Första trollingpasset med båten

Efter att ha fokuserat mitt trollingfiske på lax och öring sedan 1997 har jag det senaste året fått ett större sug efter andra arter, mindre vatten och nya utmaningar. Därför bytte jag båt under sommaren… men när vintern kommer, himlen blir blyertsgrå och kvicksilvret i termometern kryper ner under nollan kommer suget efter lax krypande igen. Det är något magiskt med de korta, kalla, dagarna och silverblanka stridbara fiskar. Av den anledningen begick jag i söndags trollingpremiär med Starwelden.

När det för en gångs skull inte skulle blåsa storm under den här hösten/vintern hotade SMHI med snöoväder och halka. Men när mobilalarmet pep och termometern visade nån plusgrad så hängde jag på trailern och styrde kosan mot Vättern.

De rapporter jag fått talade om trögt fiske på Granvikssidan under de senaste dagarna och eftersom vinden legat på från väst så kändes det helt rätt att sjösätta i Medevi och därifrån söka av vattenvidderna.

Då jag ännu inte monterat djupriggar på båten nöjde jag mig med sex spön fiskade i ytan bakom Ghost Tackles grymma SupraCruz-paravaner. Betena närmast båten blyades ned med 30 respektive 50 gram bly innan letandet efter betesfisk och/eller större bågar på ekolodet inleddes. De små ansamlingar av spigg, avtecknade som klotrunda bollar på lodet, stod i frivattnet på 30 meter där det var kring 60 meter djup. Inget lätt jobb att fiska kring dem utan djupriggar med andra ord…

På ett ställe hittade jag lite mer ytnära betesfisk och på sideimagen till och med ett par bågar. Precis i det området brände jag en fisk efter bara ett par sekunders drillande. Och minuten efter drogs den innersta paravanen nedåt, bakåt av tyngden från en fisk som dessvärre inte heller krokades ordentligt.

Utöver äggmackor, rykande hett kaffe och upplevelsen av att trollingfiska helt ljudlöst med elmotor så hände inget mer under dagen innan jag bestämde mig för att bryta upp och åka hem. Enligt prognoserna skulle vinden, och snöfallet, öka rejält framåt kvällen. Och det gjorde det… Snön vräkte bitvis ned och  hemresan, och framförallt när jag skulle backa ner trailerekipaget i garaget, blev dagens mest spännande upplevelse.

Det hade snöat rätt rejält och garagenedfarten (vi har garage i källaren) var rejält hal. Jag har ungefär en decimeters marginal på var sida om båten för att komma igenom porten och det är normalt sett inga problem – men när nedfarten är en isgata blir det lite mer intressant. Efter lite trixande fick jag till slut båten på plats inne i värmen utan missöden.

Väl hemma framför öppna spisen kunde jag i alla fall sammanfatta mitt första trollingpass i min Starwelde 1674 TL som lyckat. Visst är det bekvämare med en HT eller kabinbåt som jag tidigare hade men som en bekant konstaterade vid rampen på morgonkvisten: ”Båtar är som verktyg, man behöver olika för varje typ arbete”. Och lite så är det ju…

Förutom att montera djupriggarna så ska jag även sätta öglor för att kunna fästa drivankare i och på så vis får lite bättre kontroll över fart. Dessutom ska jag nog ha ett par spöhållare till för att kunna ställa ifrån mig spön enklare. Som gammal trollingfiskare känner man sig lite naken i en båt med färre än 20 spöhållare.

By | 2017-06-28T11:51:46+00:00 december 14th, 2016|Fiske, Lax, Starweld 1674 TL|

Lyssningstips: Vetandets värld om laxsjukdomen M74

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet.

Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara.

Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk?

Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om.

Lyssna på inslaget nedan.

By | 2016-09-13T11:07:24+00:00 juni 17th, 2016|Fiske, Fiskevård/Fiskevanvård, Lax, Öring|

En åtta och en 15-kilos landad

Efter fina rapporter från Landsort blev fiskesuget till slut för stort och jag stack upp för ett ensampass i finvädret i mitten av maj.

Jag utgick, som vanligt för min del, från Trosa och båtfärden genom skärgården var magisk i soluppgången. Det är synd att man aldrig riktigt har tid att stanna upp och verkligen njuta av naturens skådespel… Fisket lockar helt enkelt mer.

Havet låg i det närmaste helt platt och betena sattes snabbt ut i det allt mer värmande solskenet. Ett par sälar observerade spektaklet på behörigt avstånd. Och finns det säl så är oftast inte laxen så långt borta…

PÅ VHFen rapporterades det om ett par landade fiskar kring sju kilo och även nån större pjäs som gått loss. Det kändes helt enkelt hett och runt 10.30 morrade det till i en rulle när jag passerade ett tydligt strömstråk med stora betesstim i direkt anslutning. Ett klassiskt laxtillhåll. Fisken, en åttakilos, hade fastnat för/i en Ismo Magnum i min personliga favortifärg vid Landsort: Karvasen. Betet fiskades längst ut på babordssida med endast 20 grams bly framför.

Efter ett luftsprång från laxen och en halvt misslyckad håvning från min sida fick fisken i alla fall skåda Yamarinens insida. Alltid skönt att spräcka nollan för dagen.

När havet ligger så platt som det gjorde denna dag är det väldigt enkelt att se strömstråken i ytan och koncentrera fisket kring dem. Det är ofta väldigt effektivt. Det enda man bör ha i åtanke är att hålla koll på farten om man fiskar i strömmen så att betena rör sig som tänkt.

I samma strömstråk, på samma bete, kom dagens andra hugg kring 14.00 – mitt i eftermiddagskaffet! Det märktes direkt att det var en bättre fisk som klippt betet. Linan lämnade rullen i rätt hög fart innan den stannade och jag kunde börja drilla. Fighten var rätt odramatisk och fisken lät sig styras mot båten utan större problem men som vanligt, när man är ensam, blir det alltid lite extra spännande när man har stor fisk på kort lina när båten.

