Vårens gäddfiske toppades med en 12,6-kilos fisk

Efter en lång och kall vinter hade längtan efter öppet vatten, värmande vårsol och köldstela gäddor växt sig rejält stark i början av april. Satellitbilder över isläget på våra sjöar kollades dagligen och rapporter om eventuellt öppna ramper eftersöktes på nätet. Det var därför en extremt skön känsla att till slut kunna sjösätta båten i solskenet lördag 7/4 för ett trollingpass.

Vattentemperaturen låg på iskalla 1,2-1,5 grader och bitvis fick jag kryssa mellan isflaken för att inte köra fast paravanerna. Med en trollingfart under 1 knop gäller det att välja beten som trots den låga farten simmar och valet föll på klassiker som sjunkande 19 cm gammel-Zalt, en uråldrig Westins jätte och de något nyare Platypus. Dessutom fick min nya favorit, Psyklöjan från Xet Lures [kolla in hans Facebook här], simma i det kalla vattnet.

Paravantrolling bland klumpar och flak av is

Så här i början av en säsong är det mest skönt att komma ut och att det inte högg någon fisk under de första timmarna gjorde inte så väldigt mycket. Solen och kaffet värmde skönt och under tystnaden bröts enbart av måsar och gäss. Att trolla med elmotor är en helt annat naturupplevelse än att köra med en bensinmotor. Helt plötsligt hör man tystanden – och fåglarna.

Strax efter lunch såg jag i ögonvrån hur mittenparavanen på styrbord sida tvärstannade för att sedan backa bakåt innan jag hunnit få upp spöet. Ett par tunga knyckar var allt jag hann känna innan årets första fisk tackade för sig…

Ekolodet tecknade stora bågar både under och vid sidan av båten men trots idogt nötande på den fläcken hände inget mer där. Istället var det när jag vände båtens för mot hamnen och började ”trolla hemåt” som dagens andra hugg kom. En svartröd psyklöja hade fått en gädda på dryga sex kilo att öppna käften. Det var allt som hände den dagen…

Dagen efter gjorde jag en ny satsning och det gick om möjligt ännu sämre… Kort sammanfattat så hade jag ett misstänkt hugg på hela dagen. Och den fisken (om det nu var en fisk…) krokade aldrig. Det var bara paravanen som backade någon meter innan det hela var över. Men det var en fantastiskt fin dag med helt platt vatten!

På väg hem efter ett långt pass på sjön

Veckan som följde bjöd på klara kalla nätter och solsken på dagarna. Förhoppningen var att vattentempen skulle gå upp nån halv grad och att isen i ytan skulle försvinna och det visade den sig har gjort nästkommande helg.

Även denna dag satsade jag på trolling med ett gäng kallvattensfavoriter i linänden. Vädret var i princip detsamma som tidigare med helt platt vatten och solsken. Inga enkla förutsättningar för ett bra gäddfiske enligt mina erfarenheter.

Timmarna gick och kaffet i termosen började att sina när en av rullarna knarrade till för en kort sekund. Den yttersta paravanen dök under ytan utan att lösa ut. När jag löste ut den kände jag att det fanns lite mer tyngd än enbart en paravan och en Zalt i andra änden. Rätt snart vältrade sig en välmatad gädda i ytan. Efter att krokarna lossats och längd och vikt fastställts till 102 cm och 7,98 kilo fick hon så simma åter ner i det tregradiga vattnet.

Väl hemma igen så var fiskesuget så pass stort att jag kände mig tvungen att ta en dag ledigt från jobbet kommande vecka. Sagt och gjort: tidigt på tisdagsmorgonen sjösattes Starwelden för ytterligare ett pass.

Den stora skillnaden den här gången var att spinnutrustningen var med. Under söndagen hörde jag nämligen plaskandet från lekande gäddor och tanken var att inleda med ett par timmars trolling för att sedan spinnfiska resten av dagen.

Trollingfisket gav inget på krokarna mer än vass som isen slitit med sig. Bitvis var det så pass mycket av den varan att det var svårt att bedriva ett effektivt trollingfiske. När solen så började värma på lite mer plockade jag in trollingspöna och gick över till spinnfiske. Långsamt fiskade jag av ett område där jag vet att det fångats mycket stor fisk innan och där ekolodet skvallrade om att det här inte var ett ställe där mörtar hängde i onödan. Vissa av ekona var riktigt massiva! Sakta och metodiskt presenterades Zaltar, Bustrar, Platypus och allsköns beten som jag tyckte hade både rätt ”häng” i vattnet och färg. Gäddorna höll inte med.

