Snabbguide: Flytta waypoints från Lowrance till Garmin
Efter 20 år med Lowrance marinelektronik byter jag till Garmin och flyttar med mig alla waypoints. Då jag inte hittade någon guide på svenska så passade jag på att spela in en…
Efter 20 år med Lowrance marinelektronik byter jag till Garmin och flyttar med mig alla waypoints. Då jag inte hittade någon guide på svenska så passade jag på att spela in en…
Vi är nog många som har Rapalas X-Rap Peto eller Super Shadow Rap som förstaval under vårt gäddfiske. Båda betena har genererat otroligt mycket, och stor, gädda! Gången på båda betena är riktigt fina och färgsättningarna är magiska. Och nu finns det fyra helt nya!
Under kommande vecka dyker UV5, Robot Roach, Smelt on the Beach och Tånglake Motoroil upp hos din lokala, eller digitala, sportfiskebutik. Det skulle inte förvåna mig om de finns att shoppa hos någon av butikerna på Sportfiskemässan kommande helg. Men vänta inte för länge – alla färgerna släpps nämligen i en begränsad upplaga.
Mörten – alla gäddors favoritsnack! Här är den utrustad med glitter i tailen vilket gör att den uppmärksammas lite extra. Jag gillar verkligen djupet det ger med fjällmönstret ovanpå glitterpaddeln. När den här simmar förbi kommer gäddorna inte hålla käft!
Djupt kopparröd med gul buk och en kontrasterande svart stjärt. UV5 är grym och påminner en del om sarv eller liten sutare. Och om du lyser på den med en UV-lampa så blir den ännu grymmare!
Smelt on the Beach – en färgsättning som bör finnas hos alla som fiskar gädda pelagiskt bland nors-stimmen. Exempelvis i Vänern eller Mälaren!
Tånglaken är en personlig favorit i klart vatten och en färg som gav mig en gädda på 12,6 kilo förra våren. En klassisk färg i Blekinge!
Specialfärgerna kommer både på Super Shadow Rap och X-Rap Peto!
De senaste dagarnas mildväder har åtminstone fått mig att hoppas på att det inte är så långt kvar tills dess att man kan fiska i öppet vatten. Här har jag samlat några av mina tankar kring gäddtrolling under den första tiden efter att isen släppt.
Under mörka vardagskvällar finns mycket tid för planering och vård av utrustning inför den kommande säsongen. Rullarna får nya fräscha linor, tafsar knyts och betenas krokar kontrollerats åtskilliga gånger. Sjökort, både digitala och pappersvarianter, specialstuderas i jakten på den perfekta viken, grynnan eller sundet.
Det är alltid med en stor känsla känsla av förhoppning, frihet och lycka som jag sjösätter båten i öppet vatten för första gången efter att isen släppt sitt grepp. Vinterns alla teorier skall nu omsättas i praktik.
För min del börjar jag alltid vårfisket från båt så snart isen gått och då med pelagisk gäddtrolling. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att lokalisera både bete och gädda samtidigt som man har chans att fånga fisk.
Yttemperaturen är oftast inte mer än någon enstaka grad och det är inte ovanligt att man får kryssa bland isflaken. I så låga temperaturer är nyckeln till framgång att fiska långsamt och välja beten som simmar även om man bara fiskar i en knops fart.
Nya Rapala X-Rap Otus är ett sådant bete. Den långa (betet är 25 cm i utsträckt läge) curly tailen rör sig otroligt fint redan i riktigt låga farter. Kolla in den här videon nedan så förstår du varför den levererat så bra under testfisket.
Jag är helt säker på att Otus kommer att bidra till att många gäddfiskare höjer sina personbästan under 2019. Här nedan ser du några av alla de färger som finns.
Även Rapalas klassiska gäddbete Super Shad Rap är ett riktigt bra kallvattensbete i mina ögon. Det har rejält många spinn- och trollingfångade storgäddor på sitt samvete. I låga farter har Super Shad Rap precis den där lugna, vaggande gången som gäddorna bara inte kan låta bli…
Under vårvintern handlar det sällan om något mängdfiske. I vissa av de vatten jag fiskar i får man vara nöjd med ett hugg per pass. Chansen att ta en riktigt stor fisk uppväger alla händelselösa timmar om du frågar mig.
Jag lägger oftast mina första pass ute på frivattnen, utanför de skärgårdsvikar som gäddorna senare leker i, och söker då betesstim, bottenstrukturer eller större individer på ekolodet.
