Kom äntligen iväg på lite fiske även om det inte blev så länge. Flickvännen följde med till dammen där jag flera gånger under sommaren försökt lura gräskarpar till att nappa men alltid blivit störd i fisket av mängder med regnbåge som tar det flytande brödet. När vi kom dit överaskades vi först av en grävling som rusade över stigen bara ett par meter framför oss på vägen ner till sjön. De ser väldigt stora ut på nära håll…
Efter att ha kastat ut lite bröd på ytan var det bara att vänta och hoppas på att karparna skulle hinna före regnbågarna till matbordet. Ett par brödbitar drogs med ytströmmen över till andra sidan dammen och där, utom kasthåll, sög en gräskarp i sig bitarna rätt så omgående. Med spö och håv i högsta hugg smög jag mig runt dammen och kastade, i skydd av ett par buskar där grävlingen tidigare huserat, ut lite bröd på ytan. Med ena ögat på vattenytan och det andra ut i skogen spanandes efter grävlingar var det bara att invänta rätt läge att presentera krokbetet…
Gräskarpen gick upp till ytan och tog ett par bitar och jag beslutade mig för att placera krokbetet i den riktning som jag trodde fisken gick i…
Med en plog i ytan presenterade sig den första regnbågen på platsen och snart var det minst tre regnbågar som konkurerade med gräskarpen om de brödbitar jag försökte få den att ta. Att kroka en regnbåge skulle med största sannolikhet skrämma bort karpen så jag beslöt mig för att bryta fisket och bara titta på när fisken åt i ytan…
Ibland är det svårt att hitta fisken och ibland finns det för mycket av dem.
