som var ute till havs… På nån minut gick det från relativt små vågor till 2-2,5 meters vågor. Nu gick det bra för deras del som tur var.

Onsdag 13/5

Den hårda vind som kom under tisdagskvällen höll i sig även under onsdagen. Så vi passade på att besöka “människobyn” och proviantera, äta lagad mat och sånt. Dessutom hann vi ut en sväng till Torhamns Udde och Sandhamn Marine [hemsida här] och snackade med Uffe som driver stället. Han sitter på en massa kunskap om fisket i området och har dessutom riktigt fina nybyggda stugor precis nere vid vattnet. Ett besök rekommenderas varmt! Det är inte omöjligt att det kan vara ett alternativ för kommande resor…
torhamns_udde
Torhamns udde – Sveriges sydostligaste udde

Torsdag 14/5

Under natten mot torsdagen lade sig vinden rätt så mycket och vi valde att förlägga fisket utåt Utklippan i förhoppning om att den hårda sydvästvinden hade pressat betesfisk och lax åt det hållet…
dipsy_ubat
Återigen hade vi betena i innan solen gått upp och utöver besök av en ubåt (ursäktar den extremt dåliga mobilbilden) så hände ingenting på hela dagen. Inget av värde i alla fall… Ett par näbbgäddor krokades av och nån torsk lyckades hitta våra djupriggsbeten – men laxen lös med sin frånvaro.
Spridda rapporter via SMS och VHF skvallrade dock om att en och annan lyckades lura upp lite finare fisk.
Strax efter 18.00 tog äntligen en rulle ton och jag kunde drilla en vandrare modell mindre mot håven. Efter flera fisklösa dagar så var det ändå skönt att få känna knyckarna från en silvertorped… Tyvärr så gick det inte som vi hoppats på och laxen släppte precis bakom båten. Det var ingen jätte, kanske inte ens en tiokilos, men där och då var det tillräckligt för att det skulle kännas hopplöst.
Den kvällen tröstade vi oss med pizzabuffé och bestämde oss för att köra ett monsterpass följande dag.

Fredag 15/5

soluppgång
Ännu en morgon när vi satte alla beten innan solen gått upp… Vi hittade relativt omgående ett område som såg riktigt, riktigt bra ut. Varmare vatten, betesfisk, spridda bågar… Här skulle vi ligga kvar och “nöta upp dem”.
Solen gick upp, vinden la sig allt mer och solen värmde på riktigt skönt. Men fisket kändes otroligt segt så strax innan lunch tog vi det, för mig, ovanliga beslutet att bryta tidigare än planerat och åka hem.
Så tidig eftermiddag rullade vi de 45 milen hem till Örebro men endast en lax (knappt värd namnet) i fångstjournalen.

Summering

Segt som sirap för vår del… och inte bara för oss. Det var många som blankade under de dagar vi fiskade. Men å andra sidan kom det upp flera riktigt stora fiskar (17-20 kilo) så det gjorde det intressant i alla fall.
Nu laddar jag om för Landsort inom kort och har redan bokat in vecka 19 på Hasslö, eller möjligen Sandhamn Marine, nästa år :-)
Av |2016-12-13T07:05:44+01:00juni 8th, 2015|Fiske, Hasslö, Lax|

Bra fiske i finvädret

Egentligen hade jag tänkt fiska gädda idag men rapporter om bra laxfiske gjorde att jag sent igår kväll packade om och ställde klockan på 04.00. Med knappt fyra timmars sömn i kroppen gick det åt ett par koppar starkt kaffe för att riktigt väcka kroppen…

Vänern låg spegelblank när solen gick upp och jag styrde båten mot den tänkta fiskeplatsen. Eftersom frysen var helt tom på löja var det första gången på många år som jag enbart fiskade med plast- och plåtbeten efter insjösilver… Det var inte utan att jag kände mig lite ringrostig när jag skulle leta fram tio gångbara färger.

En blandning av Strike Pro, Tomic, Bomber och Toby sjösattes i den värmande morgonsolen och kaffet smakade så där gott som det bara kan göra till sjöss.

Det tog inte så lång tid innan jag hittade en fläck med lite varmare vatten och gott om betesfisk. Ett par vändor över det området resulterade i ett hugg på det innersta spöet på styrbords sida. En liten lax hade fattat tycke för en 18 grams silverfärgad Toby…

IMG_1077

Fisken krokades av bakom båten och stack iväg som skjuten ur en kanon. Efter ett par timmars fruktlöst sökande på de stora vattenvidderna bestämde jag mig för att byta beten på ena sidan. Då rev det iväg på två spön EXAKT samtidigt på den andra sidan. Två laxar, stöpa i samma form (5,1 och 5,2 kilo), satte tänderna i varsin Strike Pro Scooter Minnow (en nyhet från CWC som kommer i butik inom kort – klicka här för att läsa mer det). Den ena fisken bjöd på en riktigt trevlig fight som avslutades med en rusning 15 meter rakt ner under båten innan den kunde håvas. Den andra var mer beskedlig och stångades inte alls lika mycket. Båda fick sätta livet till då jag frysen är lika tom på lax som på löja…

På ungefär samma fläck kunde jag strax efter drilla och returnera en lax i samma storlek med fettfena. Den klippte en Tomic 737 – en riktigt Vänerfavorit oavsett väder.

