17,75 kilos lax – nytt båtrekord!

Sent i torsdags kväll styrde jag bil och båt mot Trosa ännu en gång. Den här gången tillsammans med Clas. Vi bestämde redan på väg hem från Hasslö att vi skulle köra ett pass tillsammans vid Landsort under långhelgen i samband med nationaldagen.

Båten sjösattes 00.30 och en halvtimma senare lade vi oss för att sova en kort stund. Klockan var ställd på 03.00 – så om man skulle hinna få någon sömn alls var det bäst att somna fort… När larmet i mobilen ljöd var det dock inga problem att studsa upp och styra ut mot de tänkta fiskeplatserna. En bidragande orsak till det var att vi inte stängt kapellet helt eftersom det kände så varmt ute… Något som en svärm blodsugande myggor snabbt utnyttjade och påskyndade uppstigningen.

Fredag – Fisket startar i racerfart

Efter en färd genom Trosas vackra skärgård, med bland annat havsörn som sällskap, sjösätter vi betena ett par distans norr om Öjas sydspets för att fiska oss vidare söder över. Havet ligger helt platt och ekolodet visar stora mängder bete och bågar…

Det tar inte lång stund innan en mindre fisk, uppskattningsvis kring sex kilo, fattar tycke för en Ismo Magnum i gult och blått. Passande färgkombination på nationaldagen tänker vi – laxen verkar mest besviken fram tills dess att hen får gå i retur ner i det elvagradiga vattnet.

_MG_3612

Vi snurrar över ett par heta fläckar utan att något mer händer och vi beslutar oss för att gå vidare mot Öjas sydspets. Där har det tagits många stora laxar genom åren. I solvärmen äter vi frukost och konstaterar att vi har ett riktigt drömväder… På mindre än femton minuter ändras det när tjockan rullar in.

Vi hade sett i prognoserna att det kunde bli så och dessvärre hade de rätt den här gången. Till en början har vi en sikt på ett par hundra meter och vi kör på, väl utanför de tungt trafikerade farlederna, även om det är jobbigt att hela tiden vara på helspänn och dessutom inte kunna fästa blicken på nått.

Efter en stund kryper dimman inpå så tätt att vi inte ens ser pulkorna… Det innebär att sikten är under 50 meter. Vi plockar in pulkorna och bestämmer och för att fiska enbart med dipsys och riggar i riktning mot gästhamnen på norra änden av ön. Plötsligt dyker det upp ett annat trollingekipage i dimman och de har allt ute – inklusive pulkor. Vi tvingas till en undanmanöver och är på väg rätt in i yrkesfiskarnas redskap… Då plockar vi upp.

I gästhamnen fördriver vi tid med Mats och Linus i Team Ajax [se deras blogg här] och passar på att käka lite. Efter några timmar lättar dimman och vi kan sticka ut igen.

dimma_pa_oja

dimma_pa_oja_2

Enträget kör vi vidare och är inte åter i gästhamnen förrän runt 22.00 – utan ett hugg… Om man bortser från näbbgäddor och smålax.

Under sen kväll funderar vi på om vi valt rätt när vi förlade fisket till Landsort istället för Singö. Efter kontakt med alltid uppdaterade Jimmy Johansson på Regal Sportfiske [se hemsida här] så bestämde vi oss för att stanna. Han hade hört att det landats flera fina laxar under dagen.

Lördag – storfisk efter missflyt

Lördagsmorgonen bjöd i mitt tycke på perfekt laxväder med en vind på 3-4 sekundmeter och växlande molnighet. Det luktade storlax… Och det tog inte lång tid innan vi via VHFen fisk rapport om en landad lax på 18,1 kilo. Peppen var på topp efter gårdagens plump i protokollet.

_MG_3650

Runt klockan tio, i höjd med Öjas sydspets, med femtio meter vatten under båten, skrek det så till rullen på det dipsyspö som fiskades på styrbord sida. Ilsket ylade rullen precis tills dess att jag greppade spöet och kände tyngden – av ingenting.

“Den släppte” konstaterade jag bittert när Clas undrade vad som hände. Men det var värre än så. Snubbern, eller ryckdämparen om man så vill, som sitter mellan dipsy och tafs hade smällt av! Helt otroligt. Det enda som fanns kvar av den tidigare “laxfällan” var en dipsy och en lite linrester från snubbern. Den var helt nyinköpt så det rör sig inte om något slitage i alla fall… Surt för oss – surare för laxen som simmar med en Trophy Spoon och en spölängd 0,61 tafs i mungipan.

Bedrövade över missflytet fiskade vi vidare i hopp om snar revansch. Strax innan 12.00 knarrade det till i ett av spöna som fiskades på styrbord sida och jag fick känna lite tunggung på nytt.

En Ismo Magnum Karvasen [beställs här] fiskad bakom 50 gram bly fick en tung fisk att gapa stort… Men det var nära att det skulle gå åt skogen även denna gång. Efter en inledande rusning på 100 fot skar linan ner i underliggande lager och det tog tvärstopp.

Jag skrek på Clas att slå av farten helt och efter ett par tunga gungningar där ingen linan kunde ges skruvade jag åt bromsen hårt och såg till att kunna ta ett tiotal meter lina… För att i alla fall ha lite spelrum.

Fisken gick tungt och bestämt på fyra hundra fots avstånd men jag tog lite lina på den hela tiden. Med sin höga kropp hade den inga som helst problem att bara vika ut åt sidorna som den ville – men i längdriktning var det jag som vann lina. Allt närmare Clas och den väntande håven.

Innan den går i håven hinner vi dock med en liten “dans” där fisken först går upp bredvid båten och sedan viker tillbaks igen och tvingar mig till en liten manöver kring djupriggen. Väl i håven kan jag konstatera att det rör sig om en fisk i fin kondition.

Ryggbred och hög väger den in på 17,75 kilo och 114 centimeter. Efter ett par snabba bilder och lite återhämtning vid båtsidan får den friheten åter. En riktigt grann lax – och orsaken till varför vi är här.

_MG_3701

Nytt båtrekord och klubbrekord [SG Tusenbröderna, se hemsidan här] i samma fisk. Det tidigare löd på 17,02 och togs av Clas förra våren i Hasslö. Trolling är teamwork och givetvis var han också glad, det förlorade rekordet till trots. Men han konstaterade också, skrattande, att “det är 8,75 kilo kvar till nytt PB för din del”… Ja, 26,5-kilosen kommer nog stå sig som personligt rekord för min del ett tag till…

Under resten av eftermiddagen och kvällen händer inte mycket värt att nämna. Ett par smålaxar, en riktigt stor sill och några näbbgäddor luras att hugga men ingen mer storlax. Öja visar dock upp sig i sin vackraste skrud i solnedgången.

