Havsfiske – varför du borde testa det!

Är du en av de som som tänker att havsfiske i Nordnorge är tungt, svårt och kräver en uppsjö av olika tackel som är nästintill omöjliga att knyta utan ett par extra händer? Inget kunde vara mer fel! Låt mig berätta varför jag tycker att du ska testa havsfiske i Nordnorge om du inte gjort det.

Visst kan havsfiske kräva en uppsjö av tackel, flera kilo tunga sänken och spön med samma aktion som en telefonstolpe. Men om du är sugen på actionfyllt fiske med stora, starka fiskar som får armar och rygg att värka så går det bra ändå!

Under de senaste dagarna på Söröya i Nordnorge har vi i vår båt landat mängder av torsk, med flera över 20 kilo, hälleflundror upp till 40 kilo och flera andra arter som sej och havskatt. Alla med samma enkla teknik: Släpp ner betet till botten, veva upp en meter eller två och gör lockryck. Går de stora vågor behöver du inte ens göra lockrycken… då sköter sjögången det åt dig. Allt du behöver göra är att hålla hårt i grejorna…

Givetvis ställer fisket, och fiskarna, stora krav på utrustningen. Personligen gillar jag att fiska med en rulle med räkneverksfunktion och en stark, jämn broms. Räkneverket uppskattar jag främst när ekolodet skvallrar om fisk i frivattnet som man vill precisionsfiska på och när man driftar från djupt till grundare vatten. Risken är annars att man släpar betet, på onödigt lång lina, utmed botten och riskerar bottennapp.

Jag har trollingfiskat med Shimanos Tekota-rullar och de funkar även bra till det här fisket. Bromsen är pålitlig och formatet på den nya, mindre, versionen av den är fantastiskt till det här fisket. På den har jag använt Sufix 832 med en nylontafs på 1-1,2 mm sista metern. Orsaken är att den är nötningståligare mot sten, korall och vassa fisktänder är flätlina.

Det här garnityret kräver bra tafsmaterial...

Det här garnityret kräver bra tafsmaterial…

 

Så pass tjockt tafsmaterial kan vara svårt att knyta men med lite träning, en bra tång att dra med och en väl fuktad knut brukar det lösa sig. Jag kör med en helt vanlig betesknut och i båda ändarna av tafsen knyter jag lekanden. Beten byts via fjäderring – aldrig beteslås! Det finns åtskilliga historier om stora fiskar som rätat beteslås…

Glöm inte en stor, mjuk, pärla på huvudlinan – det räddar toppöglan från missöden när stora fiskar ska landas.

Lämna beteslåsen hemma!

Lämna beteslåsen hemma!

När det kommer till spön så krävs det givetvis bra ryggrad för att lyfta en stor, stark fisk från botten. Samtidigt vill man ju ha en kul upplevelse!

Till fisket på Söröya, där vi riktat på torsk och hälleflundra, har jag använt Shimanos spö Aspire 30-50 pund. Ett riktigt trevligt spö med de egenskaper jag uppskattar.

En sak som kan tyckas vara en liten detalj är utrustningens totalvikt. En lång dags fiske är tröttande för armar, axlar och rygg. Ett femtiotals gram skillnad i totalvikt kan tyckas liten men jag uppskattar en viktmässigt lättare utrustning.

Beten då? Till en början så tycker jag att man ska skippa alla former av upphängare och andra typer av flerkrokstackel. Håll det rent, enkelt och effektivt. Oavsett om du väljer att fiska med en stor pirk eller jigg. Jag fiskar nästan uteslutande med jigg och då med Storms Wildeye Giant i shad- eller curlytailmodell. Och då precis som den levereras i förpackningen – dvs utan stingerkrok. Det är ett bete som bevisligen fångar mycket, och stor fisk, och som håller länge! Gummiblandnigen i jiggkroppen är extremt slitstarkt och överlever att utsättas för de vassa och hårda tänder som havets invånare är utrustade med.

Jag är långt ifrån någon havsfiskeexpert men det behövs inte för att få uppleva krafterna från de stora fiskarna nere i det kalla, klara vattnet. Jag har genom åren träffat många som är nyfikna och intresserade av havsfiske men som trott att tekniker och fiskemetoder varit för svåra och därför avstått. Så är det verkligen inte.

