Lyssningstips: Vetandets värld om laxsjukdomen M74

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet.

Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara.

Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk?

Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om.

Lyssna på inslaget nedan.

Av |2016-09-13T11:07:24+02:00juni 17th, 2016|Fiske, Fiskevård/Fiskevanvård, Lax, Öring|

Nakna kändisar ska rädda det marina ekosystemet

Nej, rubriken är inte hämtat från TV3 nya fredagsunderhållning – även om man kanske kunde tro det. Artikeln nedan är hämtad från Dagens Media:

De kastar kläderna – och poserar med ålar, hajar och andra fiskar. Så ska Gillian “Scully” Anderson, rapparen Goldie och skådisen Olivia Williams rädda det marina ekosystemet i Europa.

Det globala marina ekosystemet kommer att krascha om inte världssamfundet vidtar åtgärder. Det är bakgrunden till kampanjen Fishlove, vars mål är att stoppa djuphavstrålning i europeiskt vatten.

Medverkar i kampanjen gör bland annat skådespelaren Jeany Spark, känd från den brittiska versionen av “Wallander”, “Ghost Writer”-stjärnan Olivia Williams, rapparen Goldie och inte minst Gillian Anderson från den kultförklarade tv-serien “X-Files”.

Kampanjen har dragits igång av Nicholas Röhl, ägare av restaurangen Moshimo, samt av skådespelaren Greta Scacchi, och har fått stor uppmärksamhet.

Bland annat har Daily Mail skrivit om kampanjen och de fjälliga bilderna, som tagits av den franska fotografen Denis Rouvre. Målet med kampanjen är att frågan ska få uppmärksamhet samt att samla in 10000 underskrifter innan den 10 december då EU-parlamentet röstar om ett förbud mot djuphavstrålning.

Tanken är så klart god… Men personligen tycker jag det känns lite förlegat att låta kändisar klä av sig nakna – även om bilderna i sig är snygga. Men det är klart: nakna kändisar krävs kanske för att tränga igenom nyhetsflödet idag.

gillian

oliviawilliams

goldie

jeanyspark

Av |2016-12-13T07:05:47+01:00december 9th, 2013|Fiskevård/Fiskevanvård|

Kryphål i EU:s fiskeregler ska täppas till

Det ska bli svårare för europeiska fiskebåtar att flagga om fiskebåten för att kringå EU:s regelverk. Europaparlamentets fiskeutskott har röstat för en karantänperiod på två år.

Ett kryphål för att kringgå EU:s fiskeregler ska täppas till. I alla fall om Europaparlamentets fiskeriutskott får som de vill.

Läs hela nyheten på http://europaportalen.se/2012/09/fiskebatarnas-flagghoppning-ska-hindras

Av |2012-09-19T17:08:09+02:00september 19th, 2012|Fiskevård/Fiskevanvård|

Rekordmånga laxar

“Aldrig sett så mycket som nu” Det är rekordmånga laxar i Bergeforsen. Enligt sportfiskarna tror man att det beror på att laxfisket i Östersjöområdet stoppades tidigare än vanligt i år.

Läs hela nyheten här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/rekordmanga-laxar

Eller kika på inslaget nedan.

Av |2012-09-14T16:26:34+02:00augusti 24th, 2012|Fiske, Fiskevård/Fiskevanvård|

Skyddsjakt på skarv i Hjälmaren

I mitt förra inlägg så skrev jag att Hjälmaren har potential att bli ett riktigt bra gösvatten. Då “hackade” jag lite på nätfisket men glömde bort skarven… Det har inte Länsstyrelsen gjort – som tur är. Och nu har man beslutat att tillåta skyddsjakt på “ålakråkorna”. Allt enligt NA.se >

Av |2012-04-25T16:24:56+02:00juli 21st, 2011|Fiskevård/Fiskevanvård|

Mer lax i Vättern

Jag har nu färdigställt och lagt ut insamlingsstiftelsen Mer lax i Vätterns nya hemsida; www.merlaxivattern.se

En sida som jag gjort helt ideellt. På samma sätt som allt annat arbete i stiftelsen.
Så besök sidan – och framförallt: bidra.
Den rekommenderade bidragsnivån för oss privatpersoner ligger endast på 300:-. Med tanke på vad vi bränner på båtar, elektronik, utrustning, beten och inte minst bensin så är 300:- inte mycket. För vad ska vi med alla prylar till om det inte finns någon fisk att fånga…
Av |2016-12-13T07:05:12+01:00juni 8th, 2009|Fiskevård/Fiskevanvård|