_MG_3815

_MG_3800

Söndag – endast ett halvdagspass med filmiskt slut

Vi hade redan innan vi åkte bestämt oss för att fiska till tidig eftermiddag på söndagen så att vi kom hem i relativt vettigt tid. Clas, som bara landade med flyg i torsdags och sedan fiskade, skulle upp i luften tidigt igen måndag morgon. Och jag har två barn att “hantera” när sambon arbetar.

Vi lämnade inte gästhamnen förrän runt 06.00 efter att ha “snoozat” ett stort antal gånger. Klockan var ställd på 03.30 men eftersom vi inte kröp till kojs förrän efter tolv så tog vi sovmorgon. Söndagen bjöd på fantastiskt väder men inga storfiskar dessvärre. Smålax, havsöring och näbbgäddor var det Clas fick det tveksamma nöjet att drilla…

Klockan 14.30 gled vi in i Trosa hamn igen och kunde bevittna ett skådespel som närmast påminde om något hämtat från “S.O.S Sällskapsresan” när ett ekipage, efter mycket problem, backar ner på rampen och i nästa sekund sjösätter både båt och trailer. Det var svårt att hålla sig för skratt. Den äldre herren som körde bilen konstaterade snabbt att “det är första gången det här händer” för att sekunden senare mötas av sitt barnbarns blixtsnabba replik; “Nähä morfar, det är det inte alls…”

Allt som allt så var vi nöjda med vårt fiske när vi återvände hem. Tråkigt för Clas att inte få känna på någon större fisk den här repan heller (han hade tre över tio i Hasslö – men ingen över elva) men man får väl se det som att han tjänar ihop till en stor. Kanske nytt båtrekord till och med…

Hela fighten, från hugg till håvning, finns på film

Under hela helgen så hade jag kameran monterad på båttaket och den dokumenterade hela fighten – från hugg till håv.

Trolling vid Landsort. Juni 2014

By |2016-12-13T07:05:46+02:00juni 10th, 2014|Fiske, Landsort, Lax|

Tiokiloslax i sommarväder!

Jag och min sambo Ulrika trailade båten till Trosa för lite laxtrolling på söndagen. Efter att ha lämnat barnen hos farmor och farfar så sov vi några timmar innan klockan ringde 02.15 och jag tyckte det var dags att gå upp… Ulrika var inte lika övertygad om det men var ändå snart på benen.

Strax efter 05.00 simmade så ett tiotal Ismo Magnum och Northern King bakom Yamarinen i höjd med Öjas sydspets. Och runt 06.00 åt vi frukost i den värmande solen. Inte helt fel…

_MG_3537

Det tog en stund innan jag hittade ett område som såg riktigt hett ut. Betesfisk fanns det i mängder men det var först här som betesstimmen såg sönderjagade ut och det dröjde inte länge innan en sexkilos (uppskattningsvis) lax hög en Ismo Magnum Karvasen. Den returnerades och en kort stund senare brände vi ett hugg på riggen.

_MG_3582_2

Trots idogt nötande på samma plats hände inget mer här och vi styrde skutan tillbaks mot Öjas sydspets igen.

Väl där dröjde det inte länge innan det rev iväg på en ilsket gulgrön sked som jag köpt på Fiskeshoppen i Karlshamn för en massa år sedan. Den har mest legat och skräpat i lådan men nu hade den fått chansen…

Jag försökte få Ullis att fighta fisken men hon hade ingen större lust. Så jag fick helt enkelt greppa spöet och hon greppade kameran. Efter en kort fight, där jag tog fisken rätt hårt, kunde Ullis byta kameran mot håven och det gjorde hon med den äran. Då visade laxen, en 10,5-kilos, sin argaste sida och det var nätt och jämt att Ullis kunde behålla fotfästet i båten :-)

_MG_3556

Var den högg kommer jag aldrig berätta… :-)

_MG_3565

Med ett ärr i mungipan som enda synliga tecken återvände laxen piggt ner i djupet.

_MG_3568

Vi bröt förhållandevis tidigt (redan 15.00) för att komma hem i skaplig tid och kunna lägga våra barn. Tyvärr kom vi inte hem lika snabbt som planerat eftersom det så här års kryllar med folk på ramperna som aldrig sjösatt tidigare… De bar matsäck, packning, fendrar och f-n vet allt samtidigt som båtarna låg vid bryggorna inne vid rampen. Av det kan man lära att alltid sjösätta och ta upp i totalt mörker :-)

Nu blir det vapenvård innan vi, jag och Clas, gör en ny satsning fredag-söndag i samma vatten som idag.

 

By |2016-12-13T07:05:46+02:00juni 2nd, 2014|Fiske, Lax|

Årets Landsortspremiär avklarad

I fredags, den 16/5, provade jag och min klubbkamrat Richard Rosén lyckan vid Landsort. Vi hade lite på känn att det kunde vara i tidigaste laget men eftersom det helgen innan kommit upp ett gäng fina fiskar så kunde vi inte låta bli…

Jag gick upp 01.15 och rullade de 13 milen från sommarstugan till Trosa för att möta upp Richard som är bosatt i Stockholm. Bilresan dit blev ett slags viltsafari med flera rådjur, rävar och framförallt vildsvin. Vid ett tillfälle hade jag ett tiotal stora grisar som gick endast ett tiotal meter från vägen.

Väl ute till havs möttes vi av en rätt stökig sjö inledningsvis. Det hade blåst sydligt 10-14m/s under natten så det gungade en del. Men vi satte i grejorna och efter bara en kort stund högg det på det översta av två spön på styrbords djuprigg. En Pirat-sked i svart/glow/lila hade lockat något till hugg… Tyvärr fick inte krokarna tillräckligt bra fäste så Richard, som skulle få ta dagens första fisk, fick inte känna tyngden på fisken.

Under dagen vred vinden och under någon timma hade vi i princip plattvatten. Då inträffade dagens mest spännande händelse: snubbern (eller ryckdämparen om man så vill) på styrbords pulklina gick av! Så det var bara att plocka in den sidans spön och vända runt och låta Richard visa sina gamla hockeymålis-takter när han plockade pulkan… Det var konstigt att det inte hände tidigare under dagen, när sjön gick högre, men samtidigt skönt eftersom det var lätt att hitta pulkan – inte minst på grund av att jag har flaggor på dem.

