Gös-arkiv | morganlewin.se

I mörkret hugger storgösen

Sedan jag började vertikalfiska gös har trollingpassen efter insjöns vampyrer blivit allt färre. Men minst ett par nattliga pass under högsommaren måste det bli. Annars är det liksom inte sommar på riktigt. När det dessutom är så varmt som det varit senaste tiden erbjuder nätterna på sjön svalka – och chans på stora fiskar!

För ett par dagar sedan bestämde jag och Stefan Källström oss för att köra ett trollingpass tillsammans. Planen var att fiska från 19.00 fram till dess att solen gick upp. Under nattens mörkaste timmar jagar gärna de största exemplaren… Det har inte minst Henrik Lindgren rapporterat flitigt om här på sidan.

På mina Tekota-rullar kör jag med flätlina, Sufix 832, men till gösfisket vill jag gärna ha en lång tafs i nylon eller fluorocarbon. Enligt mina erfarenheter så tappar jag färre fiskar med en sådan riggning. Därför skarvade jag på 10 meter Sufix Super 21 0.40 på varje rulle innan fiskepasset. Är det mycket gädda i vattnet bör man göra grövre fluorocarbon eller ståltafs.

Väl ute på sjön så riggade vi varsin sida av båten med en mix av Rapala Original 18 cm, Scatter Rap och Down Deep Husky Jerk. Allt för att täcka av olika vattendjup och se var gösen jagade för stunden.

Rapalas Scatter Rap har snabbt blivit en favorit för många gösfiskare.

Skarpa färger, gärna med inslag av gult, är bra gösfångare.

Normalt söker jag gösen djupt under dagtid och mer ytligt när mörkret faller. Men ingen regel utantag! Gösen är känd för att vara lynnig och ombytlig i sina vanor. Det gäller att hitta rätt djup och fart vid trollingfiske. Stora svängar gör att betena i ytterkurva går snabbare och de i innerkurva i princip står still. När huggen kommer gäller det att vara observant på de detaljerna och sedan försöka återupprepa.

Full koll på paravanerna för att upptäcka försiktiga hugg.

Kvällens första göshugg kom någon timma efter solnedgången och föll på en djupgående Down Deep Husky Jerk. Fisken stångade på rätt så duktigt i djupet och även om gösen inte är någon explosiv fighter är den duktig på att hålla djupet med sina stora bröstfenor.

Stefan skötte håvningen i mörkret galant och vi kunde lyfta ombord en riktigt vacker gös.

En fin sommargös som klippte en djupgående Husky Jerk.

När vi väl hittat fisken och farten för kvällen duggade huggen tätt. En taktik som återkommande fungerade under hela natten var att helt slå av elmotorn och stanna upp. Efter 5-10 sekunder startade vi den igen och precis när betena fick fart kom huggen. Hårt och skoningslöst klippte gösarna våra beten så att spöparavanerna plaskande flög bakåt i ytvattnet.

Under nattens allra mörkaste timmar, när det behövdes som mest kaffe, jagade gösarna helt ytligt. Då var klassiska Rapala Original i 18 cm riktigt effektiv. Skarpa färger, med mycket konstrast i, som Firetiger, lockade till hugg.

Gungade spötoppen till..? Spänningen är på topp när mörkret sänker sig.

Gösen gillar botten med struktur.

Jag riggade då om mina djupgående beten med mycket kortare linsläpp – för att få dem att simma ytligare. Och det gav många hugg och vissa av dem så försiktiga att vi kanske hade missat dem om det inte vore för lys-stavarna som vi försett paravanerna med. I mörkret kunde man se hur de stannade upp eller sakta backade… Ett snabbt mothugg kan då sätta krokarna i gösens stenhårda mun. Fiskar man riktigt sakta, kring 0,9-1,2 knop så kan det behövas hjälp att driva in krokarna.

Rigga lysstav på paravanerna så ser du de försiktigaste hugg enkelt!

Stefan hade stora framgångar på sin sida av båten med den relativt nya gösfavoriten Scatter Rap och den klassiska Rapala Original. På just Original i 18 cm har jag landat fler gösar i min båt än på något annat bete genom åren.

Två nattliga jägare i samma bild. Gösen hög en Firetiger-mönstrad Rapala Original som Stefan landade många fiskar på.