Ser det bra ut på skärmen så koncentrerar jag givetvis mitt fiske där. Men faktum är att flera av mina större gäddor huggit där det varit helt rent på ekolodsskärmen… De har troligen varit på väg in mot lekområden när det plötsligt dykt upp en möjlighet till en munsbit. Inte sällan har det upprepats flera gånger per säsong – år efter år. Det finns helt enkelt en anledning till att gäddan simmar just där…
Innan gäddan går in i lekvikarna samlas de som bekant på djupkanterna utanför. Ibland avslöjar ekolodet att större fiskar trycker mot botten, gärna i anslutning till stora betesstim, då kan det vara en god idé att fiska där de är – nära botten.
Med hjälp av ett stort päronbly, 100-200 gram, och en räkneverksrulle som Shimano Tekota kan man placera betet exakt där man vill ha det.
Släpp ut betet några meter, sätt fast päronblyet med gummisnodd eller liknande och håll koll på räkneverket när du släpper ner. Därefter sätter du linan i paravanens utlösare. På så sätt kommer du fiska betet på exakt det djup du önskar rakt under din paravan.
Storms R.I.P Roach är bete som funkar utmärkt att fiska på detta vis. Det är en mörtimitation i perfekt storlek (21 cm och 127 gram) för stora, hungriga vårgäddor.
Samma bete funkar också bra att fiska ytligt över stora djup. Den breda siluetten gör den lätt för gäddorna i djupet att upptäcka den och smyga sig på underifrån…
För att säkerställa att vi har ett bra framtida fiske så gäller det att hantera fisk som ska returneras snabbt och rätt. En snabb och enkel avkrokning i vattnet är givetivis att föredra. För det finns en massa bra verktyg. Ett personligt favoritverktyg är Rapalas kroklossare som jag blev förälskad i redan vid första testet! Den är både stark och har ett riktigt bra grepp – även med händer hala av fiskslem.
Rapala Pro Guide Jonathan Nellfors tipsar om fler bra verktyg här »
Under våren har jag haft mina bästa trollingpass efter gädda i solsken och vindstilla förhållanden. Väder som jag under resterande del av året inte förknippar med gädda. Det gör det ju inte mindre njutbart att solen värmer och gäddorna hugger.
Att ljudlöst glida fram med hjälp av elmotorn över spegelblanka vattenvidder där man vet att riktigt stora gäddor simmar är magiskt. Det är minnen från sådana dagar som gör att man uthärdar vintermörkret. Och nu är det förhoppningsvis inte så långt kvar…
Att det dessutom, i mina ögon, var till ett riktigt bra pris gjorde ju inte saken sämre. Nedan syns resultatet av ett par av mina egna färgsättningar.
Så istället för att låta metallen ligga och skramla kan du själv, eller med hjälp av ett riktigt proffs, återuppliva beten från de döda. Eller som jag uttryckte det till Patrik när jag såg det slutgiltiga resultatet: “Du gör ju supermodeller av gamla grisar…”
Grönt och gult är en favorit i de flesta vatten och det ett ilsket orangea avslutet känns helt rätt när vandrarna närmar sig lekälven. Den här färgen kallar jag Utsläppet – dels för att den ser ut som ett giftutsläpp giftiga färger och svarta rökpelare men också för att det högg en lax på utsläpp första gången jag testade den.
En blå och chartreuse makrill med en kontrasterande huggfläck i rosa på bakdelen.
Mer grönt och gult – här på flashtejp. Går under namnet Giftsillen i min låda… :-)
Här är mina tre favoriter bland de färger jag designade. Kanske kommer det fler inlägg under vintern med andra färgkombinationer jag gjort.
Är du sugen på att plocka fram färgpennorna och börja labba? Här kan du ladda ner en mall att skriva ut och rita på ›
Paravanen drar väldigt bra utan att för den skull bli stötig och ryckig. Orsaken till det är utformningen, och infästningen, av vingen. Den flexar och är mer förlåtande än en traditionell stum vinge i metall. På hemsidan beskriver Ghost Tackle det hela så här: “Den patenterade återfjädrande vingen, signumet för Ghostparavaner, återfinns på SupraCruz i en annorlunda, effektivare och nu mycket hållbar version, där fjädringen mestadels beror på att vingen sitter mellan bussningar av RTV-silikon.”