Nån timma innan vi rev fick i alla fall Richard en ny art att lägga till sin fångstlista när en näbbgädda högg en ytligt fiskad Ismo Magnum…

_MG_2945

By |2016-12-13T07:05:46+02:00maj 20th, 2014|Fiske, Lax|

Hasslöresan summerad: Sju över tio kilo på fyra och en halv dag

Det blev en kortare tripp till Hasslö och vattnen utanför den vackra ön än planerat i år. Tanken var inledningsvis att fiska hela vecka 19 men då min gast, Clas Gustafson, köpt lägenhet och skulle flytta in i mitten av den aktuella veckan så flyttade vi fram fisket ett par dagar. Vi lämnade Örebro på Valborgsmässoaftons eftermiddag och hade förhoppningar om att i alla fall kunna fiska fyra och en halv dag om vädret tillät.

Bra start på fisket

Väl på plats somnade vi tidigt i båten och det dröjde inte många timmar innan larmet på mobilen förkunnade att det var dags att ge sig ut och leta lax…

Samtidigt som jag satte mitt femte spö så högg det på ytan och rullen tog ton! En Ismo Magnum i Olas Sportfiskes specialfärg [beställs här!] fiskad i ytan gav veckans första (men inte sista) fisk. 13,5 kilo och en smakstart!

13_5

Ett par bilder senare återutsattes laxen och vi kunde konstatera att vi var på rätt plats. Resterande beten sattes i och vi vände om för att fiska av samma plats igen och käka lite efterlängtad frukost… Trodde vi.

Vi hann inte ens hälla upp kaffet innan nästa fisk, en 10,37-kilos lax, högg ett bete i ytan. Trots ett uppehåll på ett år i sitt fiske så drillade Clas den med van hand till håven och ännu en fotosession i morgonsolen tog vid.

cd107

Ismo Magnum, fiskad bakom 80 grams bly, gjorde att vi innan frukost landat och återutsatt två laxar över tio kilo. Helt OK måndagsmorgon om du frågar mig.

Därefter dröjde det ett par timmar innan nästa fisk högg specialskeden från Olas Sportfiske på nytt. Pang, bom och en rulle i falsett! Fiske i världsklass. Clas håvade en 11,4-kilos åt mig och brände av ett gäng bilder innan dagens tredje 10+ fick simma åter.

_MG_2727

Dag två: Maststrul, blåst och två tiokilos

Andra dagen bjöd på en hård nordlig vind med 12-15 m/sek i byarna. Men det var inga problem att kunna fiska i – i alla fall inte för sjöbusarna i min båt. Jag och Clas härdade ut och nöp två laxar till över 10 kilo; 10,2 och 10,3 kilo. Clas 10,3a drog iväg med den värsta rusning jag varit med om från en fisk i den kalibern och jag trodde, innan Clas fick stopp på den och kände tyngden, att det skulle vara en långt mycket tyngre fisk.

Dock hade vi en incident efter halva dagen när ena staget till masten gick av i infästningen. Så helt plötsligt har vi en mast som gungar betänkligt av pulkornas drag och de rejäla vågorna. Hade jag varit själv hade det gått åt skogen. Nu var vi som tur var två och Clas är stark som en oxe efter sina gympass…

Efter lite krångel med att få ner masten så fick vi helt enkelt fiska vidare med spöparavaner resten av fiskedagarna.

_MG_2780

_MG_2753

Tredje dagens fiske

Tredje dagens fiske inleds med att jag bränner en fisk som utan att tveka tar 300 fot i första rusningen. Detta med en spöparavan som inte löser ut på linan… Så den funkade mer som en djupparavan. Innan jag får stopp på fisken så infinner sig den obeskrivliga tomhet som endast en tappad fisk kan ge en fiskare. Kroken släpper och det blir bara tyst i båten… Ingen säger nått – men vi tänker båda samma sak: den hade vi åtminstone velat se.

Dagen fortlöper med ett par mindre fiskar i 8-kilos klassen som krokas av bakom båten och några torskar som obemärkt hängt sig fast på djupriggsbetena. Inget mer…

_MG_2878

Dag fyra: uppstigning 04.10

Larmet på telefonen ringer 04.15 – då har jag redan varit vaken fem minuter eftersom jag är så oerhört fiskesugen och trots att vi bara sovit fem timmar den natten så är det inga problem att få fart på kroppen.
Tyvärr till ingen nytta skall det visa sig 17 timmar senare när vi glider in i hamn i mörkret runt 22.00.Dagens resultat: två fyrakilos.

Sista halvdagens fiske gav fint skapligt “kräk”

Vi hade bestämt oss innan för att fiska till 12.00 för att komma hem i skaplig tid. Clas skulle ju som bekant köra flyttlass dagen efter…

Efter en kortare överläggning på vägen ut mot fiskeplatserna bestämde vi oss för att försöka i samma område som vi brände en bättre fisk i två dagar innan.

Betena sjösattes, solen sken och vattnet var i det närmaste spegelblankt när det efter en kort stund knarrade till i en av rullarna på taket. Jag greppade spöet, löste ut spöparavanen och började ta hem en rätt beskedlig fisk.

Clas frågade om han skulle rensa något av de andra spöna men jag svarade lite trött att “Det är ett kräk, du kan låta dem stå”… Efter fem minuter så såg vi fisken för första gången bakom båten när den lade bredsidan till och gled ut år styrbord, förbi riggen, dipsyspöet och ut mot ytspöna… Inte ens då tyckte jag att den såg speciellt stor ut. +10 absolut men inte mycket mer än så. Den stökade lite kring riggarna och gick ner på djupet innan jag satte benhård press på “kräket” och fick upp det inom håvbart avstånd. När nätmaskorna slöt sig kring fisken sa Clas; +13 och jag +14. Den exakta vikten på den fenklippta laxen blev 15,7 kilo… Ett rätt stadigt “kräk” får man lov att säga.

_MG_2817_2

Vi vände runt och passerade samma plats igen när det högg på babordssidas dipsyspö. Resans sista lax drillades och vägdes till 10,8 kilo.
De följande timmarna fram till lunch gav inget och vi var väl ändå rätt nöjda med resultatet när vi trailade upp båten och rullade de dryga 40 milen hem.

_MG_2891

När vi kommit en bit på vägen ringde min fiskekompis Janne Skoglund. Precis innan vi slutade fiska meddelade jag honom per sms var vi hittat fisken tidigare den dagen och han var nu oerhört glad och tacksam.
“Hade du varit här hade du fått en puss” skrek han i andra änden… “Vi har precis landat en fisk på +17 kilo!”. Fantastiskt kul, inte minst eftersom han hade oturen att bränna en storfisk precis vid håven förra året, när tipsen ger utdelning.