Att trolla gös nattetid är ett spännande fiske som faktiskt förstärks av mörkret. Har du dessutom möjlighet att ljudlöst smyga fram med elmotor i närheten av land kommer du kanske höra ugglor, skällande rådjur och andra nattaktiva djur.

Nattlig göstrolling är en sommaraktivitet att drömma om under årets kalla månader. Så ge dig ut och testa gösarna i dina hemmavatten – det är riktigt kul!

Sex tips för ett lyckat gösfiske

Vassa krokar
Gösens mun är stenhård och om du fuskar med krokarnas skärpa så kommer det omgående märkas i antalet landade (eller tappade) fiskar. Personligen gillar jag krokar som är tunna i godset då de penetrerar bättre. VMCs krok 8540 BN är en favorit med sin speciella slipning som ger maximal genomträngning med minimal kraftansträngning.

Pannlampa
Sommarnätterna blir faktiskt rätt mörka. Och en pannlampa är till bra hjälp när du vill ha händerna fri att knyta knutar, lossa krokar ur håven eller hitta rätt bete i boxen.

Kaffe
Värmer gott när solens strålar slutat göra det.

Trevligt sällskap
Självklart går det utmärkt att fiska ensam men med en bra fiskekompis härdar man ut eventuella dödperioder. Dessutom underlättar det att vara två när mörket infaller – inte minst när man ska fotografera.

Fart och djup
Testa beten med olika djupgående för att hitta det aktuella djup som gösen jagar på. Variera hastigheten och sväng mycket om du trollingfiskar. Det ger betena oregelbunden gång. Var observant om det hugger i inner- eller ytterkurva.

Våga fiska stora beten
När gösar jagar tvekar de inte att sätta tänderna i stora beten. Ett bete på 20 cm är inget annat än en munsbit för en stor gös. Rapala Original i 18 cm och Magnum i 22 cm är två klassiska gösfångare!

Av Mogge|2019-08-16T11:47:09+02:00augusti 16th, 2019|Fiske, Gös|

Äntligen en storgös i håven

Jag har fiskat en hel del gös genom åren men på grund av att jag tidigare haft svårt att sjösätta båten i mindre vatten har satsningarna allt som oftast resulterat i mindre fiskar via trolling. Vintertid har jag även testat ismetet efter gös men med min Starweld har det blivit enklare att sjösätta även i små vatten som håller större fisk.

I söndags bestämde jag mig ovanligt sent för att sticka ut ett par timmar på ett vatten där jag vet att det fångas fin gös då och då på trolling. Eftersom jag dessutom var tvungen att vara hemma igen tidig kväll så bestämde jag mig redan i bilen för var jag skulle fiska. Tanken var att bränna allt krut i ett djupare område i anslutning till flera grundtoppar och en ö, som skulle kunna erbjuda lite lä för den vind om skulle kunna komma under dagen, enligt SMHI.

När jag sjösatte och åkte ut mot den tänkta fiskeplatsen låg sjön helt platt och solen värmde väldigt skönt. Väl framme så var det bitvis packat med betesfisk och i anslutning till stimmen även större fisk. De två första som behagade hugga var dock gäddor. Den första knep en egengjuten vertikaljigg i en mossgrön och koppartonad färgsättning och bjöd på en fin fight. Den andra, även den en gädda – mindre än den första, trängde sig i matkön när jag hade lokaliserat ett stim abborrar och försökte få dem att ta den lilla jiggen… Men gäddan hann före och bjöd även den upp till en fint motstånd på lätta grejor.

... plötsligt sjunger det till i spöet och jag krokar en tung fisk som svarar med att rusa rakt mot botten. Spöet står i en djup båge och jag bara ler!

En kort stund senare visar ekolodet ett bättre eko i frivattnet. Ett gult eko – med “skägg” under… Det har jag lärt mig att större fisk ofta har på ekolodsbilden. Då det är i princip vindstilla är det inga problem att “fickparkera” rakt ovanför fisken och släppa jiggen. Nån meter över stannar jag upp betet och darrar lite försiktigt på spötoppen samtidigt som jag ser hur det gula ekot stiger för att i ekolodsbilden “smälta ihop” med ekot från betet. En kort stund står fisken där och glor på sitt tilltänkta byte. Betraktar, funderar och undrar säkert vad det är frågan om. Och så plötsligt sjunger det till i spöet och jag krokar en tung fisk som svarar med att rusa rakt mot botten. Spöet står i en djup båge och jag bara ler!