Efter en kortare förflyttning och kombinerad lunch gled jag så upp över en djupkant som går tvärt från tio till två meter och på ekolodets sidoseende funktion kunde jag se att det stod fisk i utkanten av vegetationen. De första fem kasten gav inget annat än bottenkänning och vass på krokarna. Inför det sjätte kastet hakade jag på ett väldigt grundgående tailbete från Wolfcreek som kan fiskas väldigt långsamt precis ovanför den korta vassen. Jag hann inte ta mer än ett par vevtag innan hugget kom! En stor virvel i det grunda vattnet avslöjade att det rörde sig om en bättre fisk. Relativt snällt följde hon med fram till båten där jag hoppades på att få en skymt av henne i det mörka vattnet men hon ville annorlunda och gick ut över djupkanten och stångade på rätt så duktigt.

Jag förberedde håven och styrde långsamt fisken åter mot båten och vid det här laget var knäna faktiskt rätt så mjuka! När så fisken gled i håvnätet och jag såg proportionerna ville jag bara skrika rakt ut – men eftersom det passerade en båt några hundra meter bort bet jag mig i läppen. Med småskakiga händer lyckades jag i alla fall väga fisken innan jag ringde min fiskepolare Robban Führ, som fiskade en bit bort, för fotoassistans. I fiskefrossans rus insåg jag att jag inte hade dragit av vågsäcken och vägningen gjordes om igen. Nu med vågen nollad med vågsäcken på. Digitalsiffrorna på vågen visade 12,60 kilo och eftersom den andra båten nu försvunnit kostade jag på mig ett halvkvävt ”Yeeeeeeees!”.

Med hjälp av Robban förevigades den 113 centimeter långa fisken och jag var så otroligt glad att han fanns i närheten och kunde ställa upp! Tillsammans bevittnade vi hur hon majestätiskt gled iväg i det kalla vattnet innan och försvann i mörkret.

Vi fortsatte gemensamt att fiska av samma kant och ett par till gäddor landades. Dessa var av betydligt mindre kaliber men det gjorde inte mig så mycket och redan vid 15-tiden bröt jag fisket med en skön känsla som bara ett nytt PB kan ge. Att det dessutom innebar en storfiskregistrering på en ny art för mig gjorde inte saken sämre…

Nu är väl inte våren, eller för den delen vårfisket, över på något vis men det finns så många andra arter som lockar så här års och eftersom jag känner mig väldigt nöjd med det totala resultatet på dessa fyra fiskepass är det inte omöjligt att jag nu skiftar fokus. En riktigt stor abborre har länge legat högt på önskelistan…

By | 2018-04-24T13:51:03+00:00 april 24th, 2018|Fiske, Gädda, Starweld 1674 TL, Storfiskregistrering|

Äntligen en storgös i håven

Jag har fiskat en hel del gös genom åren men på grund av att jag tidigare haft svårt att sjösätta båten i mindre vatten har satsningarna allt som oftast resulterat i mindre fiskar via trolling. Vintertid har jag även testat ismetet efter gös men med min Starweld har det blivit enklare att sjösätta även i små vatten som håller större fisk.

I söndags bestämde jag mig ovanligt sent för att sticka ut ett par timmar på ett vatten där jag vet att det fångas fin gös då och då på trolling. Eftersom jag dessutom var tvungen att vara hemma igen tidig kväll så bestämde jag mig redan i bilen för var jag skulle fiska. Tanken var att bränna allt krut i ett djupare område i anslutning till flera grundtoppar och en ö, som skulle kunna erbjuda lite lä för den vind om skulle kunna komma under dagen, enligt SMHI.

När jag sjösatte och åkte ut mot den tänkta fiskeplatsen låg sjön helt platt och solen värmde väldigt skönt. Väl framme så var det bitvis packat med betesfisk och i anslutning till stimmen även större fisk. De två första som behagade hugga var dock gäddor. Den första knep en egengjuten vertikaljigg i en mossgrön och koppartonad färgsättning och bjöd på en fin fight. Den andra, även den en gädda – mindre än den första, trängde sig i matkön när jag hade lokaliserat ett stim abborrar och försökte få dem att ta den lilla jiggen… Men gäddan hann före och bjöd även den upp till en fint motstånd på lätta grejor.