Åtskilliga timmar senare meddelade han att de vägt fisken i hamn, i urblodat skick, till 16,5 kilo.

Summering

Bitvis var det så mycket gräs och tång i vattnet att det knappt var fiskbart. Varje bete var täckt efter bara några minuter något som givetvis inte är optimalt.
Vi hade dock en plan för hur och var vi skulle fiska och den följde vi till punkt och pricka. Även de dagar som bara gav småfisk höll vi oss till den planen eftersom jag av erfarenhet vet att det funkar. Börjar man tvivla på det man gör och justera för mycket kring farter och fiskedjup är risken att man inte fiskar optimalt när väl laxen finns där.

Nu får man börja planera för fisket i Nynäshamn… I år är chansen på ett nytt PB större än på mycket länge. :-)

 

By |2016-12-13T07:05:46+02:00maj 7th, 2014|Fiske, Lax|

Två tior igår…

Igår landade vi två tiokilos laxar till. 10,2 och 10,3 kilo för att vara exakt.

Idag började vi med att bränna en fisk som tog 300 fot i första rusningen innan den spottade ut Ismon…

Bilder och utförligare rapport kommer senare i veckan.

20140503-110250.jpg

By |2014-05-07T10:52:14+02:00maj 3rd, 2014|Fiske, Lax|

Tre över tio kilo

Hasslöfisket började utmärkt med en 13,5-kilos redan när jag satte femte spöet… En lång, tung, rusning följdes av en bra fight, ett par bilder och en snabb retur.

Clas nöp en 10,7:a nån timma senare och runt lunch slöts håvgarnet kring dagens tredje lax. Den vägde 11,4 kilo och fightade även den riktigt bra.

Lägg där till ett par brända hugg och man förstår att det bitvis var lite action i båten.

Tyvärr gick ett stag till masten sönder då nu blir det spöparavan-trolling ett par dagar.

Bättre bilder kommer efter helgen.

20140501-222819.jpg

By |2014-05-01T22:32:32+02:00maj 1st, 2014|Fiske, Lax, Okategoriserade|

Årets första fiskepass på Vättern

Jag bestämde mig sent under torsdagskvällen för att genomföra årets första trollingpass nästföljande dag. En snabb inventering av löjlagret gjorde att jag fick stå och tackla om spön runt 23.00. Löjorna var slut och spöna tacklades upp med en blandning av Strike Pro, Bomber och Rapalas kommande nyhet Scatter Rap Countdown.

När jag väl landade i sängen runt 23.00 tog det inte lång tid innan lilltjejen i familjen vaknade och ville ha nattvälling. Dessutom vaknade hon och grät en gång till under natten. Så när klockan ringde 05.00 var det knappt att jag tog mig ur sängen.

Jag tog mig hur som helst iväg och sjösatte i svagt gryningsljus i Medevi. Planen var att fiska av en grundtopp som inte finns med på sjökortet (i alla fall inte mitt) där jag tidigare haft bra fiske både sommar- och vintertid.

Betena sjösattes och frukosten intogs under den blyertsgrå himlen. På sedvanligt vis högg det under måltiden och en lax på 65 centimeter kunde med nöd och näppe landas. Jag höll på att klanta bort den med ett osedvanligt dåligt första håvningsförsök. Men det gick vägen… En Strike Pro fiskat i ytan hade lurat fisken till hugg.

Fortsatte givetvis snurra i samma område under ett par timmar – men utan utdelning om man bortser från en liten röding som returnerades bakom båten. Sökte mig därför mer landnära för att se om det skulle gå att hitta några betesansamlingar att koncentrera fisket till. Så här i juletider är ju “julgransplundring” (dvs runt, runt betesstimmet) populärt men ekolodet var allt som oftast helt rent på beten.

Under en avstickare ut i sjön, till en annan grundtopp, lyckades jag lura upp årets tredje fisk i form av en röding. Den såg jag hur den följde betet i djupet och när jag sakta vevade upp riggen så högg den över en sked bakom flasher.

Därefter hände det inte speciellt mycket mer – om man bortser från en retur och att jag höll på att somna ett par gånger på grund av den dåliga nattsömnen. Utan autopiloten hade jag garanterat haft ett rejält trassel att reda upp.

En kombination av trötthet och att fisket inte kändes speciellt hett gjorde att jag faktiskt bröt innan mörkret. Det brukar jag väldigt sällan göra under så kortar dagar som vintern innebär. Men idag var ett undantag.

Skymningsbild från rampen

Skymningsbild från rampen

By |2016-12-13T07:05:46+02:00januari 4th, 2014|Fiske, Lax, röding|

Fiskat fullt innan lunch

Senaste veckan har fisket varit mycket bra även i de norra delarna av Vänern. Ett antal fiskar över nio kilo har landats och Hökens elvakilos är den största som jag känner till i höst.

Av den anledningen var det inte så svårt att välja fiskeplats i lördags. Dessutom skulle jag vara borta runt 18.00 på kvällen – så någon långresa var det inte tal om.

YR och SMHI hade förutspått sydvästliga vindar kring 3-5 m/sekund men än en gång misslyckades de totalt med prognosen. Vindarna låg konstant långt högre än så…

Tio löjor, merparten i VK-skallar, sjösattes bakom båten och det dröjde bara nån timma innan första fisken högg. 68 centimeter lång gled den in i håvgarnet och spydde ur sig nyfångad löja. På ungefär samma plats landade jag en stund senare en fisk i samma storlek som den föregående. Även den tog en löja i guld/orangefärgad VK-skalle fiskad bakom 30 grams bly.

Efter det blev det lugnare ett tag och jag kunde, tack vare autopilotens jobb, käka frukost och dricka lite värmande kaffe. För att hinna till kvällens 40-årsfest hade jag bestämt mig för att fiska till 13.00 som längst. Tio minuter över tolv högg det på var sin sida på ytan. Två mindre löjor apterade i identiska Salsa-skallar lurade två laxar till hugg. Den första behölls och den andra krokades av bakom båten.

Eftersom jag valde att behålla fiskarna så var det bara att plocka ihop och styra mot hamnen. Det var länge sedan fisket kändes så hett i de här delarna av sjön. Mycket kul!

IMG_6667

Nu är laxen säkrad till julbordet… Gravad, varm- och kallrökt. Bland annat!