Åker du dessutom till en fiskecamp, exempelvis Söröya Gjestehus, så får du all hjälp du kan tänkas behöva gällande fiskplatser och liknande.

Så lämna vassviken för saltvattnet en gång – du kommer inte ångra dig!

Av |2019-05-19T11:47:54+02:00maj 19th, 2019|Fiske, Hälleflundra, Havsfiske, Sej, Torsk|

Snabba sejar och tunga torskar på Rösthavet

När vi vaknade upp på tisdagsmorgonen möttes vi av solsken och ett spegelblankt hav. Förutsättningarna för ett rejält långpass var optimala och för att orka laddade vi energi i form av stekt, panerad sej som fångats dagen innan och kokt potatis med löksås. Den som ratar sejen som matfisk har aldrig smakat den när den är precis färsk. Då är den i mitt tycke helt i klass med den allmänt mer uppskattade torsken.

Fulladdade med energi och med ett grymt fiskepepp stack vi ut mot den södra sidans fiskrika grundtoppar.

Redan på vägen ut värmde solen så pass att flytoverallerna fick öppnas upp och när väl fisket började fick vi helt sonika ta av oss dem. Det var helt enkelt för varmt att drilla fisk iklädd flytoverall.

Under en paus i sejfisket, som för övrigt inte gick så bra för oss medan man i Kristians båt landade två bjässar över 19 kilo, studerade vi kartplottern inför nästa drift. Vi konstaterade att det fanns en grundtopp ett par distans bort som vi tidigare inte fiskat vid. Självklart skulle denna testas och väl framme vid Nils Persskallen, som grundet heter, uppenbarade sig enorma betesstim på ekolodet. Från 5 meter ner till 20 var det helt tjockt med betesfisk och under det rejäla fisk-ekon utmed botten.

SV400005

Så snart våra jiggar letat sig ner igenom stimmen med småsej och dunsat i botten smällde det till för alla oss tre i båten i stort sett samtidigt. Våra misstankar om att det var stor torsk som huserade under betesstimmen besannades och spön, rullar och muskler fick pressas till det yttersta för att betvinga de starka sommartorskarna.

SV400021

I varje drift hade vi alla kontakt med stor torsk och inte helt sällan drillade vi dubbel- och trippelhugg. Snart hade vi landat ett 15-tal fiskar över 13 kilo, varav åtminstone tre vägde över 16. Jag satte under denna huggperiod personligt rekord på torsk med en fisk på 17 kilo blankt som fick mitt Penn Tidecutter att bocka riktigt djupt. Ett spö som är en riktig dröm att drilla fisk på för övrigt.

Under en drift var jag så törstig att jag bestämde mig för att veva upp jiggen så snabbt som det bara gick för att slippa få hugg och kunna släcka törsten. Halvvägs upp genom vattenmassorna, dvs ca 20 meter från botten, lyftes jiggen i ett karaktäristiskt sejhugg. För en sekund trodde jag att fisken hade missat hugget, men när spötoppen ruskade till och fisken rusade rakt mot botten trots att slirbromsen var åtdragen nära max, rådde det inte längre någon tvekan. Efter en tung drillning, där jag vid flera tillfällen fick lätta på bromsen för att överhuvudtaget orka hålla emot, kunde jag tillslut landa en sej på 16,5 kilo. En av de absolut starkaste fiskar jag fightat även om det inte är en av de tyngsta. Mer muskulösa och strömlinjeformade fiskar är nog svåra att finna.

SV400033 SV400025 SV400011

Vid ett nedsläpp misstänkte Jonas att han råkat felkroka en av de tusentals småsejar som fyllde frivattnet men istället för att veva upp och kroka av lät han jigg och sej dala ner till botten. Väl nere fick den inte ligga orörd i många sekunder innan han krokade en riktigt tung och stark torsk. Till en början tog han inte många decimeter lina på fisken men efter en lång och seg dragkamp kunde han landa ett nytt personligt rekord på torsk. På bryggan, dryga fem timmar senare, vägdes den till 20,45 kilo på Fox digitala 30 kilos våg.