Efter en del stångade gick fisken i alla fall i håven – eller rättare sagt så simmade den i håven. Om du kikar på filmen nedan så ser du at det är exakt vad den gör när jag lägger ur växeln på motorn.

Fisken var fenklippt och vägdes till 15,37 kilo fördelat på 113 cm. Att det inte hände något mer den dagen spelade mindre roll…

By | 2016-12-13T07:05:44+00:00 juni 5th, 2016|Fiske, Landsort, Lax, Storfiskregistrering|

Tre dagars fiske i Hasslö

I onsdags eftermiddag rullade jag och Robban ner till Hasslö för några dagars fiske efter vandringslax. Vi kom ner senare än planerat på grund av ett vägbygge med långa köer i Jönköping och fick inte mer än ett par timmars sömn innan det var dags att lämna hamnen.

Jag hade fått rapporter om bra fiske ute vid Klippbanken och det var dit vi styrde skutan samtidigt som solen snabbt steg över horisonten.

soluppgang_hasslo

Betena sjösattes och vi började söka av området i jakt på varmvattenfläckar och/eller betesfisk. Bitvis såg det riktigt bra ut på ekolodet och temperaturen var dryga graden varmare i ett område där vi valde att koncentrera fisket under förmiddagen.

När inget hänt valde vi på eftermiddagen att fiska oss mot gamla, fiskgivande, positioner och när solen var på väg ner och kvällshimlen färgades svagt rosa skrek det äntligen till i en Tekota-rulle. En Northern King i en egen färg fiskad bakom dipsy diver hade lockat till hugg.

Till en början tyckte jag inte laxen kändes speciellt stor men när den närmade sig båten kunde vi konstatera att det rörde sig om en rätt så hög fisk. Efter ett par snabba bilder och en vägning till 13,97 kilo simmade fisken piggt tillbaks. Bilden på fisken har nån knepig effekt som Robban

lax_1397

Eftersom vi fiskar enligt principen ”varannan godkänd fisk” och satt måttet för godkänd fisk till 12 kilo var nästa fisk Robbans. Tyvärr hände inget mer innan mörkret infann sig och vi drog i land för några timmars välbehövlig sömn.

garpahamnen

Nästa morgon låg dimman tät över land men ute på öppet vatten var sikten god när vi styrde ut mot platsen där vi fick fisken kvällen innan. Det tog inte speciellt lång tid (med vandringslax-fiske-mått mätt) innan dagens första fisk drog iväg i ett ythugg. I värmande solsken och på ett nästintill spegelblankt hav landade Robban en lax med en förmodad långlinekrok i munnen. Som tur var så lossade det snabbt och fisken kunde simma vidare.

robban_drillar

Det fortsatte sedan att hugga med ojämna mellanrum under hela förmiddagen och Robban drillade vidare i jakten på ”godkänd” fisk. Det enda undantaget var när jag konstaterade att ”det sitter nog tång på ditt yttersta spö” och vevade in för att rensa och märkte att det inte var tång utan en näbbgädda nära reggvikt. Det hade varit snyggt att ”sno” en reggfisk men det visade sig skilja 50 gram om jag inte minns fel.

robban-lax robban_retur

Den tredje dagens fiske inledde vi, precis som de tidigare, innan solen gått upp. Med bara några få timmars sömn i kroppen satte vi grejorna och började fixa en rejäl frukost med kaffe, smörgås, stekta korvar och köttbullar som vi precis hade hunnit få i oss när det var dags för havets innevånare att äta frukost… Först fram till smörgåsbordet av plåtbitar i form av Ismo och Northern King var en havsöring på 4,9 kilo. Därefter kom ett par laxar på drygt åtta och tio kilo i relativ tät följd. Fina, stridbara, fiskar som alla fick simma åter.

Totalt tror jag att vi hade ett 15-tal kontakter och landade sju fiskar på tre dagars fiske – vilket får anses vara helt ok. Att vädret var fantastiskt gjorde inte saken sämre…

robban_havsoring

lax_i_hav

motljus

 

By | 2016-12-13T07:05:44+00:00 maj 9th, 2016|Hasslö, Lax|

Bra start på vårfisket: regg-öring i håven

Efter en vinter där stor del av den lediga tiden gått åt till husrenovering var det skönt att komma ut på sjön igen – i det här fallet Vänern. Vi hade planerat för en tvådagarstur, jag och Robban Führ, men vindprognoserna för lördagen var så skiftande så vi valde att besöka Sportfiskemässan istället.

Solen hade redan gått upp när vi sjösatte Robbans Nora 20 i Laxhall för vidare färd ut mot silverfiskarna. En blandning av laxfällor i form av löja och plastbeten sjösattes bakom båten och i takt med att solen värmde och vinden avtog blev det riktigt vårlikt.

På ekolodet visades bitvis stora mängder betesfisk och framförallt rejäla bågar under betesstimmen och strax efter att den tredje koppen morgonkaffe hade intagits kom dagens första hugg.  Efter en kortare rusning och lite stångande på lång lina följde fisken relativt snällt med till det väntande håvgarnet. 6,54 kilo fördelat på 83 centimeter öring blänkte vackert i vårsolen. En finfin start på dagen – och på vårfisket.

mogge_oring_6540gram

En ytligt fiskad Strike Pro Scooter Minnow färg 905G, hade lurat en öring att öppna gapet. Scooter Minnow har snabbt blivit en favorit, både på Vänern och Vättern, med sin snabba, flyende, gång.

Solen värmde, kaffe konsumerades och framtida fisken planerades i väntan på nästa hugg… Under resten av dagen, fram till 17:00 då vi plockade ihop, hade vi kontakt med 5-6 fiskar till varav ett par var för korta i rocken och andra var ofina nog att spotta ut betena efter bara en kort stund.