 

By |2016-12-13T07:05:47+02:00november 25th, 2013|Fiske, Lax|

Gårdagens fiske på Vänern

Vänern eller Vättern? Vänern eller Vättern? för tillfället är fisket bra i båda sjöarna och jag ställde mig själv frågan åtskilliga gånger sent i måndags kväll när jag bestämt mig för att fiska på tisdagen.

Sydliga vindar kring 9 m/sek gjorde att det skulle bli guppigt så väl i Granvik som i Åmål. Prognoserna sa dock att vinden skulle avta under dagen på Vänern och tillsammans med suget efter en stor öring gjorde att jag styrde mot Åmål klockan 02.30. Nu visade det sig att vinden inte alls avtog i någon större utsträckning förrän det i princip var mörkt – men det var helt klart fiskbart.

Under dagen hade jag tät kontakt med Tommy Nerstrand som fiskade mycket bra. Själv hade jag lite svårare att lokalisera fisken till en början. Men när jag väl hittat dem kom huggen tätt. Tyvärr brände jag merparten av dem idag. Vid flera tillfällen skrek det bara till i rullen och sedan var fisken borta. Frustrerande och irriterande.

_MG_1126

En trind vildöring var den första som följde med hela vägen till båten innan den fick friheten åter. Därefter landades två laxar på 65 och 68 centimeter som behölls till det kommande julbordet. Runt 14.00 gjorde solen ett kortare besök och både i min och Tommys båt drillades det fisk. Solskenet verkade efterlängtat av fler än bara köldstela fiskare…

_MG_1133

_MG_1145

Innan det blev mörkt kollades alla beten över en sista gång och nya, silverblanka, löjor apterades i VK och Salsa-hållarna. Två mindre laxar returnerades innan det var dags att plocka ihop för dagen. Då upptäckte jag att två av löjorna var söndertrasade av fiskhugg – utan att jag ens märkt det. Endast huvudet satt kvar i hållarna…

Det kändes lite som stolpe ut under hela dagen. Men det är väl kanske inget i jämförelse mot hur Zlatan kände det igår efter att ha gjort två mål och ändå missat VM.

Kolla in Tommys fina resultat här ›››

IMG_6635

By |2016-12-13T07:05:47+02:00november 20th, 2013|Fiske, Lax, Öring|

Två dagars fiske utanför Åmål blev en…

Tillsammans med tre klubbkompisar hade jag bokat in en helg i Åmål för att jaga öring på Tösselandets alla grundtoppar.

Jag och Richard lämnade ett vindstilla Örebro 02.55 med enormt fiskepepp. Vindprognoserna hade pendlat upp och ner hela veckan men det såg i alla fall ut att kunna bli fiske lördag och halva söndagen när vi åkte.

Resan till Åmål gick snabbare än väntat och vi sjösatte och lämnade Örnäs Camping bakom oss i totalt beckmörker på ett blåsigt Väner-hav. Tio plastbeten, där merparten var stora Tomic, sjösattes i det svaga morgonljuset innan frukostkaffet kunde intas.

Inledningsvis hittade vi endast sporadiskt med betesfisk och oftast såg de alldeles för sammanhållna ut för att vara riktigt intressanta. Jag gillar när betesstimmen är mer uppsplittrade och “sönderjagade” av större fisk. Självklart kan man ligga kvar och nöta kring större betesstim men vi valde att fiska lite snabbare och täcka mer vatten i jakten på silvret.

Söder om Metgrund hittade vi så en mindre fläck med kallare vatten (9,7 grader då de omgivande vattenmassorna höll 10,0 grader) som gav en 65 centimeters lax rätt så omgående. Vi koncentrerade fisket där under ett par timmar och hade snart returnerat en handfull för små laxar, två gäddor och bränt ett par hugg. Merparten föll för en riggfiskad Tomic 4″ Tubby i skrikigt gult och grönt.

IMG_6535

Efter 13.00 dog fisket mer eller mindre ut helt för vår del och fram tills dess att mörkret kom hade vi inte mycket att glädjas åt i fiskeväg. Det som dock värmde mig var Radiosportens rapporter från ÖSK Fotbolls avancemang till allsvenskan.

I stugan snackade vi taktik med Elias och Billy, drack ett par öl och förvirrades av de olika gissningar beträffande vindstyrka som presenterades i olika väder-appar och på hemsidor… Skulle det gå att fiska på söndagen överhuvudtaget?

05.10 pep larmet på telefonen och i samma sekund som vi vaknade så insåg vi att alla fiskeplaner för dagen kunde ställas in. Hård sydostlig vind rakt och ett rejält regnväder fick mig att krypa ner i sovsäcken igen efter att först ha kontrollerat förtöjningarna på båten.

När jag gick upp igen strax innan 08.00 hade vinden, och regnet, ökat och det var inte helt problemfritt att göra loss båten (tampar fick kapas med kniv) och traila upp ekipaget.

 

By |2016-12-13T07:05:48+02:00november 4th, 2013|Fiske, Gädda, Lax, Öring|

Trollingfiske med betesfisk

Trollingfiske med betesfisk är långt ifrån någon nyhet och personligen började jag mina första trevande försök i slutet av 1990-talet. Då fanns endast en enda typ av beteshållare att tillgå i vår lokala sportfiskebutik och vi, jag och min kumpan Clas, fick aldrig riktigt till det med löjorna och plastbetena knöts allt oftare på igen.

Under ett par år kring millenieskiftet dominerades Laxcup Vättern av ett par finska team som verkligen behärskade löjfisket. Bland en del svenska trollingfiskare, som föredrog wobbler, muttrades det rejält. Man kallade det finnarna håll på med för “mete” och på bryggorna ryktades det om att de minsann “mäskat upp ett område med hundratals döda löjor” för att sedan fiska där. Oavsett hur de gjorde  och vad man valde att kalla tekniken så talade fångstresultaten sitt tydliga språk. Och det gjorde att jag bestämde mig för att ge det ett ärligt försök. Problemet då var att det inte fanns så mycket instruktionsvideos på YouTube eller på bloggar. Så man fick helt enkelt hålla ögon och öron öppna i hamnar och sportfiskebutiker.

Efter närmare 15 år tycker jag ändå att jag har rätt bra kläm på trollingfiske med betesfisk och eftersom det då och då kommer frågor via mail så tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter och tankar. Som vanligt så vill jag betona att det är mina personliga reflektioner och inga absoluta sanningar som förmedlas. Men förhoppningsvis så finner någon eller några det intressant.

skallar

Beteshållare

När jag började fiska med beteshållare så fanns som sagt endast Anchovy Special att tillgå. Den finns fortfarande, och funkar riktigt bra, men utbudet har breddats rätt rejält. Jag tänkte nämna några av de som jag har mest erfarenhet av.