Resultatet blir att flätlinan går in i den sidomonterade ekolodsgivaren men relativt snabbt kan jag frigöra den och fighta en fisk som slåss som en tungviktsboxare!
– “Det här är en gädda till”, säger jag högt för mig själv samtidigt som fisken fortsätter ner i djupet så att min Shimano Curado 71 HG knarrar överlyckligt. Jag lyckas få stopp på fisken och tar ett par meter lina på den innan den viker av. Går ut i sidled och in under båten. Återigen är linan otäckt nära ekolodsgivarna…

Jag sätter hårt mot hårt och pressar in fisken och inser i samma sekund som den visar sig att det är en gös – och i mina ögon är den stor!
Jag hör mig själv säga att – “Det är en sexa” när fisken ligger besegrad i håven. Vilken grej! Vilken fisk!
Samtidigt som fisken får vila plockar jag fram kamera, våg, vågsäck och måttband. Måtten fastställs till 86 centimeter och 6540 gram. En storfisk. Dessutom tagen på ett eget bete som jag håller på och laborerar med. Fantastiskt kul!

Som tur är så har jag med systemkameran och efter lite riggande står den i rätt höjd på, lite lagom vanskligt balanserat på två Plano-lådor som i sin tur står på en tröja. Ett perfekt stativ – i alla fall när det är vindstilla! Med undantag för ett par bilder när fisken inte alls vill vara med på bild så går det rätt smidigt att plåta fisken med fjärrutlösare och bilderna blir över förväntan.

6540 gram och 86 centimeter – en stor fisk för mig. Framförallt i detta vatten…

Storfisk förresten – vad är det? Ja, Sportfiskarnas storfiskregistrering är så klart en knivskarp måttstock för det. Men en fisk som är gigantisk i ett vatten kan ju som bekant räknas som en högst medelmåttig fisk i ett annat vatten. Och med tanke på den utveckling som gösfisket haft, i takt med att vertikalfisket har utvecklats, så är så klart inte en fisk på 6540 gram att betrakta som stor. Även om den når över storfiskregistreringsvikt.
Men jag är glad över fångsten! Inte minst med tanke på att jag, i efterhand, fått veta att det inte kommer upp så många gösar över sex i det vattnet per år, och hoppas så klart kunna höja mitt personliga rekord inom kort… Kanske till och med i samma vatten.

Av Mogge|2017-07-05T12:04:34+02:00juli 5th, 2017|Båtliv, Fiske, Gös, Starweld 1674 TL, Storfiskregistrering|

Pelagiskt prickskytte – ett beroendeframkallande fiske

I och med båtbytet för snart ett år sedan så har jag skiftat fokus en del i mitt fiske. Efter 19 års trollingfiske är det numer “back to basics” med fokus på gädda, abborre och gös – även om metoderna och utrustningen ändrats en del… Givetvis föll det sig naturligt att till slut ge sig i kast med vertikalfiske när man har en båt som funkar perfekt just till det. Jag har tidigare bara åkt med andra för att se och lära. Visst har det varit både trevligt och intressant men det går, så klart, inte att jämföra med att fiske själv från egen båt.

Efter den första riktiga satsningen, i början av maj, var jag helt fast! Inte för att jag lyckades överdrivet väl eller fick någon extremt stor fisk utan på grund av spänningen! Att på ekolodet se en rovfisk stiga mot betet, inspektera det och eventuellt hugga är otroligt mycket mer spännande än man kan tro. Det går närmast att jämföras med det visuella i att fiska färna med flytbröd eller när bubblorna från ätande sutare närmar sig ditt flöte… Det är så spännande att man nästan glömmer bort att andas! När sedan fisken helt ointresserat viker av, utan att ens provsmaka betet, då är frustrationen hög och svordomarna ligger nära till hands.

Under det där första riktiga passet i maj lyckades jag till slut locka ett tiotal gösar till hugg trots bleke och strålande solsken. Nästan omgående när jag kom ut på sjön hittade jag ett större stim med betesfisk och i utkanten av det ett tydligt eko. Ett eko som visade stort intresse för en 8″ Westin twinteez i färgen Baitfish. Utan pardon klippte gösen jiggen och några sekunder senare låg den i håven… lika förvånad som mig. Skulle det verkligen vara så här enkelt?