Även rodret, eller kölen om man så vill, är tillverkat av transparent polycarbonatplast vilket gör att vikten hålls nere. Men luras inte att tro att den inte tål hårda tag: att trampa på den är inga som helst problem. Tro mig, jag har testat…
Jag har fiskat uteslutande med mediumstorleken och tycker att den har funkat bra även på mindre fisk. Den är så pass lätt och känslig att även mindre fiskar som satt tänderna i betet upptäcks. För ett par år sedan hade jag ett pass där det satt fyra smågösar på betena utan att det märktes på paravanerna. Det händer inte längre…
Att kölen är av plast tycker jag känns mer skonsamt mot linan är metall. Men jag har aldrig upplevt att linan skavts sönder med andra paravaner heller – så det är kanske inget större problem.
Svaret på min inledande fråga: Den perfekta spöparavanen – finns den? måste nog bli att den här är så pass nära perfekt man kan tänka sig att komma. Orsaken till att jag inte vill kalla den perfekt är att jag vet att Per Koch-Schmidt, mannen bakom SupraCruz, är både en skicklig fiskare och produktutvecklare och kommer alltid med smarta förbättringar. Som Catch n´Release-linutlösaren till exempel… För den har du väl inte missat? Klicka i så fall här ›
Jag vill bara klargöra att jag på intet sätt är sponsrad eller har fått betalt av Ghost Tackle för detta. Jag har köpt mina paravaner för egna pengar.Det är så oerhört snabbt gjort och sparar så otroligt mycket irritation den dagen olyckan, eller tjuven, är framme… Ny enhet går att köpa – waypoints är svårare. Därför får dagens lilla tips bli att även du gör backup på dina hotspots – innan det är för sent.
Igår släppte Lowrance en uppdatering av mjukvaran till Gen 2 i HDS-serien. Jag har två enheter som kommer att uppdateras så snar jag får möjlighet. Som synes i klippet nedan så är det kanske inga avgörande uppdateringar – snarare kosmetiska. Och det är ju inga fel. De nya, renare menyerna scrollar, det är större ikoner på startsidan och du kan ladda upp egen bakgrundsbild (på personliga rekord t.ex) och mer…
Uppdateringarna finns att ladda ner på http://www.lowrance.com/en-US/Software-Updates/
Inledningsvis kommer den att lanseras i ett antal gösfärger lagom till sommarens fiske (se en del av dem nedan). Dock hade de låtit lacka upp ett par “laxfärger” som jag kommer att fortsätta testfiska. Riktigt fina beten med en fin “flyende” gång.
Klicka på bilderna för att se dem i större format.
Så håll utkik i Strike Pro-hyllan hos din favorithandlare eller beställ Strike Pro Scooter Minnow från nån webbshop när den dyker upp.Jag fick nöjet att testa dem i Hasslö under vecka 19 när Per Koch Schmidt, utvecklaren av produkten, förärade mig med ett gäng. Under veckan landade vi ett tjugotal laxar med dessa utlösare, varav de två största vägde 15,12 och 17,02, utan några problem. Här kan du se filmen från vårt fiske där hållarna används ›››
“Vad är det för fel på gummisnodd och päronbly?” kanske du tänker. Egentligen inget svarar jag… Om man bortser från att lossa dem när man är ensam eller när det är svinkallt i vattnet och luften vilket gör att fingrarna känns stelopererade. Lägg där till att gummisnoddar trasslar, går av och tar slut så inser man att gummisnoddar är kassa – i alla fall i jämförelse. Det fina med Catch ´n´Release-hållarna är nämligen att de:
Det är framförallt funktionaliteten att de löser ut och löper fritt på linan under drillning som är så fint. Inget mer ryckande i gummisnoddar när det är dags att håva med andra ord. Hållaren med blyet glider enkelt ner till betet, eller lekandet om du använder ett sådant innan tafsen, och fisken kan drillas utan avbrott. Det underlättar en hel del när man fiskar ensam. Dessutom är det skönt att slippa momentet att på kort lina rycka gummisnodd om man har en stor, tung och arg fisk i andra änden…
Ser mycket fram emot att fortsätta använda dem under mitt fiske. Som sagt: lika enkla som smarta.