Anchovy Special & Super Herring Special

anchovy

Anchovy Special är en hållare som är lätt att arbeta med då den har en styrfena på ena sidan som ger en rätt så snäv rotation. 1-2 varv per sekund skall den snurra när den är rätt tacklad.

Hållaren funkar för betesfisk mellan 10-15 cm och funkar i farter upp till två knop.

Finns i en uppsjö färger där Army truck och Splatter Charteuse är två av mina favoriter.

Super Herring Special är samma typ av hållare men för större betesfisk. Super Herring har jag använt vid gösfiske med gott resultat.

30 sekunder in i det här filmklippet kan du själv se rörelsemönstret för dessa beteshållare [klicka här].

vk_infastning

VK Rax

VK-skallarna finns i två olika storlekar, en standard och en mindre, anpassade efter betesfiskens storlek.

Hålen på hållaren (se bild till höger) ger betet olika gång beroende på vilket, eller vilka, man använder. Motsvarande hål finns på varje sida av hållaren för att ge betet rotation åt höger eller vänster.

Nummer ett ger en stor, vid, rotation som jag personligen gillar väldigt mycket. Lugna rullande rörelser lockar ofta stor fisk till hugg enligt mina erfarenheter.

När det gäller hålen på skallens sida så ger hål tre en vid rotation (inte lika vid som nummer ett) än nummer fem.

Att kombinera hålen, t.ex. in genom fyra och ut genom fem, ger riktigt spännande, irrationellt, resultat. Ibland kan man få till att betesfisken simmar i en åtta. Testa gärna det!

Framförallt UV-skallarna har funkat riktigt bra under vinterfisket på Vättern för min del.

Här finns ett YouTube-klipp med exempel på ett antal olika riggningar [klicka här]

salsa_watermelon

Salsa

Salsa-hållarna är en produkt utvecklad av löjfiskare i vårt östra grannland Finland. De är, om jag förstått det rätt, handmålade och inte helt sällan kan man hitta speciallackerade varianter på butikshyllorna.

Salsas beteshållare är extremt lätta att rigga och få en bra gång på. Precis som VK har den ett antal utgångshål för att justera vidden på rotationsmönstret. Hålet längst fram ger tätare cirklar medan det bakersta ger större, vidare, rotationer.

Rätt riggad gör den nästan ett stopp varje varv. Klicka här för att se ett filmklipp på rörelsemönstret [klicka här]

Jag gillar Salsa just för att de är lätta att få till ett bra rörelsemönster med. De är helt enkelt snabba att jobba med och då får också betesfisken spendera mer tid i vattnet. Nackdelen är att de är rätt så små vilket får till följd att det är svårt att få plats med större betesfisk.

jdf

JDF by OK´i

JDF från OKí är en väldigt lättfiskad, och bra, löjskalle med flera riktigt bra färgvarianter, t.ex. Gold Glow Shrimp (överst på bilden) och Blue Fever (i mitten).

De här skallarna fiskar effektivt från start, med ett rätt snävt rörelsemönster, men de är också lätta att anpassa själv och hitta ett eget rörelsemönster på. Plasten är relativt mjuk och spricker inte när man gör egna hål. Mer om det lite längre ner i det här inlägget.

JDFen finns i en storlek och passar bra till lite större betesfisk.

 

stefan_haller

Rigga rätt – och du har ett dödligt effektivt bete!

Trä in betesfiskens huvud i hållaren och lås den med en eller två tandpetare. Flera beteshållare har dubbla hål att låsa fisken i och jag använder båda samtidigt för att säkerställa att fisken inte ändrar position i hållaren. Om man sticker tandpetaren, eller den plastpinne som levereras med vissa hållare, genom ögat på betesfisken så kommer gången garanterat att förändras eftersom det inte finns något som håller fast efter en stund.

Kroken fästs i sidan på betesfisken, ungefär i sidolinjen och strax bakom ryggfenan, och krokskaftet skall ligga tätt mot fiskkroppen. Fiskar du med ett tvåkrokstackel skall den bakre kroken hänga löst strax framför betesfiskens stjärtfena. Hamnar den för långt bak är det risk att den krokar fast i fenan och gången hämmas. Tänk på att i Vättern får dina beten endast förses med en krok. Inga dubbelkrokade tackel här med andra ord!

Lås linan med det medföljande gummibandet eller med en tandpetare, beroende på modell av beteshållare, och spänn försiktigt linan. Betesfisken skall få en svag böj för att den skall rotera. Det är här man får laborera. Ibland ger ytterst små justeringar stora skillnader i vattnet. Så testa dig fram.

Det är viktigt att linan låses hårt, framförallt om det går grov sjö, för att gången inte skall förändras under fisket. Ju mer det drar i linan ju mer böj får betesfisken och till slut har man en propeller i form av en löja bakom båten…

Rotationshastigheten, eller kanske snarare mönstret, är viktigt att hålla koll på. Jag försöker i möjligaste mån få mina betesfiskar att röra sig olika från varandra för att hitta det som funkar för dagen. Därför varvar jag VK Rax-skallar som kan ge metervida, lugna, rotationer med Anchovy Specials täta, mer ettriga, rotationsmönster.

hardmono

Tafsmaterialet – oerhört viktigt

Jag knyter mina löjtackel nästan helt uteslutande med Berkleys Trilene fluorocarbon – en lina som jag använt i mängder med år och alltid varit nöjd med. Den är nötningstålig, stark även i tunnare dimensioner och samtidigt följsam. En svårslagen kombination.

Dimensionen anpassas självfallet efter betets storlek, antal krokar, typ av beteshållare och givetvis vilken fisk jag är ute efter.  Till lax- och öringfisket i Vänern och Vättern använder jag oftast tafsmaterial i dimensionen 0.30-0.40 mm.

Det finns dock tillfällen när jag fiskat löja bakom en dodger med hård gång då jag använt mig av grövre och styvare tafsmaterial som t.ex. Climax Hard Mono. Anledningen till det är att ett styvare tafsmaterial ger en extra kick åt löjan bakom dodgern och vissa dagar är det att föredra.

cc6skalle

Måla om och skapa egna favoriter

Många redskapsbutiker översvämmas av beteshållare i olika färgvarianter men det är inte säkert att de önskemål man själv har finns att få tag på. Ett par av mina absoluta favoriter är egenmålade Salsa-skallar. Bland annat den varianten på bilden ovan. Det är en egenmålad version av Bombers klassiska färg CC6 som visat sig mycket gångbar framförallt i vårsolen. Den fixade jag till med svart tusch, spraylack och lite guldglitter från Panduro hobby. Jag har fiskevänner som i princip är vip-kunder hos sminkbutikerna i stan. Hyllorna med nagellack kan nämligen innehålla riktigt spännande material om man vill skapa egna färgkombinationer.

