>
På väg hem från båten ikväll stannade jag efter vägkanten i tron om att det var ett påkört rådjur som låg där. Gick tillbaks för att flytta ner det i diket när jag, ett par meter ifrån, inser
att rådjuret är ett vildsvin. Och att det andas.
Runt omkring är det öppna fält och lite skog och allt är, efter att ha vant ögonen vid bilens strålkastarljus, kolsvart. Med tanke på grisens storlek så finns risken att ett gäng större djur observerar vad som händer på vägrenen från mörkret.
Jag är medveten om att uppfattningen om vildsvinens aggresivitet är överdriven men eftersom det unga djuret fortfarande andades fanns risken att det fanns fler djur i närheten.
Efter någon minut kommer ett par som är boende precis vid vägen ut och säger att de hört smällen vid kollisionen för bara någon minut sedan. Tydligen så måste det ha inträffat bara sekunder innan jag kom åkande… och den chauffören måste ha åkt vidare omgående.
Efter lite ringande så får vi alla fall tag på markägare och en jägare som ska komma och avsluta vildsvinets lidande.
I efterhand kan man väl konstatera att det var tur att inte en hel grupp med vildsvin stannat kvar i den omgivande terrängen… Då hade Usain Bolts världsrekord på 100 meter varit i farozonen.