Drygt nio timmar och noll hugg senare hade jag svar på frågan: Nej, det är inte så enkelt. Fiske är alltid fiske och i slutänden så är det ju som bekant fisken som bestämmer spelreglerna. Vill den inte käka så spelar det liksom ingen roll vad vi försöker med…

Men så lagom när självförtroendet nått nya bottennivåer hittade jag ett djupare område i sjön där betesfisken stod högt upp i frivattnet. Och under dem tecknade ekolodet större ekon som senare skulle visa sig vara gös och gädda.

Plötsligt kunde jag se på skärmen hur betesstimmen splittrades upp av jagande fisk och när min jigg närmade sig ekona där under attackerades den med samma beslutsamhet som på morgonen. Under en hektisk timma landade och återutsatte jag nio gösar och två gäddor. Dessutom tappade jag ett par fiskar varav en kändes riktigt fin…

Att plåta själv, med telefonen, är ingen lek tillsammans med en arg gös.

Efter det inledande passet var jag fast i vertikalfisketräsket. Med allt vad det innebär i form av nya inköp av prylar och letande efter nya, spännande vatten…

Jag var inte helt säker på att vertikalfisket efter gös skulle vara något för mig. Egentligen vet jag inte varför eftersom jag hittills inte testat något fiske som inte tilltalat mig… Kanske var det plånboken som hoppades på att jag inte skulle fastna för fisket. Men nu är beroendet ett faktum och hålet i plånboken växer bara för var dag…

Av Mogge|2017-07-04T13:33:22+02:00juli 4th, 2017|Båtliv, Fiske, Gös, Starweld 1674 TL, Vertikalfiske|

Storgös i håven; 8,13 kilo

Helgens planerade havsfiske ställdes in då vindprognoserna var på tok för ostabila. I stället fiskade vi gös i lördags, jag och Robban Führ. Eller i alla fall han. Jag blankade och agerade håvmästare.

Vi hade svårt att hitta ekon att fiska på under hela förmiddagen. Och de vi hittade visade inget intresse för våra beten oavsett vad som presenterades för dem. Ett par fiskar steg sakta och inspekterade jiggarna och då steg pulsen… för att sedan dala i takt med att fisken vek av och simmade iväg.

Det var först efter lunch som Robban hittade ett eko och konstaterade att “det är det första vettiga ekot på hela dagen”. Sekunderna senare stod han med bockat spö och fick dansa runt i båten ett halvt varv innan vi kunde se fisken i vattnet. “Det är en gädda” hävdade jag. “Nej, det är en stor gös”, kontrade Robban (som hade rätt). I efterhand inser jag att jag drog slutsatsen av att det måste vara en gädda eftersom gösarna jag får aldrig är så där långa…

Fisken gick i håven och glädjen var stor. Det är intressant hur en fiskedag kan vända från att kännas totalt misslyckad till perfekt på under 30 sekunder. Fisken mättes till fina 93 centimeter och trots sin slanka efterlekskondition pressades vågen till 8130 gram. En riktig praktfisk!

Under den resterande fiskedagen lär Robban mig fiska på alla ekon vi kunde hitta i hopp om att även jag skulle få känna på en storgös. Tyvärr inträffade aldrig det då fiskarna uppträdde precis som på förmiddagen: ointresserat och lojt. Det enda jag fick var en solsvedd nacke och ett sug efter mer gösfiske.

Av Mogge|2016-12-13T07:05:43+01:00juni 8th, 2016|Fiske, Gös, Storfiskregistrering|

Att fiska med barn – knappast kravlöst

Eventuellt har någon observerat att det varit mycket liten aktivitet på den här sidan under de senaste månaderna. Det beror främst på att jag fiskat mycket sparsamt (det blir gärna så med småbarn, hus och jobb) men framförallt så har jag valt att spendera tiden efter fisket tillsammans med familjen istället för framför datorn.

Tydlig kravspecifikation från sonen

Sommarens roligaste fiskepass har jag haft tillsammans med min son, Leo, som nyligen fyllt fem år. Att se glädjen i hans ögon efter att ha fått en flötmetad abborre slår det mest i fiskeväg. Men han har krav, den lille killen. En kväll när han skulle sova summerade han fiskepasset med att räkna upp vilka arter han fått den dagen: “Abborre, löja, sarv, mört och björkna” och tillade snabbt innan han somnade “Imorgon vill jag fiska ruda, ål och röding”. En rätt avancerad kravspecifikation från en femåring.