Inget racer-fiske men öringen räddade dagen gott och väl…

strike_pro_drillning

By | 2016-12-13T07:05:44+00:00 mars 21st, 2016|Fiske, Lax, Öring, Storfiskregistrering|

Gårdagens bästa bete – en nyhet från Strike Pro

Gårdagens pass på Vättern, med Hästholmen som utgångshamn, var en tillställning som bitvis var rätt kylslagen. Om det berodde på den ihållande nordanvinden eller det faktum att jag glömde termosen med värmande kaffe på köksbänken låter jag vara osagt…

Under morgontimmarna hade jag endast två hugg som resulterade i fast fisk; en liten öring och en riktigt fet och vacker tomteröding. Båda krokades av i vattnet och fick simma hem igen.

Vid flera tillfällen under förmiddagen såg jag hur fisk högg på betena fiskade via djuprigg utan att fastna. Gissningsvis var det mindre rödingar som inspekterade betena lite försiktigt. Senare under dagen högg de mer rejält och jag returnerade en handfull fiskar och behöll en vacker och välkonditionerad fisk till julbordet. Lax i all ära – men på matbordet har den, enligt mina smaklökar, svårt att hävda sig mot sin mindre kusin rödingen.

Apropå lax så brände jag en skaplig fisk som hoppade ett par gånger bakom båten innan krokfästet tappade sitt grepp. Men sådant är fisket ibland; man tappar fler än man landar.

Dagens bästa bete var utan tvekan Strike Pro Scooter Minnow i en mindre storlek än den som finns i butik nu. Den nya modellen, som kommer under vårvintern, är 9cm och väger inte mer än 6,5 gram. Traditionellt sett har wobblers med sadelnos-sked  tillverkats i balsa för att vara så lätta som möjligt och ge betetet en flyende gång. Tyvärr kan fångstgivande balsa-beten bli rätt så sargade efter en tid men här har Strike Pro och CWC tagit fram ett bete med samma egenskaper och som dessutom tål hårda tag.

Här under finns en bild på en av de färgvarianter som jag testade igår och som funkade bäst. Det är svårt med färgåtergivningen på den här typen av beten och jag skulle nog säga att den är något mörkare (framförallt över ryggen) och jag upplever den mer åt det gröna, spiggaktiga, hållet. En grym wobbler med en fin flyende gång som uppenbarligen tilltalar blankfiskarna. Bilden är klickbar om man önskar se den i större format.

En annan nyhet från CWC som kommer senare i år är Inquisitor, en åttacentimeters tungstensviktad wobbler, men en rejäl side-to-side gång enligt Mats i Team Ajax som testat den. Resultatet lät inte vänta på sig när en lax på 9,15-kilos klippte betet förra veckan.

Hans rapport finns här; http://ajax-mats.blogspot.se/
_MG_8570_2

By | 2016-12-13T07:05:44+00:00 december 14th, 2015|Fiske, Fiskeprylar, Lax, Öring, röding|

Årets Hasslöresa: en segdragen historia

För första gången någonsin fiskade jag nere i Hasslö vecka 20 istället för vecka 19… Orsaken till det var att det passade bättre för min vän Clas att åka vecka 20. Så det var ett enkelt val trots allt.

Hela vårvintern funderade jag på om det skulle bli för sent, om näbbgäddorna skulle invaderat kusten och om laxarna skulle ha passerat. Jag kollade rapporter och väder på daglig basis månader innan… Ju närmare det kom avfärd – ju tveksammare blev jag.

Under vecka 19 hade jag flera vänner på plats och de upplevde ett utomordentligt trögt fiske. i gengäld kom det upp fisk kring 20 kilo nästan dagligen. Det kändes som att vi skulle komma ner helt perfekt. ”Förr eller senare måste ju flaken med lax komma” resonerade vi på vägen ner.

Vi var på plats kring midnatt fredag 8/5 och sjösatte omgående. Tre timmars sömn vid bryggan fick räcka… Morgondagen skulle bjuda på sol och svaga vindar. Efter den blåsigaste våren i mannaminne var det inte mycket att fundera på; vi skulle inleda med ett 16-timmarspass. Minst.

pa_vag_ut_hasslo

25 distans enkel resa tillryggalades innan solen gått upp och vi sjösatte betena i rask takt och frukosten intogs.

Efter ett par timmars fiske där enbart torsk visade intresse för betena kom det efterlängtade rullknarret… En ytligt fiskad Ismo Magnum lockade till hugg och Clas hann drilla en stund innan fisken släppte. Trist – men med tanke på att vi hade en veckas fiske framför oss så gjorde det inte så mycket just då.

Under resten av dagen, och långt in på kvällen, testade vi gamla positioner som ”alltid” brukar ge fisk utan att lyckas.

Vädret gick från svaga vindar och sol till blyerstgråa skyar och ökande vindar under seneftermiddag.

Väl i hamn kunde vi summera en tappad lax och ett tiotal torskar efter första dagens fiske.

IMG_1429

Söndag 10/5

Söndagen bjöd till en början på samma väder som lördagen.  Och samma fiske… Eller egentligen sämre fiske eftersom vi inte ens brände någon lax. Vi testade att fiska på något grundare vatten men där var det i princip omöjligt att ha betena i fred från glupska småtorskar.

Jag lurade Clas att jag ville ta en bild på honom med en torsk för att skicka till mina barn… Visst skickade jag den – men den hamnade också här!

clas_torsk

ekolod_torsk

Ekolodet visar hur torsken stiger från botten (24,3 meter) och upp för att klippa ett bete som fiskades via djuprigg på tio meters djup. Det hände åtskilliga gånger med dubbel- och trippelhugg som resultat.