... plötsligt sjunger det till i spöet och jag krokar en tung fisk som svarar med att rusa rakt mot botten. Spöet står i en djup båge och jag bara ler!

En kort stund senare visar ekolodet ett bättre eko i frivattnet. Ett gult eko – med ”skägg” under… Det har jag lärt mig att större fisk ofta har på ekolodsbilden. Då det är i princip vindstilla är det inga problem att ”fickparkera” rakt ovanför fisken och släppa jiggen. Nån meter över stannar jag upp betet och darrar lite försiktigt på spötoppen samtidigt som jag ser hur det gula ekot stiger för att i ekolodsbilden ”smälta ihop” med ekot från betet. En kort stund står fisken där och glor på sitt tilltänkta byte. Betraktar, funderar och undrar säkert vad det är frågan om. Och så plötsligt sjunger det till i spöet och jag krokar en tung fisk som svarar med att rusa rakt mot botten. Spöet står i en djup båge och jag bara ler!

Resultatet blir att flätlinan går in i den sidomonterade ekolodsgivaren men relativt snabbt kan jag frigöra den och fighta en fisk som slåss som en tungviktsboxare!
”Det här är en gädda till”, säger jag högt för mig själv samtidigt som fisken fortsätter ner i djupet så att min Shimano Curado 71 HG knarrar överlyckligt. Jag lyckas få stopp på fisken  och tar ett par meter lina på den innan den viker av. Går ut i sidled och in under båten. Återigen är linan otäckt nära ekolodsgivarna…

Jag sätter hårt mot hårt och pressar in fisken och inser i samma sekund som den visar sig att det är en gös – och i mina ögon är den stor!
Jag hör mig själv säga  att – ”Det är en sexa” när fisken ligger besegrad i håven. Vilken grej! Vilken fisk!
Samtidigt som fisken får vila plockar jag fram kamera, våg, vågsäck och måttband. Måtten fastställs till 86 centimeter och 6540 gram. En storfisk. Dessutom tagen på ett eget bete som jag håller på och laborerar med. Fantastiskt kul!

Som tur är så har jag med systemkameran och efter lite riggande står den i rätt höjd på, lite lagom vanskligt balanserat på två Plano-lådor som i sin tur står på en tröja. Ett perfekt stativ – i alla fall när det är vindstilla! Med undantag för ett par bilder när fisken inte alls vill vara med på bild så går det rätt smidigt att plåta fisken med fjärrutlösare och bilderna blir över förväntan.

6540 gram och 86 centimeter – en stor fisk för mig. Framförallt i detta vatten...

6540 gram och 86 centimeter – en stor fisk för mig. Framförallt i detta vatten…

Storfisk förresten – vad är det? Ja, Sportfiskarnas storfiskregistrering är så klart en knivskarp måttstock för det. Men en fisk som är gigantisk i ett vatten kan ju som bekant räknas som en högst medelmåttig fisk i ett annat vatten. Och med tanke på den utveckling som gösfisket haft, i takt med att vertikalfisket har utvecklats, så är så klart inte en fisk på 6540 gram att betrakta som stor. Även om den når över storfiskregistreringsvikt.
Men jag är glad över fångsten! Inte minst med tanke på att jag, i efterhand, fått veta att det inte kommer upp så många gösar över sex i det vattnet per år, och hoppas så klart kunna höja mitt personliga rekord inom kort… Kanske till och med i samma vatten.

 

By | 2017-07-05T12:04:34+00:00 juli 5th, 2017|Båtliv, Fiske, Gös, Starweld 1674 TL, Storfiskregistrering|

Pelagiskt prickskytte – ett beroendeframkallande fiske

I och med båtbytet för snart ett år sedan så har jag skiftat fokus en del i mitt fiske. Efter 19 års trollingfiske är det numer ”back to basics” med fokus på gädda, abborre och gös – även om metoderna och utrustningen ändrats en del… Givetvis föll det sig naturligt att till slut ge sig i kast med vertikalfiske när man har en båt som funkar perfekt just till det. Jag har tidigare bara åkt med andra för att se och lära. Visst har det varit både trevligt och intressant men det går, så klart, inte att jämföra med att fiske själv från egen båt.

