Under morgontimmarna hade jag endast två hugg som resulterade i fast fisk; en liten öring och en riktigt fet och vacker tomteröding. Båda krokades av i vattnet och fick simma hem igen.
Vid flera tillfällen under förmiddagen såg jag hur fisk högg på betena fiskade via djuprigg utan att fastna. Gissningsvis var det mindre rödingar som inspekterade betena lite försiktigt. Senare under dagen högg de mer rejält och jag returnerade en handfull fiskar och behöll en vacker och välkonditionerad fisk till julbordet. Lax i all ära – men på matbordet har den, enligt mina smaklökar, svårt att hävda sig mot sin mindre kusin rödingen.
Apropå lax så brände jag en skaplig fisk som hoppade ett par gånger bakom båten innan krokfästet tappade sitt grepp. Men sådant är fisket ibland; man tappar fler än man landar.
Här under finns en bild på en av de färgvarianter som jag testade igår och som funkade bäst. Det är svårt med färgåtergivningen på den här typen av beten och jag skulle nog säga att den är något mörkare (framförallt över ryggen) och jag upplever den mer åt det gröna, spiggaktiga, hållet. En grym wobbler med en fin flyende gång som uppenbarligen tilltalar blankfiskarna. Bilden är klickbar om man önskar se den i större format.
Hans rapport finns här; http://ajax-mats.blogspot.se/