Måndag 11/5

Enligt vissa prognoser skulle det blåsa halv storm på måndagen. Andra talade om svaga vindar och sol. Det enklaste sättet att ta reda på vilken av ”gissningarna” som skulle vara mest korrekt var att ställa klockan på 03.00 och titta ut.

garpa

Fördelen med att bo i båten är att man har relativt kort startsträcka när man ska ut. Och när det ser ut som på bilden ovan är det inte så svårt att ta beslut…

Vi lämnade Garpahamnen innan solen gått upp och stack ut mot Klippbanken. Väl på plats hittade vi ett område med lite mer betesfisk och vattentemperaturer som var 0,3-0,4 grader varmare än kringliggande. Här nötte vi på en stund innan det högg…

Ytterst på styrbords sida satt en Ismo Magnum i färgen omvänd popcorn med 20 grams bly framför och den föll laxen i smaken. Det var en rätt så beskedlig fisk som lät sig styras mot håven och fotograferas innan den fick återgå till sitt rätta element. Inte direkt den fisk vi åkt hit för – men ändå rätt skönt efter två heldagars blankande.

Under eftermiddagen missade vi ett rigghugg men i övrigt hände ingenting…

haaslo_lax_8o5

trafik

Tisdag 12/5

Natten mellan måndag och tisdag blåste det rätt så rejält i men framåt gryningen upphörde vinden i det närmaste. Många valde att stanna i land men vi överraskades av att det faktiskt inte var värre än vad det var. Visst gungade det lite men betydligt mycket mindre än vad vi trodde när vi lämnade hamnen.

Vi valde att fiska oss i sidsjö österut under förmiddagen för att vända ut i sjön och fiska sidsjö hem – i princip. Enligt prognoserna skulle det komma ett kraftigt regn med tillhörande hårda vindar kring 17.00 så vi bröt strax innan det. Utan att ha fått något vettigt…
Den utlovade stormen kom inte förrän 19.00 när vi satt i godan ro i båten med kapellet uppslaget. Värre var det för ett par kompisar som var ute till havs… På nån minut gick det från relativt små vågor till 2-2,5 meters vågor. Nu gick det bra för deras del som tur var.

Onsdag 13/5

Den hårda vind som kom under tisdagskvällen höll i sig även under onsdagen. Så vi passade på att besöka ”människobyn” och proviantera, äta lagad mat och sånt. Dessutom hann vi ut en sväng till Torhamns Udde och Sandhamn Marine [hemsida här] och snackade med Uffe som driver stället. Han sitter på en massa kunskap om fisket i området och har dessutom riktigt fina nybyggda stugor precis nere vid vattnet. Ett besök rekommenderas varmt! Det är inte omöjligt att det kan vara ett alternativ för kommande resor…
torhamns_udde
Torhamns udde – Sveriges sydostligaste udde

Torsdag 14/5

Under natten mot torsdagen lade sig vinden rätt så mycket och vi valde att förlägga fisket utåt Utklippan i förhoppning om att den hårda sydvästvinden hade pressat betesfisk och lax åt det hållet…
dipsy_ubat
Återigen hade vi betena i innan solen gått upp och utöver besök av en ubåt (ursäktar den extremt dåliga mobilbilden) så hände ingenting på hela dagen. Inget av värde i alla fall… Ett par näbbgäddor krokades av och nån torsk lyckades hitta våra djupriggsbeten – men laxen lös med sin frånvaro.
Spridda rapporter via SMS och VHF skvallrade dock om att en och annan lyckades lura upp lite finare fisk.
Strax efter 18.00 tog äntligen en rulle ton och jag kunde drilla en vandrare modell mindre mot håven. Efter flera fisklösa dagar så var det ändå skönt att få känna knyckarna från en silvertorped… Tyvärr så gick det inte som vi hoppats på och laxen släppte precis bakom båten. Det var ingen jätte, kanske inte ens en tiokilos, men där och då var det tillräckligt för att det skulle kännas hopplöst.
Den kvällen tröstade vi oss med pizzabuffé och bestämde oss för att köra ett monsterpass följande dag.

Fredag 15/5

soluppgång
Ännu en morgon när vi satte alla beten innan solen gått upp… Vi hittade relativt omgående ett område som såg riktigt, riktigt bra ut. Varmare vatten, betesfisk, spridda bågar… Här skulle vi ligga kvar och ”nöta upp dem”.
Solen gick upp, vinden la sig allt mer och solen värmde på riktigt skönt. Men fisket kändes otroligt segt så strax innan lunch tog vi det, för mig, ovanliga beslutet att bryta tidigare än planerat och åka hem.
Så tidig eftermiddag rullade vi de 45 milen hem till Örebro men endast en lax (knappt värd namnet) i fångstjournalen.

Summering

Segt som sirap för vår del… och inte bara för oss. Det var många som blankade under de dagar vi fiskade. Men å andra sidan kom det upp flera riktigt stora fiskar (17-20 kilo) så det gjorde det intressant i alla fall.
Nu laddar jag om för Landsort inom kort och har redan bokat in vecka 19 på Hasslö, eller möjligen Sandhamn Marine, nästa år :-)
By | 2016-12-13T07:05:44+00:00 juni 8th, 2015|Fiske, Hasslö, Lax|

Bra fiske i finvädret

Egentligen hade jag tänkt fiska gädda idag men rapporter om bra laxfiske gjorde att jag sent igår kväll packade om och ställde klockan på 04.00. Med knappt fyra timmars sömn i kroppen gick det åt ett par koppar starkt kaffe för att riktigt väcka kroppen…

Vänern låg spegelblank när solen gick upp och jag styrde båten mot den tänkta fiskeplatsen. Eftersom frysen var helt tom på löja var det första gången på många år som jag enbart fiskade med plast- och plåtbeten efter insjösilver… Det var inte utan att jag kände mig lite ringrostig när jag skulle leta fram tio gångbara färger.

En blandning av Strike Pro, Tomic, Bomber och Toby sjösattes i den värmande morgonsolen och kaffet smakade så där gott som det bara kan göra till sjöss.