_MG_6825web

Under eftermiddagen sökte jag mig mot ett grundområde som brukar kunna hålla öring och brände två riktigt fina hugg i tät följd. En på ytan och en på riggen – båda med Scooter Minnow i linänden. Ett par smålaxar gav sig in i leken och krokades av bakom båten innan en bättre fisk, även den med fettfena, kunde styras in mellan riggarna och krokas av. En fisk som uppskattades vara i samma storlek som de andra – en femma.

I utkanten av ett grundområde, där det knappt var 14 meter, rev det iväg igen på riggen. Den här gången på en Ismo Mini som jag knäckt till rätt rejält för att få till gången på. Fisken stångade på rätt så duktigt nere i djupet innan den gled in i håvgarnet och ytterligare en femkiloslax (5,5 kilo) fick sätta livet till. Med kvoten fylld, och grillsäsongen räddad, började jag plocka in bete efter bete. Dagens sista hugg kom när endast två spön var kvar i sjön. Fiskens beteende skvallrade om gädda och mycket riktigt så var det en “gröning” som slukat betet rätt rejält. Det var ett under att linan klarade sig från de vassa tänderna… Men jag var glad att gäddan inte snodde med sig dagens bästa bete – men än gladare var nog gäddan…

Summa summarum så hade jag en rätt händelserik dag på sjön. Tre godkända femkilosfiskar fick följa med hem, två till i samma storlek returnerades pga fettfena och ett två för små… Dessutom brände jag två fina hugg. Scooter Minnow stod för totalt sex av nio kontakter och resten kom på Toby, Tomic 737 och Ismo Mini.

Förhoppningsvis hinns det med ett par pass efter gädda innan vi sticker på årets fiskemässiga höjdpunkt: “Jakten på Östersjösilvret”.

_MG_6827_2

Av |2016-12-13T07:05:45+01:00april 7th, 2015|Fiske, Lax, Trolling|

Laxfeber råder

Att det råder någon form av allmän laxfeber råder det ingen tvivel om. Så här års brukar det plinga till rätt så frekvent i mina inkorgar – både i mailen och på sociala medier. Det kan vara frågor från de som planerar sin första resa någonsin till havet i jakt på lax eller från rutinerade rävar som bara vill jämföra erfarenheter. Båda är lika välkomna och jag bollar gärna tankar och idéer…

I senaste numren av Fiskefeber och Fiskejournalen finns artiklar om laxtrolling. I Fiskefeber bjuds det på betestips och “att tänka på” kring trolling efter vandringslax och i Fiskejournalen är reportaget av typen “reporter-vill-testa-laxtrolling”. Båda är läsvärda – men av olika anledningar.

Att laxfisket är fantastiskt i södra Östersjön nu har väl knappast undgått någon och jag ser mycket fram emot turerna till Hasslö, Nynäshamn och eventuellt även Singö i år. Jag tror det blir ett magiskt laxår!

Vill man stilla, eller kanske snarare öka på, sin laxfeber så kan jag rekommendera att kolla in “Laxtrolling på Vänern” med Petter Larsson genom att klicka här!

Eller några av mina och Clas filmsnuttar från Hasslö och Nynäshamn för den delen… De hittar man på https://www.morganlewin.se/filmer/ 

Av |2016-12-13T07:05:45+01:00mars 19th, 2015|Fiske, Lax|

Nya modeller av Strike Pro

I söndags trollade jag och min klubbkompis Albin Sharghi, till vardags på CWC, på Vättern med siktet inställt på sjöns silverfiskar. Fisket var trögt över lag verkade det som med en eller två landade fiskar som bäst. Vi hade två kontakter under dagens fiske och landade den ena; en liten lax som hoppade över håven och nästintill rundade flätlinan på djupriggen innan den lät sig håvas. En riktig ninja-lax! Den andra fisken fick vi aldrig se men den kändes bra, enligt Albin, och uppförde sig som en större lax med en inledande långrusning, tungt stångande och en överraskande simtur i hög fart mot båten där den nästan fick slaklina… Efter en stunds givande och tagande tackade den för sig och spottade ut betet; en Strike Pro.

vattern

Testfiske av nya beten från Strike Pro

Fisket i sig var väl inte direkt något att dela med sig av men Albin hade med sig ett gäng prover på en kommande modell av Strike Pro, kallad Scooter Minnow, som var väldigt intressant! 11 centimeter lång och med Strike Pros grymma finish kommer det bli en favorit i mina betesboxar!

Inledningsvis kommer den att lanseras i ett antal gösfärger lagom till sommarens fiske (se en del av dem nedan). Dock hade de låtit lacka upp ett par “laxfärger” som jag kommer att fortsätta testfiska. Riktigt fina beten med en fin “flyende” gång.

Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Strike-Pro-Scooter-Minnow_3

Strike-Pro-Scooter-Minnow_2

Strike-Pro-Scooter-Minnow

Så håll utkik i Strike Pro-hyllan hos din favorithandlare eller beställ Strike Pro Scooter Minnow från nån webbshop när den dyker upp.

Uppdatering: “Gösfärgerna”, som även innefattar ett par laxdräpare, kommer ut i butik i april/maj 2015.

Strike Pro Scooter Minnow i gösfärger

Här är fyra av de tio färger som lanseras först. Främst tänkta som gösbeten men bland annat Black Silver kommer finnas i min “laxlåda” framöver. Och de skarpa färgerna är inte att förakta när man riktar på lax och öring i riktigt kallt i vatten… Se samtliga färger på CWC´s hemsida [klicka här]

Strike Pro Scooter Minnow

Av |2016-12-13T07:05:45+01:00januari 28th, 2015|Fiske, Fiskeprylar, Lax, Öring, röding, Tips & Tricks|

Svårfiskat vid Landsort

Jag beslutade mig sent på kvällen innan för att köra ett sista(?) test på vandringslaxen för i år vid Landsort. Väderprognoserna var samstämmiga, och nästan lite för bra, med obefintliga vindar och växlande solsken.

På plats i Trosa så kunde jag konstatera att inget annat trailer-ekipage sjösatt. Och ute vid Öjas sydspets var det helt tomt på båtar. Faktum är att jag inte såg någon annan trollingbåt under de ett och ett halv dygn som jag fiskade.

Betena, som vanligt en blandning av Ismo, Northern King och Trophy Spoon, sjösattes i total bleke. Och jag njöt av solskenet tillsammans med ett gäng sälar.

_MG_4127

Det tog inte speciellt lång tid innan jag insåg att det skulle bli svårfiskat. Men inte på grund av vädret i första hand… Vattenytan var täckt av tång och sjögräs vilket innebar att jag fick rensa betena konstant. Personligen tycker jag det är bra att “plocka runt” med grejorna när man trollar. Det är inte helt sällan som huggen kommer i samband med att man precis satt i ett bete eller när man plockar inte ett annat. Rörelse, och att det händer nått, kan trigga fisk… Att vara själv ombord och ständigt rensa krokar från skräp känns dock långt ifrån optimalt.

Efter nån timmes fiske, och rensande, knarrar det till i ett ytspö och jag drillar en mindre fisk en kort stund innan den släpper. Lite lön för mödan med allt rensande i alla fall…

_MG_4098

På seneftermiddagen är det åter dags att drilla fisk. Den här gången knarrar rullen lite argare och efter en stunds drillande kan jag kroka av en fettfeneprydd lax i åttakilosklassen bakom båten. En Ismo med 80 gram bly framför gjorde jobbet den här gången.

Jag nöter på till 22.30 innan jag bestämmer mig för att ta natthamn på Öja. Precis när jag ska lägga till öppnar sig himlen och regnet vräker ner. Blöt, trött och en aning frusen sover jag tre timmar innan larmet på telefonen piper. Enligt prognoserna skall vinden minska från 2m/s till obefintlig under förmiddagen. Dessutom skall solen skina från klarblå himmel hela dagen… Det finns med andra ord risk för att det blir varmt där ute idag – och av den anledningen vill jag hinna få några timmars fiske innan det blir outhärdligt.

Dag två – tång, tång och mer tång…

Jag åkte österut i hopp om att hitta renare vatten att fiska i och jag hittade en fläck där det gick att fiska relativt ostört från skräp i vattnet. Tyvärr dröjde det inte speciellt lång tid innan strömmen fört med sig tång även hit…

_MG_4113

Den utlovade solen doldes bakom molnen hela morgonen och förmiddagen så det var inte den som fick mig att bryta ihop och åka hem redan vid 12-tiden – det var det ständiga rensandet. Jag tror inte att jag hade tio beten i vattnet en enda gång från 03.00-12.00 och det blir lite frustrerande när man är själv ute.

Här näst blir det gösfiske i sommarstugan nån kväll… Förhoppningsvis helt utan flytande skräp.

tang

Av |2016-12-13T07:05:45+01:00juli 1st, 2014|Fiske, Lax|

Film: 17,75 kilo lax – från hugg till håv

Nu ligger filmen från i lördags, då jag landade en lax på 17,75 kilo, uppe på Vimeo. Klicka här för att se den i HD-kvalitet: https://vimeo.com/97966446

Om du nöjer dig med lite sämre kvalitet så kan du kika på klippet nedan. 17 minuter fight är nedklippt till drygt fyra minuter… Det är rätt ointressant att se varenda pumpning om du frågar mig.

Vill du läsa hela rapporten från vårt fiske vid Landsort så kikar du in här: https://www.morganlewin.se/1775-kilos-lax-nytt-batrekord/

 

Av |2016-12-13T07:05:46+01:00juni 11th, 2014|Fiske, Landsort, Lax, Video|