Vi hade svårt att hitta ekon att fiska på under hela förmiddagen. Och de vi hittade visade inget intresse för våra beten oavsett vad som presenterades för dem. Ett par fiskar steg sakta och inspekterade jiggarna och då steg pulsen… för att sedan dala i takt med att fisken vek av och simmade iväg.
Fisken gick i håven och glädjen var stor. Det är intressant hur en fiskedag kan vända från att kännas totalt misslyckad till perfekt på under 30 sekunder. Fisken mättes till fina 93 centimeter och trots sin slanka efterlekskondition pressades vågen till 8130 gram. En riktig praktfisk!
Under den resterande fiskedagen lär Robban mig fiska på alla ekon vi kunde hitta i hopp om att även jag skulle få känna på en storgös. Tyvärr inträffade aldrig det då fiskarna uppträdde precis som på förmiddagen: ointresserat och lojt. Det enda jag fick var en solsvedd nacke och ett sug efter mer gösfiske.