Dagens fiske kan väl enklast beskrivas med ett ord och det måste bli strålande. Solen strålade, fisket var strålande bra och värken strålade ut ur våra trötta muskler när vi kom iland för att ladda batterierna inför kvällspasset!

SV400007

Till kvällsmaten bjöd vi över stuggrannarna på pestoöverbakad torskrygg med färskpotatis. Alltihop serverat tillsammans med en kall öl på vår gemensamma veranda, med Rösthavet som bakgrund. Det är vad jag kallar livskvalitet.

SV400040

Av |2016-12-13T07:05:36+01:00augusti 10th, 2005|Havsfiske, Sej, Torsk|

Fjärde dagens fiske på Röst

Tredje fiskedagen bjöd på avtagande vindar och växlande sol och mulet väder.

En märklig sak som uppstod idag var det att när Kristian hade bra fiske från sin båt och vi lade oss på samma drift, helt nära, hade vi sämre fiske än normalt… De kunde stå med fyra skrikande rullar ett 15-tal meter ifrån oss medan vi inte hade en känning… Normalt borde fler beten i vattnet i samma område hålla ihop framförallt sejstimmen men så var inte fallet idag.

Istället för att ligga kvar på samma drifter och se på när grannbåten drillade fisk stack vi till en annan grundtopp och där var det som vanligt igen. Om inte torsken huggit när jiggarna dunkats i botten ett par gånger var det bara att veva upp dem och vänta på sejarnas attacker…

SV400056 SV400071

En annan effektiv metod, som döptes till “Fulmete” av Peter Mokricki i Kristians båt, var att släppa ner en pirk eller jigg bland småsejen och vänta tills de huggit för att sedan släppa ner det hela till botten och de väntande torskarna… Ofta dröjer det inte längre än några sekunder innan torskarna hugger efter det att betet slagit i botten – om det finns torsk på platsen vill säga. Att säga att det hugger i varje nedsläpp vore att ljuga men det är inte långt ifrån ibland.

Dagens fiske gav egentligen inga exceptionella fångster i vår båt. Det handlade helt enkelt om en standarddag på Röst med sej mellan 12-15 kilo och torskar upp till 16-17 kilo … snacka om standard.

Merparten av all fisk kunde returneras till våra ständiga följeslagare, stormfåglarna och trutarnas, stora förtret. Fisket är bitvis så brutalt bra att man förmodligen skulle kunna sänka båten flera gånger om med all fångad fisk. Med stenhård broms och snabba drillningar kan man dock återutsätta de flesta fiskarna som inte tagits på allt för stort djup.

Väl i land bjöds det på käk och ett par öl i grannstugan innan vi stupade i säng som klubbade oxar…

SV400045-2 SV400054

Av |2016-12-13T07:05:36+01:00augusti 9th, 2005|Havsfiske, Sej, Torsk|

Tredje dagens fiske på Röst

Väckarklockan ringde strax efter 08.00, dvs knappt 4 timmar efter det att vi gått och lagt oss. En vanlig fiskedag hade den sömnen räck men med resan i kroppen och gårdagens sena fiskepass stängdes det ilskna pipandet av lika fort som det började och vi sov ett par timmar till…

SV400013

Vid frukostbordet kunde vi konstatera att vinden ökat från kvällen innan men troligen inte mer än att det skulle gå att fiska. Tanken var att börja fisket på samma plats som vi fick hälleflundrorna dagen innan. Både för att fisket gick bra dagen innan men också för att det borde vara hyfsat vindskyddat. Kristian och hans besättning gjorde oss sällskap. Nu skulle vi ta reda på om det var en lycklig slump att vi tillsammans fångat sex hälleflundror på sex timmars trolling eller om det var ett hälleflundra-hak vi hittat.

SV400017

Fyra Rapala Magnum riggades ut bakom båten och sedan var det bara att hålla ett öga på ekolodet och det andra på djupriggarna. Taktiken var att fiska betena så tätt över botten som möjligt utan att för den skull riskera att sätta fast rigglod eller beten i botten. Fångstgivande fart under nattens fiske var strax under två knopp så vi försökte hålla den farten även om den gropiga sjön och vinden gjorde det svårare nu än under natten.