Istället för ruda, ål och röding blev det göstrolling följande kväll och han lyckades landa sina två första gösar innan tröttheten tog överhand.

Vår dotter, Mika, som snart blir tre år nöjde sig i år med ett metpass och lyckades fånga löja och mört på sitt Angry Birds-metspö.

Här kommer ett gäng bilder från sommarens fiskerelaterade aktiviteter.

Leo vägrade titta in i kameran när jag tog bilden… “Jag måste ju titta på flötet” förklarade han. Helt rätt!

Kräftfisket har bitvis varit riktigt bra.

Att kunna sjösätta båten från sommarstugetomten är inte helt fel…

Leos första gös! Lite läskig att hålla i…

Abborrarna är bättre att hålla i tycker han.

Kräftbete fixat!

Göstrolling i fullmåne. Den här kvällen fick vi åtta gösar under en timmes fiske.

Av Mogge|2016-12-13T07:05:44+01:00augusti 20th, 2015|Abborre, Ål, Björkna, Fiske, Gös, Mört, röding, Ruda, sarv, Trolling|

Gösfiske på spegelblank sjö

Kör ett kvällspass på Hjälmaren. Underbart väder!

Uppdatering: Ett bommat hugg var allt som kvällen bjöd på dessvärre. Men det var en fin kväll och som gav försmak på den kommande semestern.

Av Mogge|2017-07-04T11:15:00+02:00juni 23rd, 2009|Fiske, Gös|

Gösfiske i Småland

Idag var det dags för ännu ett gösfiske-pass i Småland. Under hela sommaren har tydligen fisket varit bäst under dygnets ljusa timmar men eftersom fisket får betecknas som trögt förra helgen bestämde jag mig för att ta sovmorgon och istället köra ett kvälls- och nattpass.

Fisket inleddes kring 16-tiden efter att betesfisk fångats och nära nog omgående dök flötet som fiskades precis bredvid båten. Sakta vandrade det i sidled i jämn och stadig hastighet varför jag bestämde mig för att kroka redan efter 10-15 sekunder. Resultatet av krokningen lät inte vänta på sig men blev dessvärre inte vad jag hade hoppats på. Nästan direkt efter krokningen uppenbarade sig nämligen en gädda kring två kilo över ytan. Hoppandes försökte den få Owner-krokarnas fasta grepp att släppa, något som inte hjälpte och först efter att jag gett den en hjälpande hand kunde den simma ner i djupet igen utan besvärande krokar.

En bit ifrån mig fiskade tre klubbkompisar; Per Wegelius och Micke och Markus Brännström. De hade under ett par timmar en hel del kontakt med gös och landade någon och brände flera men hos mig var det lugnt, med undantag för att mina betesmörtar bitvis var märkbart stressade. Kanske synades de närgånget av stora gösar nere vid botten…

För att göra en lång, mörk och bitvis kall natt något kortare kan det hela sammanfattas med att inget mer hände i fiskeväg… Förr eller senare belönas segt skinn i baken och envishet, dock inte inatt – men kanske nästa pass… eller nästa… eller…

Av Mogge|2013-09-24T14:54:46+02:00augusti 20th, 2005|Fiske, Gös|

Gösfiske på Hjälmaren

Senaste veckan har ett par kvällar vigts åt gösfiske på hemmaplan – eller rättare sagt på fjärden utanför föräldrarnas sommarstuga vid Hjälmaren.
Trots att det sett rejält hett ut på ekolodet, med både pelagiska och bottennära betesstim och fina bågar runt dessa, har inte ett enda napp fallit på de trollade wobblerna.

Fortsättningsvis kommer trollingspöna att bytas ut mot gösmetspöna och dragboxarna mot beteshinkar fyllda med pigga mörtar… Det har blivit dags att förklara krig mot gösarna :-)

Av Mogge|2016-12-13T07:05:37+01:00juni 30th, 2005|Fiske, Gös|

Ålfiske med bonusfångst

Sista tiden har jag varit ruskigt dålig på att uppdatera fiskedagboken och det beror på mycket arbete och att jag fiskat när chansen givits.