>Yrkesfisket efter lax i Vänern ökade 2008

>Saxat från Outdoor.se:

“Färska fångstsiffror visar att yrkesfisket i Vänern under 2008 förde iland ca. 30 ton lax och öring, en ökning med ca 8 ton i jämförelse med 2007. Vilket omräknat i blankfisk (medelvikt 4 kg) blir 2000 fler än 2007. 30 ton och 4 kilo per fisk blir 7500 stycken”
Kolla in Outdoor.se för mer info.
Personlig reflektion: Hur många vildfiskar eller fisk under måttet som dog i näten eller efter att de returnerats kan man ju bara funderar över…
Av |2012-04-26T20:33:02+02:00mars 25th, 2009|Fiskevård/Fiskevanvård|

Storleken har betydelse

Läser på NA.se att en “örebroare blivit dömd för fiske med nät med för små nätmaskor”. Det glädjer mig att nätmaskornas storlek faktiskt kontrolleras. Sedan kan man ju undra om det är hypen kring utfiskning, fiskeripolitik och världshavens tillstånd som ligger bakom nyhetsvärdet i det hela.

Jag kan bara hålla tummarna för att det inte debatten och medvetandet om läget under ytan försvinner bara för att kvällspressen slutar föda “Svenne Banan” med rubriker om “DÖDA HAV”…

Av |2014-01-31T12:33:10+01:00mars 5th, 2008|Fiskevård/Fiskevanvård|

Den sista torsken – reaktion på programmet

Många var vi väl som såg och upprördes över den utmärkta dokumentären “Den sista torsken” som SVT visade för en tid sedan. Direkt efter programmet skrev jag, och tydligen fler med mig, ihop ett mail till fiskeriverket för att förhöra mig om deras ställning i det här – vad de egentligen sysslade med i frågan. Idag kom svaret;


Till alla som hört av sig till Fiskeriverket med anledning av TV-programmet “Den sista torsken”
Det är många som per brev eller e-post till Fiskeriverket har reagerat på TV-programmet “Den sista torsken”, som sändes den 8 november. Programmet har med rätta väckt uppmärksamhet. Precis som det påtalas i programmet är situationen för fisken i Östersjön allvarlig. Detta gäller inte minst torsken. Helt naturligt skjuter programmet in sig på allt som inte gjorts och som återstår att göras. Detta betyder dock inte att ingenting har gjorts. Några kommentarer från Fiskeriverkets sida kan därför vara på sin plats.

Östersjön är ett innanhav där alla kuststaternas fiskare fiskar. Detta innebär att det i första hand är gemensamma insatser som behövs. Visserligen svarar det svenska fisket för en stor del av det totala fisket, men vi är långt ifrån ensamma. De regler som det svenska fisket, liksom andra länders fiskare, har att följa är till stora delar fastställda genom rekommendationer av Fiskerikommissionen för Östersjön där EU representerar sina medlemsstater, alltså även Sverige. Likaså bör det påpekas att länderna måste vara ense för att rekommendationerna skall få full genomslagskraft.

Den huvudsakliga svenska handlingslinjen har varit att i första hand verka för en hårdare reglering av allt fiske i Östersjön. Hårdare bestämmelser och minskande kvoter har också efterhand beslutats. Exempel på detta är krav på mer selektiva redskap, längre fredningstider, liksom att den bifångst av torsk som är tillåten har begränsats vid det storskaliga fisket efter sill och skarpsill, dvs. det fiske som programmet särskilt uppmärksammade.
En av Fiskeriverkets uppgifter är att, tillsammans med Kustbevakningen, se till att de beslutade reglerna följs för Sveriges del. Det är naturligtvis vår förhoppning att de beslutade åtgärderna sammantagna skall bidra till att återuppbygga ett torskbestånd i Östersjön. Med ett större torskbestånd kommer sannolikt torsken också tillbaks invid kusterna. Om de beslutade åtgärderna inte räcker till måste givetvis ytterligare åtgärder vidtas.

Ytterligare en fråga som påtalas i breven till verket gäller foderfisket. De regler om dioxin som EU beslutat och som gäller från den 1 juli nästa år kommer sannolikt att medföra att foderfisket reduceras kraftigt.

Det är angeläget att framhålla den undersökningsverksamhet som Fiskeriverket bedriver i både Östersjön och Västerhavet med hjälp av sitt fartyg Argos, som också framgick av TV-programmet. Resultaten analyseras av den vetenskapliga personalen och utgör ett underlag för de råd som Internationella havsforskningsrådet (ICES) lämnar till sina medlemmar.

