Under morgontimmarna började solen värma upp både våra kroppar och vattnet och hoppet om ett bra fiske steg i takt med temperaturen.
Efter lunch kastade jag om samtliga beten och det tog inte lång stund efter det att de placerats om innan tystnaden runt sjön fullkommligt krossades av ett rejält screaming take. Larmet gick på högvarv och i andra änden av linan svarade det skönt med tunga gungningar och en zick-zackande fisk.
Efter att ha gått in och självmant vänt ut igen ur en mindre vassrugge kunde jag så styra en välformad spegelkarp rakt in i håvnätet. Det var en skön känsla och en viss lättnad som spred sig i kroppen. Fisken vägdes till 7170 gram och förevigades snabbt med digitalkamran innan den fick simma tillbaks till sitt rätta element igen.
Stämningen efter första landade fisken blir alltid skönt avslappnad och förhoppningar om att fler karpar skall kunna nappa finns ju alltid. Vi samtalade om taktiken för fisket och enades om att mäska sparsamt i det kalla vattnet för att inte fiskarna, som troligen börjat äta mindre nu, skulle äta sig mätta på bjudgodis. Samtidigt som vi diskuterade taktiken gick Dannes larm upp i falsett och han kunde kroka en fisk som var mer bångstyrig än den jag precis fångat. Efter att ha vänt ut och in i ett näckrosbälte styrde den så rakt in i ett annat och gick fast. Stenhårt fast! Att fisken satt kvar i andra änden av linan rådde det ingen tvekan om när hela näckrosbältet gungade taktfast när karpen försökte slå sig loss… I det här läget fanns det bara två alternativ: att bada eller att bada. Sagt och gjort – Daniel strippade till kalsonger och t-shirt inför ögonen på lätt förvånande åskådare som passerade. “Ska du bada?” “Är du inte riktigt klok?” var vanligt förekommande frågeställningar. “Det är inte så kallt som jag trodde” var Daniels kommentar när han klev ner i vattnet…
Efter att ha simmat ut till näckrosbanken och trampat vatten ett par minuter under försöken att lossa karpen lät han inte lika övertygande när han sa att det inte var så kallt. Karpen lyckades han dock lossa och simmade med den i farmen till håvnätet. En annorlunda håvningsteknink kan man väl lugnt säga. Den starka fisken visade sig vara en av sjöns få fjällkarpar och vägde, sin styrka till trots, endast 5350 gram! Det var dock en oerhört vacker fisk han fångat!
Resten av kvällen/natten förflöt stilla…