Det tog inte så lång tid innan jag hittade en fläck med lite varmare vatten och gott om betesfisk. Ett par vändor över det området resulterade i ett hugg på det innersta spöet på styrbords sida. En liten lax hade fattat tycke för en 18 grams silverfärgad Toby…

IMG_1077

Fisken krokades av bakom båten och stack iväg som skjuten ur en kanon. Efter ett par timmars fruktlöst sökande på de stora vattenvidderna bestämde jag mig för att byta beten på ena sidan. Då rev det iväg på två spön EXAKT samtidigt på den andra sidan. Två laxar, stöpa i samma form (5,1 och 5,2 kilo), satte tänderna i varsin Strike Pro Scooter Minnow (en nyhet från CWC som kommer i butik inom kort – klicka här för att läsa mer det). Den ena fisken bjöd på en riktigt trevlig fight som avslutades med en rusning 15 meter rakt ner under båten innan den kunde håvas. Den andra var mer beskedlig och stångades inte alls lika mycket. Båda fick sätta livet till då jag frysen är lika tom på lax som på löja…

På ungefär samma fläck kunde jag strax efter drilla och returnera en lax i samma storlek med fettfena. Den klippte en Tomic 737 – en riktigt Vänerfavorit oavsett väder.

_MG_6825web

Under eftermiddagen sökte jag mig mot ett grundområde som brukar kunna hålla öring och brände två riktigt fina hugg i tät följd. En på ytan och en på riggen – båda med Scooter Minnow i linänden. Ett par smålaxar gav sig in i leken och krokades av bakom båten innan en bättre fisk, även den med fettfena, kunde styras in mellan riggarna och krokas av. En fisk som uppskattades vara i samma storlek som de andra – en femma.

I utkanten av ett grundområde, där det knappt var 14 meter, rev det iväg igen på riggen. Den här gången på en Ismo Mini som jag knäckt till rätt rejält för att få till gången på. Fisken stångade på rätt så duktigt nere i djupet innan den gled in i håvgarnet och ytterligare en femkiloslax (5,5 kilo) fick sätta livet till. Med kvoten fylld, och grillsäsongen räddad, började jag plocka in bete efter bete. Dagens sista hugg kom när endast två spön var kvar i sjön. Fiskens beteende skvallrade om gädda och mycket riktigt så var det en ”gröning” som slukat betet rätt rejält. Det var ett under att linan klarade sig från de vassa tänderna… Men jag var glad att gäddan inte snodde med sig dagens bästa bete – men än gladare var nog gäddan…

Summa summarum så hade jag en rätt händelserik dag på sjön. Tre godkända femkilosfiskar fick följa med hem, två till i samma storlek returnerades pga fettfena och ett två för små… Dessutom brände jag två fina hugg. Scooter Minnow stod för totalt sex av nio kontakter och resten kom på Toby, Tomic 737 och Ismo Mini.

Förhoppningsvis hinns det med ett par pass efter gädda innan vi sticker på årets fiskemässiga höjdpunkt: ”Jakten på Östersjösilvret”.

_MG_6827_2

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 april 7th, 2015|Fiske, Lax, Trolling|

Laxfeber råder

Att det råder någon form av allmän laxfeber råder det ingen tvivel om. Så här års brukar det plinga till rätt så frekvent i mina inkorgar – både i mailen och på sociala medier. Det kan vara frågor från de som planerar sin första resa någonsin till havet i jakt på lax eller från rutinerade rävar som bara vill jämföra erfarenheter. Båda är lika välkomna och jag bollar gärna tankar och idéer…

I senaste numren av Fiskefeber och Fiskejournalen finns artiklar om laxtrolling. I Fiskefeber bjuds det på betestips och ”att tänka på” kring trolling efter vandringslax och i Fiskejournalen är reportaget av typen ”reporter-vill-testa-laxtrolling”. Båda är läsvärda – men av olika anledningar.

Att laxfisket är fantastiskt i södra Östersjön nu har väl knappast undgått någon och jag ser mycket fram emot turerna till Hasslö, Nynäshamn och eventuellt även Singö i år. Jag tror det blir ett magiskt laxår!

Vill man stilla, eller kanske snarare öka på, sin laxfeber så kan jag rekommendera att kolla in ”Laxtrolling på Vänern” med Petter Larsson genom att klicka här!

Eller några av mina och Clas filmsnuttar från Hasslö och Nynäshamn för den delen… De hittar man på http://www.morganlewin.se/filmer/ 

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 mars 19th, 2015|Fiske, Lax|

Nya modeller av Strike Pro

I söndags trollade jag och min klubbkompis Albin Sharghi, till vardags på CWC, på Vättern med siktet inställt på sjöns silverfiskar. Fisket var trögt över lag verkade det som med en eller två landade fiskar som bäst. Vi hade två kontakter under dagens fiske och landade den ena; en liten lax som hoppade över håven och nästintill rundade flätlinan på djupriggen innan den lät sig håvas. En riktig ninja-lax! Den andra fisken fick vi aldrig se men den kändes bra, enligt Albin, och uppförde sig som en större lax med en inledande långrusning, tungt stångande och en överraskande simtur i hög fart mot båten där den nästan fick slaklina… Efter en stunds givande och tagande tackade den för sig och spottade ut betet; en Strike Pro.

vattern

Testfiske av nya beten från Strike Pro

Fisket i sig var väl inte direkt något att dela med sig av men Albin hade med sig ett gäng prover på en kommande modell av Strike Pro, kallad Scooter Minnow, som var väldigt intressant! 11 centimeter lång och med Strike Pros grymma finish kommer det bli en favorit i mina betesboxar!

Inledningsvis kommer den att lanseras i ett antal gösfärger lagom till sommarens fiske (se en del av dem nedan). Dock hade de låtit lacka upp ett par ”laxfärger” som jag kommer att fortsätta testfiska. Riktigt fina beten med en fin ”flyende” gång.

Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Strike-Pro-Scooter-Minnow_3

Strike-Pro-Scooter-Minnow_2

Strike-Pro-Scooter-Minnow

Så håll utkik i Strike Pro-hyllan hos din favorithandlare eller beställ Strike Pro Scooter Minnow från nån webbshop när den dyker upp.

Uppdatering: ”Gösfärgerna”, som även innefattar ett par laxdräpare, kommer ut i butik i april/maj 2015.

