Summering Hasslö-resan

Vi, jag och Clas, rullade mot Hasslö fredag kväll trots att vindprognosen för lördagen låg runt 10 m/s. Veckor av uppdämt fiskepepp gjorde att vi var tvungna att komma iväg. Och rapporter om stora fiskar gjorde det inte svårare att fatta beslutet.

Väl på plats sov vi bara ett par timmar i båten innan det var dags för sjösättning och årspremiär för fisket efter vandringslax. För Clas del var det även premiär att testa vattnen utanför Blekinges kust. Och vilken premiär det blev sen…
Flaggorna i hamnen indikerade att vinden låg på rätt rejält och väl utomskärs så kunde vi konstatera att det inte var värt att göra någon lägre resa. Vinden låg på sydväst runt 10-12 m/sek och i byarna ytterligare 5-7 m/sek enligt olika väderstationer. Med andra ord var det tidvis 17 m/sek som piskade saltvatten i våra ansikten.

Vi sjösatte tio skedar, blandat Ismo Magnum och Northern King, och beslöt oss för att käka frukost i morgonsolen. Endast tjugo minuter hade gått av fiskedagen när vi går in i ett dubbelhugg och landar två vackra laxar som i land vägs till 9,7 och 10,2 (om jag minns rätt).

En perfekt start!

Efter det händer det dock inte så mycket och det är bitvis svårt att fiska effektivt och kontrollerat i den hårda vinden. Efter fem timmar börjar Clas visa svaga symptom på sjösjuka och jag föreslår att vi ska bryta fisket. Han vägrar och vill fortsätta jakten på en 14-kilos lax (och storfiskregistrering) som är hans förhoppning under resan… Vi hinner knappt mer än bestämma oss för att fortsätta fisket innan styrbords pulka dyker djupt i en stor våg och planerboard-linan går av i en högljudd smäll! Vi river snabbt ihop spön, riggar och babords pulka för att sedan inleda jakten på den förlorade pulkan som vi till slut finner. Utan flaggan på pulkan hade vi varit chanslösa i vårt letande.

Vi avbryter fisket och åker in till hamn istället.

Dag två och dag tre är långt ifrån lyckade för vår del. Vi gör en chansning och sticker långt bort en av dagarna – och med facit i hand så var det en rejäl miss. Vi hör rapporter om dubbel och trippelhugg på radion och landade fiskar upp till 23,4 kilo (Andreas Dilén – se hans blogg här ›) men vi fångar inget större än sex kilo… Jag bränner en fisk runt 12 kilo någon meter från håven efter att den under fem minuters tid stångats på kort lina – men vägrat låta sig betvingas. Det är samtidigt frustrerande som hoppfullt. Fisken finns där – nu gäller det bara att få den att hugga.

Dag fyra bjuder på hårda vindar och vi beslutar oss för att ett eftermiddagspass får räcka. Våra vänner i Team Jaktia, Team Fettfena och Mattias “Trooper” Pettersson med gast fångar fisk i samma område som vi fiskar i. Men vi är fisklösa – och lite frustrerade. Beten testas, farten ökas och sänks, vi skänker offergåvor till fiskegudarna… Det går så långt att Clas lägger upp teorier om att min båt inte fiskar… Han verkar ha glömt inledningen på veckan med ett dubbelhugg inom 20 minuter. Jag fnyser åt hans teorier och får medhåll av en rulle som plötsligt går upp i falsett.

I det allt svagare kvällsljuset rusar en fisk hundratals fot i en första rusning och jag beordar Clas att ta spöet trots att det egentligen är min tur. Jag har under hela dagen tjatat på honom om att ta nästa hugg men han har konstant vägrat. Men nu låter han sig övertalas och efter en segdragen fight landar han sin regg-fisk; 14, 62 kilo stålblank lax. När den ligger i håven säger jag till honom att “nu har du din regga” och hans glädjetjut hördes nog till Gdansk.

Under drillningen har ännu en lax huggit och jag drillar en tiokilos som snart ligger i båten. Strax därefter kommer ett åskoväder med blixtar och ett rejält skyfall in från söder. Vi beslutar oss för att plåta fiskarna i land vilket i efterhand är väldigt synd… Trots extern blixt så bild resultatet inte bättre än nedanstående.

När torsdagsmorgonen gryr är vi redan på plats vid de positioner som levererade fisk dagen innan. Inledningsvis är dimman så tjock att vi knappt ser femtio meter… Men vi fisken finns där och redan när vi sätter ut spöna hugger dagens första lax som får friheten åter. En mindre, men stridbar, fisk som hugger en ytligt fiskad Ismo-sked.

Där efter landar vi laxar på 7040, 9340, 10130, 12120 och 12720 gram. Dessutom returnerar vi ett antal mindre fiskar (uppskattningsvis upp till 7-8 kilo som vi inte ens väger) och bränner tre riktigt fina hugg.

Fredagen bjuder på regn och hårda vindar. Vi känner oss nöjda med föregående dags fiske och beslutar oss för att rulla hemåt.

Flera av veckans drillningar (och ett par hugg – bland annat ett rigghugg från en 10-kilos som tog 250-300 fot i första rusningen) finns filmade med min GoPro-kamera och kommer att dyka upp här på bloggen inom kort.