På Ghost Tackles hemsida kan du läsa mer; www.ghosttackle.se
Är du intresserad av att köpa så finns de nu att beställa på Olas Sportfiske, www.olassportfiske.se
Under ett par år kring millenieskiftet dominerades Laxcup Vättern av ett par finska team som verkligen behärskade löjfisket. Bland en del svenska trollingfiskare, som föredrog wobbler, muttrades det rejält. Man kallade det finnarna håll på med för “mete” och på bryggorna ryktades det om att de minsann “mäskat upp ett område med hundratals döda löjor” för att sedan fiska där. Oavsett hur de gjorde och vad man valde att kalla tekniken så talade fångstresultaten sitt tydliga språk. Och det gjorde att jag bestämde mig för att ge det ett ärligt försök. Problemet då var att det inte fanns så mycket instruktionsvideos på YouTube eller på bloggar. Så man fick helt enkelt hålla ögon och öron öppna i hamnar och sportfiskebutiker.
Efter närmare 15 år tycker jag ändå att jag har rätt bra kläm på trollingfiske med betesfisk och eftersom det då och då kommer frågor via mail så tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter och tankar. Som vanligt så vill jag betona att det är mina personliga reflektioner och inga absoluta sanningar som förmedlas. Men förhoppningsvis så finner någon eller några det intressant.
När jag började fiska med beteshållare så fanns som sagt endast Anchovy Special att tillgå. Den finns fortfarande, och funkar riktigt bra, men utbudet har breddats rätt rejält. Jag tänkte nämna några av de som jag har mest erfarenhet av.
Anchovy Special är en hållare som är lätt att arbeta med då den har en styrfena på ena sidan som ger en rätt så snäv rotation. 1-2 varv per sekund skall den snurra när den är rätt tacklad.
Hållaren funkar för betesfisk mellan 10-15 cm och funkar i farter upp till två knop.
Finns i en uppsjö färger där Army truck och Splatter Charteuse är två av mina favoriter.
Super Herring Special är samma typ av hållare men för större betesfisk. Super Herring har jag använt vid gösfiske med gott resultat.
VK-skallarna finns i två olika storlekar, en standard och en mindre, anpassade efter betesfiskens storlek.
Hålen på hållaren (se bild till höger) ger betet olika gång beroende på vilket, eller vilka, man använder. Motsvarande hål finns på varje sida av hållaren för att ge betet rotation åt höger eller vänster.
Nummer ett ger en stor, vid, rotation som jag personligen gillar väldigt mycket. Lugna rullande rörelser lockar ofta stor fisk till hugg enligt mina erfarenheter.
När det gäller hålen på skallens sida så ger hål tre en vid rotation (inte lika vid som nummer ett) än nummer fem.
Att kombinera hålen, t.ex. in genom fyra och ut genom fem, ger riktigt spännande, irrationellt, resultat. Ibland kan man få till att betesfisken simmar i en åtta. Testa gärna det!
Framförallt UV-skallarna har funkat riktigt bra under vinterfisket på Vättern för min del.
Här finns ett YouTube-klipp med exempel på ett antal olika riggningar [klicka här]
Salsa-hållarna är en produkt utvecklad av löjfiskare i vårt östra grannland Finland. De är, om jag förstått det rätt, handmålade och inte helt sällan kan man hitta speciallackerade varianter på butikshyllorna.
Salsas beteshållare är extremt lätta att rigga och få en bra gång på. Precis som VK har den ett antal utgångshål för att justera vidden på rotationsmönstret. Hålet längst fram ger tätare cirklar medan det bakersta ger större, vidare, rotationer.
Rätt riggad gör den nästan ett stopp varje varv. Klicka här för att se ett filmklipp på rörelsemönstret [klicka här]
Jag gillar Salsa just för att de är lätta att få till ett bra rörelsemönster med. De är helt enkelt snabba att jobba med och då får också betesfisken spendera mer tid i vattnet. Nackdelen är att de är rätt så små vilket får till följd att det är svårt att få plats med större betesfisk.
JDF från OKí är en väldigt lättfiskad, och bra, löjskalle med flera riktigt bra färgvarianter, t.ex. Gold Glow Shrimp (överst på bilden) och Blue Fever (i mitten).
De här skallarna fiskar effektivt från start, med ett rätt snävt rörelsemönster, men de är också lätta att anpassa själv och hitta ett eget rörelsemönster på. Plasten är relativt mjuk och spricker inte när man gör egna hål. Mer om det lite längre ner i det här inlägget.
JDFen finns i en storlek och passar bra till lite större betesfisk.