Strike Pro Scooter Minnow i gösfärger

Här är fyra av de tio färger som lanseras först. Främst tänkta som gösbeten men bland annat Black Silver kommer finnas i min ”laxlåda” framöver. Och de skarpa färgerna är inte att förakta när man riktar på lax och öring i riktigt kallt i vatten… Se samtliga färger på CWC´s hemsida [klicka här]

Strike Pro Scooter Minnow

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 januari 28th, 2015|Fiske, Fiskeprylar, Lax, Öring, röding, Tips & Tricks|

Svårfiskat vid Landsort

Jag beslutade mig sent på kvällen innan för att köra ett sista(?) test på vandringslaxen för i år vid Landsort. Väderprognoserna var samstämmiga, och nästan lite för bra, med obefintliga vindar och växlande solsken.

På plats i Trosa så kunde jag konstatera att inget annat trailer-ekipage sjösatt. Och ute vid Öjas sydspets var det helt tomt på båtar. Faktum är att jag inte såg någon annan trollingbåt under de ett och ett halv dygn som jag fiskade.

Betena, som vanligt en blandning av Ismo, Northern King och Trophy Spoon, sjösattes i total bleke. Och jag njöt av solskenet tillsammans med ett gäng sälar.

_MG_4127

Det tog inte speciellt lång tid innan jag insåg att det skulle bli svårfiskat. Men inte på grund av vädret i första hand… Vattenytan var täckt av tång och sjögräs vilket innebar att jag fick rensa betena konstant. Personligen tycker jag det är bra att ”plocka runt” med grejorna när man trollar. Det är inte helt sällan som huggen kommer i samband med att man precis satt i ett bete eller när man plockar inte ett annat. Rörelse, och att det händer nått, kan trigga fisk… Att vara själv ombord och ständigt rensa krokar från skräp känns dock långt ifrån optimalt.

Efter nån timmes fiske, och rensande, knarrar det till i ett ytspö och jag drillar en mindre fisk en kort stund innan den släpper. Lite lön för mödan med allt rensande i alla fall…

_MG_4098

På seneftermiddagen är det åter dags att drilla fisk. Den här gången knarrar rullen lite argare och efter en stunds drillande kan jag kroka av en fettfeneprydd lax i åttakilosklassen bakom båten. En Ismo med 80 gram bly framför gjorde jobbet den här gången.

Jag nöter på till 22.30 innan jag bestämmer mig för att ta natthamn på Öja. Precis när jag ska lägga till öppnar sig himlen och regnet vräker ner. Blöt, trött och en aning frusen sover jag tre timmar innan larmet på telefonen piper. Enligt prognoserna skall vinden minska från 2m/s till obefintlig under förmiddagen. Dessutom skall solen skina från klarblå himmel hela dagen… Det finns med andra ord risk för att det blir varmt där ute idag – och av den anledningen vill jag hinna få några timmars fiske innan det blir outhärdligt.

Dag två – tång, tång och mer tång…

Jag åkte österut i hopp om att hitta renare vatten att fiska i och jag hittade en fläck där det gick att fiska relativt ostört från skräp i vattnet. Tyvärr dröjde det inte speciellt lång tid innan strömmen fört med sig tång även hit…

_MG_4113

Den utlovade solen doldes bakom molnen hela morgonen och förmiddagen så det var inte den som fick mig att bryta ihop och åka hem redan vid 12-tiden – det var det ständiga rensandet. Jag tror inte att jag hade tio beten i vattnet en enda gång från 03.00-12.00 och det blir lite frustrerande när man är själv ute.

Här näst blir det gösfiske i sommarstugan nån kväll… Förhoppningsvis helt utan flytande skräp.

tang

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 juli 1st, 2014|Fiske, Lax|

Film: 17,75 kilo lax – från hugg till håv

Nu ligger filmen från i lördags, då jag landade en lax på 17,75 kilo, uppe på Vimeo. Klicka här för att se den i HD-kvalitet: https://vimeo.com/97966446

Om du nöjer dig med lite sämre kvalitet så kan du kika på klippet nedan. 17 minuter fight är nedklippt till drygt fyra minuter… Det är rätt ointressant att se varenda pumpning om du frågar mig.

Vill du läsa hela rapporten från vårt fiske vid Landsort så kikar du in här: http://www.morganlewin.se/1775-kilos-lax-nytt-batrekord/

 

By | 2016-12-13T07:05:46+00:00 juni 11th, 2014|Fiske, Landsort, Lax, Video|

17,75 kilos lax – nytt båtrekord!

Sent i torsdags kväll styrde jag bil och båt mot Trosa ännu en gång. Den här gången tillsammans med Clas. Vi bestämde redan på väg hem från Hasslö att vi skulle köra ett pass tillsammans vid Landsort under långhelgen i samband med nationaldagen.

Båten sjösattes 00.30 och en halvtimma senare lade vi oss för att sova en kort stund. Klockan var ställd på 03.00 – så om man skulle hinna få någon sömn alls var det bäst att somna fort… När larmet i mobilen ljöd var det dock inga problem att studsa upp och styra ut mot de tänkta fiskeplatserna. En bidragande orsak till det var att vi inte stängt kapellet helt eftersom det kände så varmt ute… Något som en svärm blodsugande myggor snabbt utnyttjade och påskyndade uppstigningen.

Fredag – Fisket startar i racerfart

Efter en färd genom Trosas vackra skärgård, med bland annat havsörn som sällskap, sjösätter vi betena ett par distans norr om Öjas sydspets för att fiska oss vidare söder över. Havet ligger helt platt och ekolodet visar stora mängder bete och bågar…

Det tar inte lång stund innan en mindre fisk, uppskattningsvis kring sex kilo, fattar tycke för en Ismo Magnum i gult och blått. Passande färgkombination på nationaldagen tänker vi – laxen verkar mest besviken fram tills dess att hen får gå i retur ner i det elvagradiga vattnet.