Jonas, som fått den minsta av gårdagens tre flundror, utsågs till att ta första nappet. Tyvärr uteblev detta och efter ett par timmars fiske utan någon kontakt med fisk vare sig för oss eller Kristian blev suget efter skrikande rullar och bugande spötoppar för stort. Vi bestämde oss helt enkelt för att ge upp trollingen till fördel för sej- och torskfiske på södra sidans grundtoppar…

Tyvärr blev fisket lidande av den hårda vinden och den grova sjö som den rev upp. Detta till trots fick vi ett gäng sejar stöpta i den ordinarie Röst-formen, dvs kring 12-15 kilo… Oerhört starka fiskar som fullkomligt slet flätlina från våra Shimano Tekota rullar i en takt som knappt räkneverken på rullarna hann med!

Vi konstaterade flera gånger hur fartblind man blir vid ett sådant fiske. Flera gånger drillade vi och returnerade vi sej kring 12-14 kilo med orden “Det är en liten…”

Några riktigt stora fiskar blev det inte idag men det kändes ändå i kroppen när man kröp till kojs att man drillat starka fiskar hela eftermiddagen och kvällen. Hur många över tio kilo vi fick vet jag faktiskt inte men det var långt många fler än de som vägde under tio…

Av |2016-12-13T07:05:36+01:00augusti 8th, 2005|Hälleflundra, Havsfiske, Sej|

Första dagens fiske på Röst – 25-kilos torsk

Äntligen! Över nio månader efter det att vi bokade in resan till Röst var känslan inte svårbeskrivlig när vi packade bilen fredag morgon 05.00 för att rulla de 130 milen – enkel resa. Förhoppningarna var stora, framförallt hos Jonas, som inte besökt Röst tidigare och Stefan, som hade fint väder och grymt fiske för två år sedan. Själv försökte jag dämpa mina förhoppningar och med all tankekraft jag kunde uppbringa tvinga vädergudarna till bättre väder än vi hade under vårt besök 2001. Under den planerade fiskeveckan fick vi endast 10 timmars fiske, varav högst 5 kan anses som effektiva. Resten av tiden blåste det så mycket att stugan vi bodde i gungade i vinden…

Straxt utanför Lindesberg mötte vi upp Kristian Keskitalo, www.keskitalo.se, som ska ha Röst som bas för sin guideverksamhet under tre veckor. Fördelarna att samåka under en så lång resa är många och även om vi nästan hade ett dygn på oss tills färjan skulle gå från Bodö kan punkteringar och liknande sätta käppar i hjulen… Eftersom vi var tre i vår bil och Kristian åkte ensam gjorde jag honom sällskap i hans. Under de många och långa timmar som vi hade att avverka innan vi nådde Bodö hann vi gå igenom många av livets väsentligheter.

Två stopp, för att tanka bilarna med bränsle och våra kroppar med energi, var det som gick åt på vägen upp. Visst tar det lite på krafterna att sträckköra hela vägen upp men med tanke på att färjan över till Röst tar närmare 8 timmar på lördagar (enda turen och den går åt “fel” håll) skulle vi hinna få lite sömn innan det var dags för fisket.

SV400010

När vi rullade ombord på färjan så gjorde vi det i sällskap med två av Kristians kunder för veckan; Peter Moikricki och Henrik Kippmark från Västerås – två mycket trevliga killar skulle det visa sig.
Att sova ombord på färjan visade sig faktiskt vara enklare än vad jag först hade befarat men till slut tog fiskepeppet överhand och det var i det närmaste omöjligt att sova. Istället köpte vi frukost ombord och avnjöt den eminenta filmen “Arapaima Gigas”, om arapaimafiske i Amazonas, på min bärbara Mac. En film som inte direkt minskar fiskesuget…

Framme på Røst Havfiske Camp mötte den alltid glade campägaren Trond Storåker upp. Efter att ha installerat oss i de nybyggda stugorna, käkat snabblunch och sjösatt båten, vilket gick utmärkt utan att det var högvatten eftersom Trond sprängt bort en del sten vid rampen under vintern, var det dags för första passet… Taggade till tusen och med betesboxarna sprängfyllda stack vi ut på grundtopparna på norra sidan om ön.