Kroken fästs i sidan på betesfisken, ungefär i sidolinjen och strax bakom ryggfenan, och krokskaftet skall ligga tätt mot fiskkroppen. Fiskar du med ett tvåkrokstackel skall den bakre kroken hänga löst strax framför betesfiskens stjärtfena. Hamnar den för långt bak är det risk att den krokar fast i fenan och gången hämmas. Tänk på att i Vättern får dina beten endast förses med en krok. Inga dubbelkrokade tackel här med andra ord!
Lås linan med det medföljande gummibandet eller med en tandpetare, beroende på modell av beteshållare, och spänn försiktigt linan. Betesfisken skall få en svag böj för att den skall rotera. Det är här man får laborera. Ibland ger ytterst små justeringar stora skillnader i vattnet. Så testa dig fram.
Det är viktigt att linan låses hårt, framförallt om det går grov sjö, för att gången inte skall förändras under fisket. Ju mer det drar i linan ju mer böj får betesfisken och till slut har man en propeller i form av en löja bakom båten…
Rotationshastigheten, eller kanske snarare mönstret, är viktigt att hålla koll på. Jag försöker i möjligaste mån få mina betesfiskar att röra sig olika från varandra för att hitta det som funkar för dagen. Därför varvar jag VK Rax-skallar som kan ge metervida, lugna, rotationer med Anchovy Specials täta, mer ettriga, rotationsmönster.
Dimensionen anpassas självfallet efter betets storlek, antal krokar, typ av beteshållare och givetvis vilken fisk jag är ute efter. Till lax- och öringfisket i Vänern och Vättern använder jag oftast tafsmaterial i dimensionen 0.30-0.40 mm.
Det finns dock tillfällen när jag fiskat löja bakom en dodger med hård gång då jag använt mig av grövre och styvare tafsmaterial som t.ex. Climax Hard Mono. Anledningen till det är att ett styvare tafsmaterial ger en extra kick åt löjan bakom dodgern och vissa dagar är det att föredra.
Det enda man behöver tänka på när man målar om sina hållare är att linhålen inte fylls med färg. Sätt en tandpetare i varje hål så är problemet avhjälpt.
Men varför nöja sig med glitter och nagellack när man ändå är igång? Ta fram en nål eller ett tunt borr (här funkar en bolieborr bra för alla karpfiskare) och skapa egna genomföringar för linan i dina beteshållare. Plötsligt har du inte hållare som ser annorlunda ut och rör sig annorlunda också! Snacka om äss i rockärmen! Var noga med att slipa ner eventuella vassa kanter efter håltagningen så att inte linan skavs av.
Tänk på att nya genomföringar inte bara ger förändrat rörelsemönster. Även fartregistret ändras.
Jag har en variant av OK’i där jag borrat hål uppe på toppen av skallen, mitt i skarven som finns där, som fiskat riktigt bra.
Till största del så riggar jag benlöja i mina beteshållare men även små mörtar, nors och siklöja används.
Var rädd om de löjor du fångar. De silverglänsande fjällen är “fiskmagneter” och ju fler fjäll dina betesfiskar får behålla desto bättre kommer de fiska. Det allra bästa är att meta upp sin betesfisk. På så sätt vet man att fjällen förblir oskadda.
Oavsett fångstmetod så avlivar jag mina löjor i genom att lägga dem i en hink med kraftigt saltat vatten. Det dödar dem snabbt och får till följd att de inte stressar upp varandra. Löjor som simmar omkring i en hink under en lång tid tappar garanterat fjällen. Använder du saltat vatten så drar löjorna även åt sig lite salt vilket medför att de blir lite hårdare i köttet och att fjällen verkar sitta kvar bättre.
Jag fryser in mina löjor styckvis för att fenorna skall hålla sig så hela som möjligt. När de är frysta så förpackar jag dem i plastpåsar med tio i varje.
Den karaktäristiska doften av gurka gör att norsen känns extra spännande att använda… doftspår i vattnet är ju aldrig fel.
Problemet med norsen är att den inte är så fast i köttet och därmed heller inte lika hållbar som benlöjan. De kräver därför att man ser över sina beten oftare. Det lösa köttet kan även göra att den är svår att rigga i beteshållarna och få en bra gång. Men det kan avhjälpas genom att sticka in tandpetare i fiskkroppens längdriktning. På så sätt får man en stadigare betesfisk att jobba med.
Personligen använder jag helst nors under mulna dagar. Men ingen regel utan undantag.