_MG_3612

Vi snurrar över ett par heta fläckar utan att något mer händer och vi beslutar oss för att gå vidare mot Öjas sydspets. Där har det tagits många stora laxar genom åren. I solvärmen äter vi frukost och konstaterar att vi har ett riktigt drömväder… På mindre än femton minuter ändras det när tjockan rullar in.

Vi hade sett i prognoserna att det kunde bli så och dessvärre hade de rätt den här gången. Till en början har vi en sikt på ett par hundra meter och vi kör på, väl utanför de tungt trafikerade farlederna, även om det är jobbigt att hela tiden vara på helspänn och dessutom inte kunna fästa blicken på nått.

Efter en stund kryper dimman inpå så tätt att vi inte ens ser pulkorna… Det innebär att sikten är under 50 meter. Vi plockar in pulkorna och bestämmer och för att fiska enbart med dipsys och riggar i riktning mot gästhamnen på norra änden av ön. Plötsligt dyker det upp ett annat trollingekipage i dimman och de har allt ute – inklusive pulkor. Vi tvingas till en undanmanöver och är på väg rätt in i yrkesfiskarnas redskap… Då plockar vi upp.

I gästhamnen fördriver vi tid med Mats och Linus i Team Ajax [se deras blogg här] och passar på att käka lite. Efter några timmar lättar dimman och vi kan sticka ut igen.

dimma_pa_oja

dimma_pa_oja_2

Enträget kör vi vidare och är inte åter i gästhamnen förrän runt 22.00 – utan ett hugg… Om man bortser från näbbgäddor och smålax.

Under sen kväll funderar vi på om vi valt rätt när vi förlade fisket till Landsort istället för Singö. Efter kontakt med alltid uppdaterade Jimmy Johansson på Regal Sportfiske [se hemsida här] så bestämde vi oss för att stanna. Han hade hört att det landats flera fina laxar under dagen.

Lördag – storfisk efter missflyt

Lördagsmorgonen bjöd i mitt tycke på perfekt laxväder med en vind på 3-4 sekundmeter och växlande molnighet. Det luktade storlax… Och det tog inte lång tid innan vi via VHFen fisk rapport om en landad lax på 18,1 kilo. Peppen var på topp efter gårdagens plump i protokollet.

_MG_3650

Runt klockan tio, i höjd med Öjas sydspets, med femtio meter vatten under båten, skrek det så till rullen på det dipsyspö som fiskades på styrbord sida. Ilsket ylade rullen precis tills dess att jag greppade spöet och kände tyngden – av ingenting.

”Den släppte” konstaterade jag bittert när Clas undrade vad som hände. Men det var värre än så. Snubbern, eller ryckdämparen om man så vill, som sitter mellan dipsy och tafs hade smällt av! Helt otroligt. Det enda som fanns kvar av den tidigare ”laxfällan” var en dipsy och en lite linrester från snubbern. Den var helt nyinköpt så det rör sig inte om något slitage i alla fall… Surt för oss – surare för laxen som simmar med en Trophy Spoon och en spölängd 0,61 tafs i mungipan.

Bedrövade över missflytet fiskade vi vidare i hopp om snar revansch. Strax innan 12.00 knarrade det till i ett av spöna som fiskades på styrbord sida och jag fick känna lite tunggung på nytt.

En Ismo Magnum Karvasen [beställs här] fiskad bakom 50 gram bly fick en tung fisk att gapa stort… Men det var nära att det skulle gå åt skogen även denna gång. Efter en inledande rusning på 100 fot skar linan ner i underliggande lager och det tog tvärstopp.

Jag skrek på Clas att slå av farten helt och efter ett par tunga gungningar där ingen linan kunde ges skruvade jag åt bromsen hårt och såg till att kunna ta ett tiotal meter lina… För att i alla fall ha lite spelrum.

Fisken gick tungt och bestämt på fyra hundra fots avstånd men jag tog lite lina på den hela tiden. Med sin höga kropp hade den inga som helst problem att bara vika ut åt sidorna som den ville – men i längdriktning var det jag som vann lina. Allt närmare Clas och den väntande håven.

Innan den går i håven hinner vi dock med en liten ”dans” där fisken först går upp bredvid båten och sedan viker tillbaks igen och tvingar mig till en liten manöver kring djupriggen. Väl i håven kan jag konstatera att det rör sig om en fisk i fin kondition.

Ryggbred och hög väger den in på 17,75 kilo och 114 centimeter. Efter ett par snabba bilder och lite återhämtning vid båtsidan får den friheten åter. En riktigt grann lax – och orsaken till varför vi är här.

_MG_3701

Nytt båtrekord och klubbrekord [SG Tusenbröderna, se hemsidan här] i samma fisk. Det tidigare löd på 17,02 och togs av Clas förra våren i Hasslö. Trolling är teamwork och givetvis var han också glad, det förlorade rekordet till trots. Men han konstaterade också, skrattande, att ”det är 8,75 kilo kvar till nytt PB för din del”… Ja, 26,5-kilosen kommer nog stå sig som personligt rekord för min del ett tag till…

Under resten av eftermiddagen och kvällen händer inte mycket värt att nämna. Ett par smålaxar, en riktigt stor sill och några näbbgäddor luras att hugga men ingen mer storlax. Öja visar dock upp sig i sin vackraste skrud i solnedgången.

_MG_3815

_MG_3800

Söndag – endast ett halvdagspass med filmiskt slut

Vi hade redan innan vi åkte bestämt oss för att fiska till tidig eftermiddag på söndagen så att vi kom hem i relativt vettigt tid. Clas, som bara landade med flyg i torsdags och sedan fiskade, skulle upp i luften tidigt igen måndag morgon. Och jag har två barn att ”hantera” när sambon arbetar.

