Helgens planerade havsfiske ställdes in då vindprognoserna var på tok för ostabila. I stället fiskade vi gös i lördags, jag och Robban Führ. Eller i alla fall han. Jag blankade och agerade håvmästare.

Vi hade svårt att hitta ekon att fiska på under hela förmiddagen. Och de vi hittade visade inget intresse för våra beten oavsett vad som presenterades för dem. Ett par fiskar steg sakta och inspekterade jiggarna och då steg pulsen… för att sedan dala i takt med att fisken vek av och simmade iväg.

Det var först efter lunch som Robban hittade ett eko och konstaterade att “det är det första vettiga ekot på hela dagen”. Sekunderna senare stod han med bockat spö och fick dansa runt i båten ett halvt varv innan vi kunde se fisken i vattnet. “Det är en gädda” hävdade jag. “Nej, det är en stor gös”, kontrade Robban (som hade rätt). I efterhand inser jag att jag drog slutsatsen av att det måste vara en gädda eftersom gösarna jag får aldrig är så där långa…

Fisken gick i håven och glädjen var stor. Det är intressant hur en fiskedag kan vända från att kännas totalt misslyckad till perfekt på under 30 sekunder. Fisken mättes till fina 93 centimeter och trots sin slanka efterlekskondition pressades vågen till 8130 gram. En riktig praktfisk!

Under den resterande fiskedagen lär Robban mig fiska på alla ekon vi kunde hitta i hopp om att även jag skulle få känna på en storgös. Tyvärr inträffade aldrig det då fiskarna uppträdde precis som på förmiddagen: ointresserat och lojt. Det enda jag fick var en solsvedd nacke och ett sug efter mer gösfiske.

13383608_1196397377037113_1569312937_o

13324203_1196397373703780_1646469992_o