Tafslängden är vanligtvis 2-3 gånger lockblänkets längd men ibland får man laborera lite för att hitta rätt.
Använder du kort tafs mellan lockblänket och betet behöver du inte rigga betet så att det får någon egen gång – det sköter lockblänket. Då brukar jag använda beteshållare som möjliggör justeringar av gången, t.ex VK eller Salsa, och använder den infästning som ger minst yvig gång.
VK har i dagsläget två flashers, en traditionell (som syns på bilden ovan) och en ledad, som är anpassade just till löjfiske. Jag tycker de funkar riktigt bra och ofta är de förstahandsval för mig.
En stor flasher eller dodger kan ta bort en del av känslan av att drilla fisken – men det är en nackdel man helt enkelt får leva med.
Men flasher och dodgers kan givetvis även användas på spön som fiskas via spöparavan eller pulka.
För att skydda knuten vid lekandet använder jag en gummipärla. Just gummipärlor kan användas till fler saker när man trollar med betesfisk. Vissa tackel knyter jag med en eller ett par självlysande pärlor mellan krokarna eller ovanför dem.
Om man vill undvika att tvinna huvudlinan så kan man använda någon form av styrfena. Jag använder själv aldrig det eftersom jag aldrig haft problem med lintvinning. Dessutom minimerar man antalet knutar på huvudlinan när man skippar det. Istället använder jag riktigt kvalitativa kullagerlekanden som t.ex. BFTs.
Jag förvarar mina tackel lindade runt rörisolering som på bilden ovan. Rörisoleringen kapar jag i lämplig längd och förvarar dem sedan i en plastlåda med lock. Jag vet att en del föredrar att förvara sina tackel uppspända, raka, för att undvika att linan blir böjd. Men jag upplever inte att Berkley Trilene har något direkt rullminne så jag har aldrig sett det som ett problem.
Vi är många som tycker att det är kul att föreviga fisket via videokamera och många är de båtar som har en GoPro Hero-kamera monterad. Och med mer grejor man ska släpa med sig ut på fisket ju viktigare är det att hålla ordning på dem. Av den anledningen tänkte jag passa på och tipsa om en kameraväska anpassad till just GoPro-kamerorna.
SP POV-case är en skumvadderad liten väska med utskurna hål anpassade efter kameran och kringutrustningen. Det är en rejäl och tålig väska som finns i två olika storlekar och en rad olika färger.
Väskan rymmer GoPro kamera med tillbehör så som LCD bacpac remote, Wifi Bacpac, extra batteri, minneskort och kablar.
Priset ligger på 399:- eller 599:- beroende på vilken storlek man väljer.
Monterade hållare för ljusramperna på min trailer i helgen. Nu slipper jag lossa kablarna från kontakterna på ljusrampen och kan helt enkelt bara placera dem i hållarna. På så sätt sticker de upp och ut på sidorna, över vattnet, när jag sjösätter.
Förhoppningsvis skall detta göra att jag slipper köpa nya kontakter för 400:-/st då de är av undermålig kvalitet. TK-Trailer har dessa i sitt sortiment.
Jag modifierade mina en aning, för optimal funktion för egen del, genom att borra hål i bakänden och dra en bult igenom som stopp.
Som jag skrivit om tidigare så har jag haft lite funderingar på hur jag ska kunna montera riggarna och ändå kunna stänga kapellet. Lösningen blev pedistaler i nylon placerade ute på skarndäcket så långt akterut som möjligt.
Genom att flytta pollarna kunde de befintliga hålen användas till monteringen. Båten är inte fabriksny men det känns ändå onödigt och lite trist att behöva borra i onödan därför har jag funderat om och om igen ang. placeringen. På de här sättet behöver jag bara borra nya hål för pollarna när de ska flyttas.
Resultatet blev, i alla fall i mina ögon, mycket bra. Nylonet kanske skulle behöva en vända med slippappret för att ta bort repor från sågen och så – men det får bli en senre fråga.
Jag var lite orolig beträffande stabilitetet på bygget men tackvare specialbyggda bult (Tack Lakakoffa-Mattias för hjälpen – är skyldig dig en “mörtlunch”) så känns det som att de sitter som gjutet. Jag hoppas att den känslan håller i sig även under fisket…
Klart för riggfiske! Nu är det bara det rostfria som jag beställt som jag väntar på. Spöhållare till taket inkl. mast och rullar till planerboardlinorna… Och lite annat som ny kartplotter osv.
To be continued…