Idag blev det färnafiske i Svartån och det är inte mycket att ord om egentligen, fisket gav en handfull fiskar med en topp på 2270 gram.

Kvällens fiske riktades efter ål i en liten sjö som via mängder av små bäckar och åar och sjöar har förbindelse med Mälaren. Det kändes verkligen som en perfekt boningsplats för en anakonda av det större formatet. Jag vet dessutom att det regelbundet fångats skapliga ålar i systemet.

Två spön agnades med varsin knippe rejäla daggmaskar och det tredje med en nors från Köpingsån som vi håvade tidigare i år.

Den totala tystnaden ute i skogen stördes endast av myggens surrande och ett och annat skällande rådjur. Efter de senaste dagarnas höga tempo på jobbet var det skönt att bara sitta ensam och lyssna på tystnaden. En tystnad som plötsligt bröts av ett välbekant ljud; Ett pip från nappalarmet. Efter ett par singelpip drog det iväg i jämn fart och larmet gav ifrån sig en vacker entonig melodi… Jag krokade och började “vinscha” på ålmanér för att få upp ormen från botten och kunde snart landa en en gös på 4540 gram som tagit den bottenmetade norsen… Inte vad jag hoppats på men en trevlig bifångst.

Resten av natten stördes inte den lugnande tystnaden av fler pip. Vilket kan ses både som skönt och tråkigt, beroende på vilket humör man är på.

Av Mogge|2013-09-23T17:36:46+02:00juni 5th, 2005|Ål, Fiske, Gös|

Vampyrjakt från isen

SMHIs prognoser inför helgen talade om mildväder och eventuellt även sol. En prognos som gjord för ismete efter gös tyckte jag och Jerker och bestämde oss för att åka söderöver för att försöka lura någon vampyr.

Tidig uppstigning och grötfrukost innan jag vid 03-tiden rullade mot Motala för att hämta upp Jerker. I höjd med Vätterns Väveri, vid Stora Forsa, blev det en ofrivillig paus på 20 minuter orsakad av en kö på ett tiotal lastbilar som inte tog sig upp för en glashal uppförsbacke täckt av den nysnö som fallit under natten. En bilist som stannade bakom mig kom fram och frågade vad den nattliga trafikstockningen berodde på såg lite fundersam ut när han såg att bilen var fullpackad med fiskeprylar.

– “Ska du ut och fiska?”

– “Javisst, så det vore ju skönt att komma härifrån så man inte missar huggperioden i gryningen.”

– “Fiska i snöstorm och 10 minusgrader? Den sista idioten är inte född ännu…” suckade han och gick tillbaks till värmen i bilen.

Väl ute på isen ökade snöandet successivt under dagen och kylan tilltog även den. I beteshinken frös det på rejält under dagen och mörtarna blev mer och mer kylslagna. Som tur var nappade det med jämna mellanrum och de korta språngmarscherna till spöna fick oss att hålla värmen rätt så bra.

När det gäller landade fiskar så blev det endast en handfull mindre gäddor som snabbt fick syna världen ovan isen. De enda kontakter med gös som vi hade resulterade i punkterade mörtar utan att vi lyckades kroka dem. Att jag skriver “vi” är helt enkelt för att intala mig själv att jag inte är helt värdelös på isfiske… Ska sanningen fram så hade jag endast ett av dryga 10-talet napp på mina spön.

Förhoppningsvis har SMHI mer rätt i sina senaste prognoser, de som talar om vårvärme under kommande vecka. I annat fall får man väl ge sig ut i kyla och storm och försöka revanschera sig för den sista idioten är ju som sagt inte född ännu…

Av Mogge|2013-09-23T15:46:56+02:00mars 13th, 2005|Fiske, Gädda, Gös|

Ismete efter gädda

Körde ett pass efter gädda i anslutning till en lekvik idag. Min förhoppning var att fisken skulle ha börjat samlas i branterna precis utanför viken och de förhoppningarna infriades relativt omgående… När tredje spöet sattes på plats signalerade det napp på det första jag placerat ut ett 20-tal meter därifrån. En mindre gädda, kring 2 kilo, krokades av i hålet och simmade tillsynes oskadd tillbaks.