Vi lämnade inte gästhamnen förrän runt 06.00 efter att ha ”snoozat” ett stort antal gånger. Klockan var ställd på 03.30 men eftersom vi inte kröp till kojs förrän efter tolv så tog vi sovmorgon. Söndagen bjöd på fantastiskt väder men inga storfiskar dessvärre. Smålax, havsöring och näbbgäddor var det Clas fick det tveksamma nöjet att drilla…

Klockan 14.30 gled vi in i Trosa hamn igen och kunde bevittna ett skådespel som närmast påminde om något hämtat från ”S.O.S Sällskapsresan” när ett ekipage, efter mycket problem, backar ner på rampen och i nästa sekund sjösätter både båt och trailer. Det var svårt att hålla sig för skratt. Den äldre herren som körde bilen konstaterade snabbt att ”det är första gången det här händer” för att sekunden senare mötas av sitt barnbarns blixtsnabba replik; ”Nähä morfar, det är det inte alls…”

Allt som allt så var vi nöjda med vårt fiske när vi återvände hem. Tråkigt för Clas att inte få känna på någon större fisk den här repan heller (han hade tre över tio i Hasslö – men ingen över elva) men man får väl se det som att han tjänar ihop till en stor. Kanske nytt båtrekord till och med…

Hela fighten, från hugg till håvning, finns på film

Under hela helgen så hade jag kameran monterad på båttaket och den dokumenterade hela fighten – från hugg till håv.

Trolling vid Landsort. Juni 2014

By | 2016-12-13T07:05:46+00:00 juni 10th, 2014|Fiske, Landsort, Lax|

Tiokiloslax i sommarväder!

Jag och min sambo Ulrika trailade båten till Trosa för lite laxtrolling på söndagen. Efter att ha lämnat barnen hos farmor och farfar så sov vi några timmar innan klockan ringde 02.15 och jag tyckte det var dags att gå upp… Ulrika var inte lika övertygad om det men var ändå snart på benen.

Strax efter 05.00 simmade så ett tiotal Ismo Magnum och Northern King bakom Yamarinen i höjd med Öjas sydspets. Och runt 06.00 åt vi frukost i den värmande solen. Inte helt fel…

_MG_3537

Det tog en stund innan jag hittade ett område som såg riktigt hett ut. Betesfisk fanns det i mängder men det var först här som betesstimmen såg sönderjagade ut och det dröjde inte länge innan en sexkilos (uppskattningsvis) lax hög en Ismo Magnum Karvasen. Den returnerades och en kort stund senare brände vi ett hugg på riggen.

_MG_3582_2

Trots idogt nötande på samma plats hände inget mer här och vi styrde skutan tillbaks mot Öjas sydspets igen.

Väl där dröjde det inte länge innan det rev iväg på en ilsket gulgrön sked som jag köpt på Fiskeshoppen i Karlshamn för en massa år sedan. Den har mest legat och skräpat i lådan men nu hade den fått chansen…

Jag försökte få Ullis att fighta fisken men hon hade ingen större lust. Så jag fick helt enkelt greppa spöet och hon greppade kameran. Efter en kort fight, där jag tog fisken rätt hårt, kunde Ullis byta kameran mot håven och det gjorde hon med den äran. Då visade laxen, en 10,5-kilos, sin argaste sida och det var nätt och jämt att Ullis kunde behålla fotfästet i båten :-)

_MG_3556

Var den högg kommer jag aldrig berätta… :-)

_MG_3565

Med ett ärr i mungipan som enda synliga tecken återvände laxen piggt ner i djupet.

_MG_3568

Vi bröt förhållandevis tidigt (redan 15.00) för att komma hem i skaplig tid och kunna lägga våra barn. Tyvärr kom vi inte hem lika snabbt som planerat eftersom det så här års kryllar med folk på ramperna som aldrig sjösatt tidigare… De bar matsäck, packning, fendrar och f-n vet allt samtidigt som båtarna låg vid bryggorna inne vid rampen. Av det kan man lära att alltid sjösätta och ta upp i totalt mörker :-)

Nu blir det vapenvård innan vi, jag och Clas, gör en ny satsning fredag-söndag i samma vatten som idag.

 

By | 2016-12-13T07:05:46+00:00 juni 2nd, 2014|Fiske, Lax|

Årets Landsortspremiär avklarad

I fredags, den 16/5, provade jag och min klubbkamrat Richard Rosén lyckan vid Landsort. Vi hade lite på känn att det kunde vara i tidigaste laget men eftersom det helgen innan kommit upp ett gäng fina fiskar så kunde vi inte låta bli…

Jag gick upp 01.15 och rullade de 13 milen från sommarstugan till Trosa för att möta upp Richard som är bosatt i Stockholm. Bilresan dit blev ett slags viltsafari med flera rådjur, rävar och framförallt vildsvin. Vid ett tillfälle hade jag ett tiotal stora grisar som gick endast ett tiotal meter från vägen.

Väl ute till havs möttes vi av en rätt stökig sjö inledningsvis. Det hade blåst sydligt 10-14m/s under natten så det gungade en del. Men vi satte i grejorna och efter bara en kort stund högg det på det översta av två spön på styrbords djuprigg. En Pirat-sked i svart/glow/lila hade lockat något till hugg… Tyvärr fick inte krokarna tillräckligt bra fäste så Richard, som skulle få ta dagens första fisk, fick inte känna tyngden på fisken.

Under dagen vred vinden och under någon timma hade vi i princip plattvatten. Då inträffade dagens mest spännande händelse: snubbern (eller ryckdämparen om man så vill) på styrbords pulklina gick av! Så det var bara att plocka in den sidans spön och vända runt och låta Richard visa sina gamla hockeymålis-takter när han plockade pulkan… Det var konstigt att det inte hände tidigare under dagen, när sjön gick högre, men samtidigt skönt eftersom det var lätt att hitta pulkan – inte minst på grund av att jag har flaggor på dem.

Nån timma innan vi rev fick i alla fall Richard en ny art att lägga till sin fångstlista när en näbbgädda högg en ytligt fiskad Ismo Magnum…

_MG_2945

By | 2016-12-13T07:05:46+00:00 maj 20th, 2014|Fiske, Lax|