Efter en tids uppehåll från fisket var det dags för höst/vinter-premiär i helgen. Så här i början på november skulle det lika gärna kunna vara vinter – men med sex plusgrader och hällregn kändes det mer som höst än vinter när jag steg ur sängen 03.30 i söndags morse. Väckarklockan var egentligen ställd senare men en febrig dotter väckte mig effektivare än larmet på mobilen… Och det var liksom ingen idé att ligga och dra sig.

Det var fortfarande kolsvart när jag lämnade hamnen bakom mig och styrde skutan mot den tänkta fiskeplatsen. Stora gummibeten riggade med shallowskruv och stingerkrokar simmade iväg i pannlampans sken och innan det ljusnat var den första koppen rykande hett kaffe upphälld.

gyllene_morgon

Jag hittade rätt snart ett område med stora koncentrationer av betesfisk med större bågar i nära anslutning och bestämde mig för att rikta fisket här fram till 10.00. Hade inget hänt tills dess tänkte jag göra en förflyttning till en annan plats som brukar hålla stor fisk.

Fyra koppar kaffe, ett par äggmackor och ett bottennapp senare närmar sig klockan 10.00. Solen skiner nu från en blå himmel och vattenytan är i det närmaste spegelblank. Inte riktigt det väder man förknippar med novemberfiske efter stor gädda kanske. Men det är njutbart…

Som så många gånger förr bestämmer jag mig för att passera utkanten av betesstimmen en sista gång innan förflyttningen. Givetvis bockar ett spö och rullen knarrar ilsket inom kort. En arg gädda på dryga sex kilo har satt de rakbladsvassa tänderna i en Big McRubber. Efter en kort fight krokas den av och återutsätts och det enda som finns kvar är tandavtrycken i jiggen och en eventuell stingande känsla i gäddans käkvinkel. Men det lämnar mig med stora kval. Riva upp och förflytta sig eller ligga kvar och nöta… Jag bestämmer mig för “en liten stund till” på samma ställe.

gadda

Inom en halvtimma har ytterligare två sexkilosfiskar fått syna insidan på Yamarinen innan de återbördats till det åttagradiga vattnet. Starka, välmatade och vackra fiskar som utan en tanke på vad stora gummijiggar kostar nu för tiden öppnar käften och trasar sönder dem.

Beslutet att ligga kvar känns rätt. Ett par mindre fiskar hälsar på innan dagens “tunggung” infinner sig. Det yttersta betet på babordsida passerar precis över en grundkant när det väcker intresset hos en större fisk. Jag ser i ögonvrån hur spöparavanen tvärnitar och innan rullens knarr skvallrat har jag redan greppat spöet och sätter in ett mothugg. Det svarar bra i andra änden och de tunga knyckarna 30 meter bakom båten får spöet att bekänna färg. Fisken tar ett par meter lina, stannar upp, skakar med huvudet och tar ett par meter lina till… Det återupprepas ett par gånger innan all tyngd i andra änden av linan plötsligt är borta. Tomheten som infinner sig i ett sånt läge går inte att beskriva för någon som inte är fiskefrälst.

pikestrike

Jag vevar in och kan konstatera att gäddtänderna lämnat djupa revor i Pike Strike-jiggen och dessutom har gäddan varit ofin nog att förvandla jiggen till en svanslös variant.

Under resten av dagen hugger fiskarna lite mer sällan och det kommer liksom aldrig igång igen. Det är som om luften gått ur gäddorna som håller till här i fjärden på samma sätt som luften gick ur mig när den tunga fisken “spottade”.

Utrustningstips

Jiggarna jag använde riggades med shallowskruv [klicka här] och för att få ner dem på rätt djup använde jag, som alltid Ghost Trollings Catch n Release [klicka här]. De är otroligt smidiga att rigga och att slippa rycka gummisnoddar med päronblyn i när man fiskar ensam är värt hur mycket som helst! Rekommenderas varmt!

Kolla in Ghost Trollings Catch n Release nedan!