Dåligt med uppdateringar senaste tiden beror varken på att jag inte fiskat eller inte fångat något. Givetvis har den senaste tidens värme och det faktum att jag ännu inte har semester spelat en viss roll när det gäller fiskefrekvensen. Ytterligare ett par göspass har dock avklarat dock utan att något nämnvärt stor har fångats. Man får väl se det som en tidsinvestering – till slut måste väl en storgös sitta där.
Den senaste tidens trevligaste fiskepass har varit riktade på sommargädda. En tidig sommarmorgon stack jag ut med min brors äldsta grabb, David. Målet var lika klart som den ljumma sommarmorgonen: fånga gädda – och helst större än 3,5 kilo. Den efterlängtade gäddan skulle i sådana fall bli Davids allra första och anledningen till att den helst skulle väga mer än 3,5 kilo var den enkla att lillebrorsan Alexander fått en gädda på just 3,5 kilo dagen innan.
När vi återvände till bryggan fyra timmar senare var det en stolt fiskare som kunde visa upp tre egenhändigt fångade gäddor med vikterna 2.1, 2.1 och 3.5 kilo! Helt perfekt för syskon-kärleken med andra ord…
Senare på dagen var det givetvis dags för mig att ta med den yngre grabben, Alexander, ut på sjön. I den åldern är det viktigt att allt är rättvist – får den ena åka ut och fiska måste ju givetvis även den andra få chansen.
På ett par timmar fick vi fyra gäddor, dock ingen över de “magiska” 3,5 kilona – som tur var kanske…
Jag känner igen mig i mycket i det de båda små storfiskarna visade upp i form av förhoppningar och stolthet. Vem vet – det kanske slutar lika “illa” för dem som för mig när det gäller fisket…