SV400032

SV400033

SV400034

Så snart vi skickar ner betena i vattnet smäller både sej och torsk på och bjuder upp till härlig fight. Tyvärr är storlekarna inte de bästa och vi funderar på att byta “skalle” som grunden kallas i Norge. Stefan provar dock mete en kort stund och bränner en riktigt fin torsk innan vi flyttar oss till Spjutskallen…

Spjutskallen bjuder upp till ett rejält sej-race och fisk mellan 10-12 kilo drillas och returneras utan problem. Mitt under pågående sej-race ser jag över axeln hur Stefan krokar en betydligt större fisk – spöet bugar djupt och de tunga, korta, rusningarna tyder på stor torsk. Stefans enda kommentar under de första minuterna av drillningen är “Det här känner jag igen” och tänker på den torsk på 28 kilo som han tog för två år sedan. En fisk som dessutom gav honom ABUs prestigefyllda guldrulle det året.
Efter en lång och segdragen drillning som tvingar Stefan att gå ett helt varv i båten kan vi se en riktigt stor torsk uppenbara sig i det närmast grönaktiga vattnet. Väl i båten inser vi att fisken väger långt över 20 kilo och vi bestämmer oss för att åka iland för att kunna väga den korrekt. En vägning på ett gungande Rösthav är inte att rekommendera…

SV400008 SV400016

På fast mark stannar FOX digitala 30-kilosvåg på 25,5 kilo och Stefans andra +25 torsk är ett faktum. Kramar och ryggdunkningar utdelas innan vi ger oss ut igen…

Under eftermiddagen pulveriserar Jonas sina tidigare personbästan på torsk och sej gång på gång och även jag höjer mitt tidigare blygsamma rekord på torsk till 15 kilo blankt. Några fler riktigt stora fiskar blir det dock inte. Lätt slitna av resan upp beslutar vi oss för att ta en paus, käka lite mat och möjligen ta en tupplur innan kvällspasset.

SV400019 SV400022

Av |2016-12-13T07:05:36+01:00augusti 6th, 2005|Havsfiske, Sej|

Planering av fisket på Röst

På lördag bär det som sagt av mot Röst, Lofotens sydspets, för en veckas fiske efter framför allt grov sej och torsk. Att det finns grov fisk är ju redan känt, något som också bekräftas av det SMS jag fick från Kristian häromdagen:

Har tre kompisar på Röst just nu.
Två torskar på 20,7 och 20,4 blev nattens största.
Gårdagens 14-timmars pass gav 35 sej över 10 kilo, med topp på 18 kg. 


Vi blir fem stycken som åker upp; jag och Clas tillsammans med den till vardags fiskeguidande Hans Nordin, som enligt egen utsago skall åka upp för lite semesterfiske, undrar hur mycket semester vi får när fisken är i den storleken… Vi trailar med Hans Silver Shark upp medan Kristian och Carina hyr båt på plats.

Om möjlighet finns kommer det nog ett par korta rapporter här – om inte annat så kommer det en dessto utfylligare vid hemkomst… Om vädret tillåter fiske vill säga.

Bilden talar sitt tydliga språk – sej och torsk, båda över 20 kilo, tagna i nedsläppen efter varandra! Det blir ett svårslaget rekord för Kristian. Men är det någonstans det ska slås så är det på Röst…

Av |2015-04-13T15:42:53+02:00juli 10th, 2001|Havsfiske, Sej, Torsk|

Sugen på havsfiske på Röst? Ta min plats!

I dagsläget ser mitt deltagande i resan till Röst mycket ovisst ut. Tio dagar tills vi ska åka och jag är fortfarande sjuk med inflammation i benmusklerna och fotlederna. Är det inte typiskt!?
Hur som helst så är loppet inte helt kört ännu och jag hoppas verkligen på att kunna åka upp och fighta stor torsk och sej.

Skulle nu så inte vara fallet finns det en plats över och om någon som är seriöst intresserad av att följa med upp med de andra två killarna så skicka mig gärna ett mail. Allt fiske kommer att ske från en stor fullutrustad båt som vi hyr på plats. Fiske i fem dagar om vädret tillåter. Avresa 31/3 och hemkomst 7/4. Intresserad? Hör av dig till mig!

Av |2014-01-15T15:50:22+01:00mars 21st, 2001|Hälleflundra, Havsfiske, Sej, Torsk|
Till toppen