Det enda man behöver tänka på när man målar om sina hållare är att linhålen inte fylls med färg. Sätt en tandpetare i varje hål så är problemet avhjälpt.

Men varför nöja sig med glitter och nagellack när man ändå är igång? Ta fram en nål eller ett tunt borr (här funkar en bolieborr bra för alla karpfiskare) och skapa egna genomföringar för linan i dina beteshållare. Plötsligt har du inte hållare som ser annorlunda ut och rör sig annorlunda också! Snacka om äss i rockärmen! Var noga med att slipa ner eventuella vassa kanter efter håltagningen så att inte linan skavs av.

Tänk på att nya genomföringar inte bara ger förändrat rörelsemönster. Även fartregistret ändras.

Jag har en variant av OK’i där jag borrat hål uppe på toppen av skallen, mitt i skarven som finns där, som fiskat riktigt bra.

Betesfisk

Till största del så riggar jag benlöja i mina beteshållare men även små mörtar, nors och siklöja används.

loja

Löja

Löjan är mitt favoritbete  och jag fångar den främst i hamnbassänger under höst och tidig vinter. Under våren samlas löjan för att leka och är då enkel att fånga stora mängder av. Tyvärr är den sämre som betesfisk då eftersom de är mjuka i köttet och de romfyllda magarna spricker lätt under trollingfiske.

Var rädd om de löjor du fångar. De silverglänsande fjällen är “fiskmagneter” och ju fler fjäll dina betesfiskar får behålla desto bättre kommer de fiska. Det allra bästa är att meta upp sin betesfisk. På så sätt vet man att fjällen förblir oskadda.

Oavsett fångstmetod så avlivar jag mina löjor i genom att lägga dem i en hink med kraftigt saltat vatten. Det dödar dem snabbt och får till följd att de inte stressar upp varandra. Löjor som simmar omkring i en hink under en lång tid tappar garanterat fjällen. Använder du saltat vatten så drar löjorna även åt sig lite salt vilket medför att de blir lite hårdare i köttet och att fjällen verkar sitta kvar bättre.

Jag fryser in mina löjor styckvis för att fenorna skall hålla sig så hela som möjligt. När de är frysta så förpackar jag dem i plastpåsar med tio i varje.

nors

Nors

Norsen är enklast att fånga under våren då den samlas för lek. På rätt plats kan man med sänkhåv eller kastnät fylla hela sitt årsbehov på en kort stund. Problemet, precis som med löjan, är att de blir mjukare i bukdelarna under den här tiden på året. Men det kan ändå vara värt att håva nors och välja ut de som verkar vara mest hållbara. Tänk även på att norsen är ett utmärkt bete vid lakpimpling…

Den karaktäristiska doften av gurka gör att norsen känns extra spännande att använda… doftspår i vattnet är ju aldrig fel.

Problemet med norsen är att den inte är så fast i köttet och därmed heller inte lika hållbar som benlöjan. De kräver därför att man ser över sina beten oftare. Det lösa köttet kan även göra att den är svår att rigga i beteshållarna och få en bra gång. Men det kan avhjälpas genom att sticka in tandpetare i fiskkroppens längdriktning. På så sätt får man en stadigare betesfisk att jobba med.

Personligen använder jag helst nors under mulna dagar. Men ingen regel utan undantag.

vkflasher

Lockblänken: Flasher och dodger

På djupriggarna använder jag gärna flasher eller dodger framför betesfisken för att få lite mer liv och rörelse där nere i djupet. Standardriggningen innebär att det spö som fiskas djupast förses med dodger eller flasher medan det stackade spöet fiskas rent.

Tafslängden är vanligtvis 2-3 gånger lockblänkets längd men ibland får man laborera lite för att hitta rätt.

Använder du kort tafs mellan lockblänket och betet behöver du inte rigga betet så att det får någon egen gång – det sköter lockblänket. Då brukar jag använda beteshållare som möjliggör justeringar av gången, t.ex VK eller Salsa, och använder den infästning som ger minst yvig gång.

VK har i dagsläget två flashers, en traditionell (som syns på bilden ovan) och en ledad, som är anpassade just till löjfiske. Jag tycker de funkar riktigt bra och ofta är de förstahandsval för mig.

En stor flasher eller dodger kan ta bort en del av känslan av att drilla fisken – men det är en nackdel man helt enkelt får leva med.

Men flasher och dodgers kan givetvis även användas på spön som fiskas via spöparavan eller pulka.

oring7_5

Tillbehör till tillbehören

Beteshållarna i sig är väldigt justerbara och man kan lätt anpassa gången. Men vill man ha mer radikala förändringar så kan man montera en tratt på tafsen. Tratten, som finns avbildad här ovan, ger betet en oregelbunden gång. Oftast monterar jag den 1-5 centimeter framför betet, med ett lekande som stopp, men den fiskar även effektivt helt nere vid betesfisken. Laxen på bilden, på styva nio kilo, är ett bra bevis på det.

För att skydda knuten vid lekandet använder jag en gummipärla. Just gummipärlor kan användas till fler saker när man trollar med betesfisk. Vissa tackel knyter jag med en eller ett par självlysande pärlor mellan krokarna eller ovanför dem.

Om man vill undvika att tvinna huvudlinan så kan man använda någon form av styrfena. Jag använder själv aldrig det eftersom jag aldrig haft problem med lintvinning. Dessutom minimerar man antalet knutar på huvudlinan när man skippar det. Istället använder jag riktigt kvalitativa kullagerlekanden som t.ex. BFTs.

forvaring

Förvaring av tackel

Att ha ett antal färdigknutna tackel när man åker ut på sjön är en självklarhet. När man väl är ute finns det bättre saker att hålla på med än att knyta tackel. Drilla fisk till exempel.

Jag förvarar mina tackel lindade runt rörisolering som på bilden ovan. Rörisoleringen kapar jag i lämplig längd och förvarar dem sedan i en plastlåda med lock. Jag vet att en del föredrar att förvara sina tackel uppspända, raka, för att undvika att linan blir böjd. Men jag upplever inte att Berkley Trilene har något direkt rullminne så jag har aldrig sett det som ett problem.

bomber_loja

Plast eller löja?