Under ett par timmar hade jag ett tiotal napp i regnvädret innan det precis innan skymning totalt dog ut. Dagens största var en fisk som kanske kunde ha pressat vågen till fem kilo men som fick simma tillbaks utan att vägas. Idag fiskade jag uteslutande med lite större beten och tackel med bara en trekrok för att ensam kunna landa och kroka av fisk på enklaste sätt – en taktik som visade sig fungera. Sju landade och endast en bommad fisk undantaget de få som spottade innan jag ens hunnit kroka.

Det verkar i alla fall som om de mindre hanarna börjar samla sig inför leken så förhoppningsvis kan jag återkomma om en vecka eller så och få kontakt med de stora madammerna som de, och jag, trånar efter.

Dagens trevligaste rapport fanns på mitt mobilsvar när jag kom hem och upptäckte att jag glömt telefonen på köksbordet. Fredrik Haglund, klubbkompis i SG Tusenbröderna, har idag tagit en gös på sex kilo via ismete. Grattis Fredda!

Av Mogge|2013-09-23T15:37:23+02:00februari 19th, 2005|Fiske, Gädda, Gös|

Ny storfisk landad: Röding på 4570 gram

Flytet håller i sig. Idag satte jag två nya personliga rekord varav det ena pressade vågen över gällande storfiskregistreringsvikt.

Trollade röding tillsammans med klubbkompisen Robert Führ idag. Under de fyra timmar vi fiskade landade vi två rödingar varav jag hade glädjen att få den största. Med en vikt på 4570 gram slog den mitt tidigare pers och klarade även storfiskregistreringsgränsen på 4000 gram rätt ordentligt.

Efter avslutat rödingfiske bestämde vi oss för att meta gös i en närliggande sjö. Efter fem timmars resultatlöst fiske kom så plötsligt två napp med täta mellanrum. Båda gösarna, 2700 och 4690 gram, gapade stort över flötmetade löjor precis över botten. Den största av dem bjöd upp på en rejäl fight och gav som sagt mig ett nytt personligt rekord och mersmak. Gös fångad via mete jämfört med en trollingfångad är två helt olika saker – nästan så man tror att det är två olika arter. När den trollingfångade mest är tung och på sin höjd kastar litet med huvudet bjuder en metad gös upp på tunga, om än korta, rusningar och riktig fighting spirit. Mycket roligare och dessutom är ju ett flöte som försvinner en oerhörd pulshöjare…

Av Mogge|2016-12-13T07:05:38+01:00juli 18th, 2004|Fiske, Gös, röding, Storfiskregistrering|

Ismete på fågelsjön igen – och rapporter om storgösar

Det var länge sedan jag fiskade överhuvudtaget innan dagens pass. Jag, Robban och Fredrik fiskade riktat på gädda idag. Fisket var relativt ganska trögt i snålblåsten. Detta till trots kom det nog upp ett tiotal gäddor med två fiskar på 6600 gram i topp. Vi misstänker att toppfiskarna var en och samma fisk som behagade nappa två gånger, med ca 20 minuters mellanrum, under samma dag.

På väg hem från fisket fick jag glädjande rapporter från två klubbkompisar, Jerker Löf och Daniel Lundgren, som fiskat gös på Ryssbysjön under dagen. Efter en trög start lossnade det och de toppade med två mycket fina gösar på 6100 (Daniel) och 6600 (Jerker) gram. Riktigt kul!

Av Mogge|2013-09-20T16:03:22+02:00mars 13th, 2004|Fiske, Gädda, Gös|

Ismete efter gös på Hjälmaren

Nytt försök på gösen i Hjälmaren idag och resultatet var ungefär detsamma; mycket småabborre på pimpel (som bedrevs halvhjärtat parallelt med ismetet) och ett antal missade fällningar som inte resulterade i annat än repade betesfiskar.

Sällan har den klassiska klyschan “det var i alla fall skönt att komma ut” passat bättre än under denna helg med strålande sol och plusgrader…

Av Mogge|2013-09-20T16:00:04+02:00februari 15th, 2004|Abborre, Fiske, Gös|

Gösfiske i hällregn

Tog med mig farsgubben ut på gösfiske ikväll. Tyvärr blev det en kortare tur än planerat då åska och hällregn drog in över sjön. Farsan hann i alla fall med att ta sitt livs första gös; 3210 gr innebar en klart godkänd debut.

Av Mogge|2013-09-20T12:30:49+02:00augusti 2nd, 2003|Fiske, Gös|