Efter den första riktiga satsningen, i början av maj, var jag helt fast! Inte för att jag lyckades överdrivet väl eller fick någon extremt stor fisk utan på grund av spänningen! Att på ekolodet se en rovfisk stiga mot betet, inspektera det och eventuellt hugga är otroligt mycket mer spännande än man kan tro. Det går närmast att jämföras med det visuella i att fiska färna med flytbröd eller när bubblorna från ätande sutare närmar sig ditt flöte… Det är så spännande att man nästan glömmer bort att andas! När sedan fisken helt ointresserat viker av, utan att ens provsmaka betet, då är frustrationen hög och svordomarna ligger nära till hands.

Under det där första riktiga passet i maj lyckades jag till slut locka ett tiotal gösar till hugg trots bleke och strålande solsken. Nästan omgående när jag kom ut på sjön hittade jag ett större stim med betesfisk och i utkanten av det ett tydligt eko. Ett eko som visade stort intresse för en 8″ Westin twinteez i färgen Baitfish. Utan pardon klippte gösen jiggen och några sekunder senare låg den i håven… lika förvånad som mig. Skulle det verkligen vara så här enkelt?

Drygt nio timmar och noll hugg senare hade jag svar på frågan: Nej, det är inte så enkelt. Fiske är alltid fiske och i slutänden så är det ju som bekant fisken som bestämmer spelreglerna. Vill den inte käka så spelar det liksom ingen roll vad vi försöker med…

Men så lagom när självförtroendet nått nya bottennivåer hittade jag ett djupare område i sjön där betesfisken stod högt upp i frivattnet. Och under dem tecknade ekolodet större ekon som senare skulle visa sig vara gös och gädda.

Plötsligt kunde jag se på skärmen hur betesstimmen splittrades upp av jagande fisk och när min jigg närmade sig ekona där under attackerades den med samma beslutsamhet som på morgonen. Under en hektisk timma landade och återutsatte jag nio gösar och två gäddor. Dessutom tappade jag ett par fiskar varav en kändes riktigt fin…

 

Att plåta själv, med telefonen, är ingen lek tillsammans med en arg gös.

Att plåta själv, med telefonen, är ingen lek tillsammans med en arg gös.

Efter det inledande passet var jag fast i vertikalfisketräsket. Med allt vad det innebär i form av nya inköp av prylar och letande efter nya, spännande vatten…

Jag var inte helt säker på att vertikalfisket efter gös skulle vara något för mig. Egentligen vet jag inte varför eftersom jag hittills inte testat något fiske som inte tilltalat mig… Kanske var det plånboken som hoppades på att jag inte skulle fastna för fisket. Men nu är beroendet ett faktum och hålet i plånboken växer bara för var dag…

By | 2017-07-04T13:33:22+00:00 juli 4th, 2017|Båtliv, Fiske, Gös, Starweld 1674 TL, Vertikalfiske|

Första trollingpasset med båten

Efter att ha fokuserat mitt trollingfiske på lax och öring sedan 1997 har jag det senaste året fått ett större sug efter andra arter, mindre vatten och nya utmaningar. Därför bytte jag båt under sommaren… men när vintern kommer, himlen blir blyertsgrå och kvicksilvret i termometern kryper ner under nollan kommer suget efter lax krypande igen. Det är något magiskt med de korta, kalla, dagarna och silverblanka stridbara fiskar. Av den anledningen begick jag i söndags trollingpremiär med Starwelden.

När det för en gångs skull inte skulle blåsa storm under den här hösten/vintern hotade SMHI med snöoväder och halka. Men när mobilalarmet pep och termometern visade nån plusgrad så hängde jag på trailern och styrde kosan mot Vättern.

De rapporter jag fått talade om trögt fiske på Granvikssidan under de senaste dagarna och eftersom vinden legat på från väst så kändes det helt rätt att sjösätta i Medevi och därifrån söka av vattenvidderna.

