Passade på att ta ledigt en dag mitt i veckan för att köra ett pass på Vättern under gårdagen. Att trängas med ett 50-tal båtar, som i lördags, är knappast optimalt – men så här mitt i veckan brukar det vara lite lugnare. Väl framme i Granvik kunde jag konstatera att det bara var ett par ekipage till på plats… Perfekt!

Planen var att fiska ett par ”nya” platser under dagen för att vara på plats på favoritstället lagom tills dess att det började skymma. Egentligen inträffade knappt skymningen denna dag eftersom det var grått och dimmigt hela dagen. Man kan säga att det gick från svagt till inget ljus runt femtiden.

_MG_6192

Morgontimmarna blev intensiva med ett antal fina rödingar som fattade tycke för mina löjor. Samtliga fiskar, säkert 10-15 stycken, var förmodligen godkända men då de var rejält lekfärgade krokades de av i vattnet. Endast en behövde jag näta för att kunna lossa krokarna på.

Löjorna minskade i rask takt och jag förbannade mig själv för att inte tagit med fler än de 25 som nu var fallet. Det var inte långa stunder som de lämnades oattackerade där nere i djupet trots att jag lämnade de platser som bara verkade hålla röding.

Precis innan 10.00 så skrek det till i en av rullarna på babords djuprigg och frenesin i ljudet gjorde att jag kunde utesluta röding. Fisken stångade på bra i djupet innan den bestämde sig för att byta taktik och istället simma ifrån båten. På fem-sex meters avstånd gick den så och stångades utan att låta sig betvingas. Att det var en lång och högryggig lax var det ingen tvekan om. Till slut satte jag allt på ett kort och pressade den mot båten för att försöka ”tjuvhåva” den. Det är sällan en bra idé ens när man är två i båten – att göra det ensam är i det närmaste dömt att misslyckas… Så där stod jag med en tuggad löja i näven och såg en riktigt grann lax vika av och dyka ner i djupet.

Kring lunch avtog huggruschen en aning för att sedan komma igång igen runt tvåtiden. Ett dubbelhugg av två fina öringar inledde och sedan rullade det på med lekfärgade rödingar och öringar. Löjorna i asken var slut och den riktigt heta perioden, den i skymningen, närmade sig. Samtliga plastbeten, utom ABUs Vättern-klassiker Terminator, ratades konstigt nog.

_MG_6239

Jag hade redan tidigare bestämt mig för var jag skulle fiska den sista timmen men nu insåg jag att jag aldrig skulle hinna dit i trollingfart så jag fick riva allt och åka ett par distans i full fart.

Ett spö med löja som tidigare fiskats i ytan, och därmed ”överlevt”, sattes på riggen och sänktes ner… Därefter fortsatte jag rigga ut resterande spön – men hann bara få ut två till innan det högg på riggen.

Den här fisken bjöd på samma typ av tunggung som den haf tappade på förmiddagen och försökte även att simma ifrån båten. Men den här gången skulle jag inte försöka håva en fisk som inte är ”klar”. Så den fick gå och stångas på tio meter lina en bra stund innan jag ens tänkte på att försöka håva. Jag gillar verkligen min Fox Rage-håv men den är inte det smidigaste alternativet när man är ensam i båten. Faktum är att den är rätt tung och otymplig. Eller så är det jag som är svag och osmidig – det låter jag vara osagt.

När så nätmaskorna slöts om fisken kunde jag konstatera att det var en fisk av samma kaliber som jag tidigare brände. Så det blev lite plåster på såren i alla fall. På bryggan, en dryg timma senare, vägdes den till 8,58 kilo på min digitala Super Samson-våg.

Eftersom jag var ensam ombord, och lämnat fjärrutlösaren hemma, så blev det inga snygga bilder ihop med fisken tyvärr.

_MG_6249

En händelserik dag som kröntes med en grann lax i elfte timman summerad med ett kort filmklipp nedan. Tyvärr så blev det imma i kamerahuset efter det att jag tvingats ladda kamerabatteriet tidigare under dagen. Inför nästa tur skall ”anti-fog”, ett slags skydd mot imma, införskaffas. De små ”inläggen” hjälper till att förhindra att kamerahuset immar igen även i låga temperaturer och kalla områden med hög fuktighet – som en dag med fint duggregn på Vättern. Finns att beställa här ›

Skitfiske på er – ni som ska ut!