Frågan är om man verkligen måste välja mellan plast eller löja? Många påstår det. Jag håller inte med. Nog för att jag oftast fiskar antingen eller men det går faktiskt att kombinera. Som vid allt annat trollingfiske så handlar det att hitta en fart som får betena att röra sig optimalt och som de jagande rovfiskarna gillar och det finns konstgjorda beten som funkar utmärkt i samma fartregister som en tacklad betesfisk.

Funkar det då?

Att fiska med naturligt bete är absolut ingen garanti för att fånga fisk – om nu någon skulle tro det… Ibland är plastbeten överlägsna de naturliga original som de försöker efterlikna. Men jag upplever att jag, i mitt fiske, ofta fångar större fisk med naturliga beten knutna i linänden. Ett par exempel på fiskar fångade via trollad löja ser du här nedan.

oring_7470

dubbelhugg_oringar

lax_9160_oki

oring_8910_oskarp

By |2018-06-20T07:38:16+02:00februari 8th, 2013|Fiskeprylar, Lax, Nors, Öring, Storfiskregistrering, Tips & Tricks, Trolling|

Söndagens fiske på Vättern summerat

I söndags morse stack jag, Stefan och Martin till Granvik för att försöka tulla lite på Vätterns silver.

Morgonen bjöd på en vacker soluppgång och ett spegelblankt innanhav. Kombinationen sol och spegelblankt är sällan en bra kombination när man jagar ytligt jagande lax på Vättern.
_MG_5040
Som tur var så dröjde det inte länge innan snön drog in och lade ett grått lock över hela sjön.
Kapten Källström (vi åkte i hans båt och då måste man väl anse att han är kapten) styrde skutan mot positioner där både han och jag haft bra fiske förr om åren. Och det dröjde inte så länge innan ett av djupriggsspöna signalerade fisk. Tyvärr för vår del så släppte krokfästet bara ett par meter bakom båten och en röding återvände ner i det kalla vattnet.
Nästa hugg föll över en löja fiskad bakom 30 gram bly. En lax på dryga fyra kilo gick i håven och fick det tveksamma nöjet att följa med hem till min fisktomma frys.
IMG_4472
En snabb repa till över samma område resulterade i ännu ett hugg – och ännu en landad lax. Martin drillade med van hand en silvertorped som i princip var stöpt i samma form som den tidigare.
IMG_4498
Självfallet snurrade vi kvar i området och beslöt oss för att försöka locka laxarna till hugg via en trollad tubfluga. Det tog inte lång stund innan vi kunde se hur en fisk gång på gång attackerade den lilla tuben någon meter bakom kastdobben – precis i ytfilmen. Samma jakt utspelade sig ett par gånger under dagens fiske. Tyvärr fick inte kroken fäste någon av gångerna.

Vi hade dessutom en bastant lax som stökade runt i ytan mellan båten och betena… När så betena passerade över platsen var samtliga ombord på helspänn… Men hugget uteblev den gången.

Under eftermiddagen upphörde snöandet och vinden ökade från obefintlig till svag.

_MG_5051

Ett antal rödingar, både för små och godkända, returnerades under dagens fiske. Den sista fisk som fick följa med hem var en grann röding som kapten Källström landade.

IMG_4528

På väg in till hamnen, i totalt beckmörker, kunde vi summera 19 kontakter under dagen. Det största glädjeämnet för mig personligen är att rödingen verkar må mycket bra i sjön.

Tyvärr måste man konstatera att hamnen i Granvik är mycket misskött. Den senaste tidens stormar har resulterat i att flera bryggor är sönderblåsta. Dessa verkar man dock vara på gång att reparera. När man ändå håller på skulle det vara fint med belysning vid rampen och att man restaurerar den klassiska fångstställningen (eller vad det kan tänkas heta) med Granvik-skylten på. Den har förfallit under många år nu…

Kanske kan någon aktör i sportfiskebranschen skjuta till lite ekonomiska medel? Bättre reklamplats finns ju knappt…

_MG_5055

Stefan filmade ett par sekvenser under dagen. Resultatet, varvat med stillbilder, finns att se här

By |2016-12-13T07:05:00+02:00januari 17th, 2012|Fiske, Lax, röding|

Ny storlax; 8850 gr

Morgonens 9,5a följdes upp med denna fina lax; 8850 gram. Fint väder och fin snittvikt! Vad mer kan man begära? Kör hårt!

By |2014-01-15T15:19:56+02:00november 5th, 2010|Fiske, Lax|

Summering av dagens fiske utanför Laxhall

Jag och Jonas fiskade i hans Rival 560 idag. Utgånghamnen var Laxhall och vi prickade in precis rätt tidpunkt och slapp den värsta kön som bildades precis efter att vi anlänt.

Vi satsade på samma plats som jag fiskade på i måndags eftersom det var så otroligt mycket betesfisk där då och ryktena gick om en +10 lax som tagits där igår.
Efter en timmas fiske högg det så på en löja fiskad bakom 50 gram bly via planerboard och snart hade vi en 65 centimeters lax i lådan. En bra start. Efter det hände… ingenting. Utöver att en stare som var helt utmattad och desorienterad mer eller mindre krashlandade i båten och vilade 25 minuter innan den med förnyade krafter flög ut i dimman.
Jonas rattar båten.
Vi faller in i någon form av trollingkoma och trots trixande med fart, beten, djup, färg och rörelsemönster så behagar inga silverfiskar hugga. Och så plötsligt hugger det på babordssidas stackade bete. En liten öring har fattat tycke för en Baitrix gummifisk och i samband med att den krokas av i vattnet så kröker nästa spö på samma rigg ner sig.
En löja fiskad bakom flasher har lurat en, för storleken, skapligt stark lax att hugga och snart så får baljan påfylling. Två hugg inom loppet av 90 sekunder efter det att det inte hänt ett smack på sex timmar. Fiske i ett nötskal.
Fortsättningen på dagen fortlöper på samma sätt som förmiddagen. Inga fler hugg. Och när vi kliver i land i Laxhall, tio timmar efter att vi åkte ut, gör vi det med två fiskar i baljan. Ett resultat man inte direkt “skriver hem om” men som tydligen var helt ok idag. Många verkade ha blankat eller bara haft någon för liten returfisk.

På vägen hem kändes det som att våren kanske är på väg trots allt. Håller tummarna för det.
Tack Jonas för en trevlig dag på sjön.
Uppdaterade de tidigare inläggen med bättre bilder och ett videoklipp. Kameran i mobilen är allt annat än bra. Kanske dags för en ny… :-)
By |2016-12-13T07:05:15+02:00mars 29th, 2009|Fiske, Lax|