I somras överlämnade verket vidare till regeringen en analys av åtgärder för att stärka det småskaliga kustfisket. (Utredningen finns tillgänglig via verkets hemsida.) I denna utredning pekar verket bl. a. på de problem som beskrivs i programmet. Regeringen har under hösten remitterat utredningen och har i förlängningen möjligheter att ta ställning till de framförda förslagen.

Det är ett viktigt inslag i svensk förvaltning att de som berörs av en reglering också har möjlighet att lämna synpunkter innan ett beslut fattas. Därför är det naturligt att Fiskeriverket hör fiskets organisationer innan ofta ingripande regleringar genomförs.

Det är Fiskeriverkets ambition och uppgift att kunna spela en viktig roll genom att ta
fram underlag för en ansvarsfull politik som EU och regeringen lägger fast. Det är i dessa båda instanser som de politiskt viktiga besluten om förvaltningen av fiskresurserna tas. Samtidigt är det också angeläget att understryka det glädjande i att så många visat sitt intresse för fiskefrågor och vänt sig till Fiskeriverket med synpunkter.

Med vänlig hälsning

Karl Olov Öster
Återstår att se hur det går. Hur pass aktuell frågan är om ett halvår när den värsta mediastormen lagt sig… Det som händer i Östersjön är inget unikt just där – samma sak sker i våra stora insjöar.
Det är därför viktigt att vi är många som uttrycker vår mening i frågan. Skicka gärna ett mail, eller ännu hellre tio stycken, till Fiskeriverket och gör din röst hörd så kanske det finns chans för våra sjöar även i framtiden.

Av |2016-12-13T07:05:42+01:00december 8th, 2001|Fiskevård/Fiskevanvård|

Vättern idag med farsan

Sydliga vindar och mulet väder – allting såg perfekt ut för en tur till Vättern när jag och farsan hängde på båten och åkte imorse. Förhållandena var till synes perfekta ute på sjön också men varken laxen eller betesfisken fanns kvar sedan tidigare dagar. Trots idogt testande med fart, djup och beten ville ingen lax hugga. Efter en he ldag på sjön utan minsta petning på våra beten bestämde vi oss för att riva och åka hem – vad händer då? Jo dagsräddaren hugger. Ingen stor fisk men godkänd och farsan får drilla sitt livs tredje lax och vi slipper bli FF. En 7,5 cm pärlemofärgad Strike Pro wobbler fiskad sakta i ytan vad det som fick laxen att gapa. Trots att vi låg kvar på samma fläck under någon timma till hände inget mer innan vi rev och åkte hem.

Utanför Karlsborg hade Boris, en av alla fiskekompisar, bättre fiske – storleksmässigt i alla fall. En fisk hamnde på durken också i hans båt men å andra sidan så vägde den 9,5 kg.

Fisket verkar vara av “varannandags-typ” för tillfället. Talade med Björn Blomqvist vid lunch tid och han hade precis som vi just då kammat noll på samma ställe som han igår fick sex fina fiskar. Hur det gick för honom senare vet jag ej men det skulle inte förvåna mig om han plockade ett par laxar i skymningen efter det att vi stuckit.

Har väntat och hoppats på att Vänern skall komma igång ordentligt i år. Fortfarande är vattentemperaturen hög och det är glest mellan rapporterna om lyckat fiske. På fiskeguide Johan Abelssons hemsida ger han sin syn på saken – ett inte allt för trevligt scenario som jag dessvärre hört talas om från flera håll. Det verkar som om nätfiskarna vräker upp lax i Vänern just nu. En helt vansinnig fiskepolitik förs ju som bekant när det gäller Vänern. Att låta “husbehovsfiskarna” plocka upp obegränsade mängder lax i sina nät medan trollingfiskarna har en begränsning på 3 fiskar per dag är helt sjukt. Begränsningen på 3 fiskar per dag är bra inte frågan om det (inför den gärna på Vättern med) men när privatpersoner kan ta upp långt fler än så i massfångstredskap är något snett. Skulle vilja se hur fisk under de godkända 60 cm returneras oskadda efter ett dygn i nät…

Att förstöra det goda lax- och öringfisket i sjön skulle slå hårt mot många. Som det är nu lockas stora mängder turister och trailerburna fiskare till sjön men ryktet om dåligt fiske sprids fort och då finns det andra sjöar som lockar…

Av |2016-12-13T07:05:42+01:00oktober 25th, 2001|Fiske, Fiskevård/Fiskevanvård|
Till toppen