Då jag ännu inte monterat djupriggar på båten nöjde jag mig med sex spön fiskade i ytan bakom Ghost Tackles grymma SupraCruz-paravaner. Betena närmast båten blyades ned med 30 respektive 50 gram bly innan letandet efter betesfisk och/eller större bågar på ekolodet inleddes. De små ansamlingar av spigg, avtecknade som klotrunda bollar på lodet, stod i frivattnet på 30 meter där det var kring 60 meter djup. Inget lätt jobb att fiska kring dem utan djupriggar med andra ord…

På ett ställe hittade jag lite mer ytnära betesfisk och på sideimagen till och med ett par bågar. Precis i det området brände jag en fisk efter bara ett par sekunders drillande. Och minuten efter drogs den innersta paravanen nedåt, bakåt av tyngden från en fisk som dessvärre inte heller krokades ordentligt.

Utöver äggmackor, rykande hett kaffe och upplevelsen av att trollingfiska helt ljudlöst med elmotor så hände inget mer under dagen innan jag bestämde mig för att bryta upp och åka hem. Enligt prognoserna skulle vinden, och snöfallet, öka rejält framåt kvällen. Och det gjorde det… Snön vräkte bitvis ned och  hemresan, och framförallt när jag skulle backa ner trailerekipaget i garaget, blev dagens mest spännande upplevelse.

Det hade snöat rätt rejält och garagenedfarten (vi har garage i källaren) var rejält hal. Jag har ungefär en decimeters marginal på var sida om båten för att komma igenom porten och det är normalt sett inga problem – men när nedfarten är en isgata blir det lite mer intressant. Efter lite trixande fick jag till slut båten på plats inne i värmen utan missöden.

Väl hemma framför öppna spisen kunde jag i alla fall sammanfatta mitt första trollingpass i min Starwelde 1674 TL som lyckat. Visst är det bekvämare med en HT eller kabinbåt som jag tidigare hade men som en bekant konstaterade vid rampen på morgonkvisten: ”Båtar är som verktyg, man behöver olika för varje typ arbete”. Och lite så är det ju…

Förutom att montera djupriggarna så ska jag även sätta öglor för att kunna fästa drivankare i och på så vis får lite bättre kontroll över fart. Dessutom ska jag nog ha ett par spöhållare till för att kunna ställa ifrån mig spön enklare. Som gammal trollingfiskare känner man sig lite naken i en båt med färre än 20 spöhållare.

By | 2017-06-28T11:51:46+00:00 december 14th, 2016|Fiske, Lax, Starweld 1674 TL|

Gör backup på dina waypoints…

Jag installerade den senaste (4.0) versionen av mjukvaran i mina två HDS7or igår och passade samtidigt på att göra backup på alla waypoints. Det är åtskilliga fisketimmar som ligger bakom dem så det känns onödigt om de skulle försvinna i en krasch… Jag har i och för sig mina enheter synkade så att waypoints finns på båda – för säkerhets skull. Men nu finns de också på ett SD-kort och ”i molnet”.

Det är så oerhört snabbt gjort och sparar så otroligt mycket irritation den dagen olyckan, eller tjuven, är framme… Ny enhet går att köpa – waypoints är svårare. Därför får dagens lilla tips bli att även du gör backup på dina hotspots – innan det är för sent.

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 april 8th, 2015|Båtliv, Fiske, Teknik, Tips & Tricks|

Mjukvaruppdatering för HDS Gen2 från Lowrance

Igår släppte Lowrance en uppdatering av mjukvaran till Gen 2 i HDS-serien. Jag har två enheter som kommer att uppdateras så snar jag får möjlighet. Som synes i klippet nedan så är det kanske inga avgörande uppdateringar – snarare kosmetiska. Och det är ju inga fel. De nya, renare menyerna scrollar, det är större ikoner på startsidan och du kan ladda upp egen bakgrundsbild (på personliga rekord t.ex) och mer…

Uppdateringarna finns att ladda ner på http://www.lowrance.com/en-US/Software-Updates/

By | 2016-12-13T07:05:45+00:00 februari 25th, 2015|Båtliv, Fiskeprylar, Teknik, Tips & Tricks|

Ekolod till salu: Lowrance X515 C DF

_MG_1473

Uppdatering kl. 20.21: Ekolodet är sålt!

Jag har ett Lowrance X515 C DF ekolod, inklusive skydd för skärmen, monteringsbygel, helt nya kablar och givarfäste samt en givare (inköpt 31/5 2012), liggande och lägger nu ut det till försäljning.

Skärmen är helt repfritt och ekolodet fungerar felfritt.

Min förhoppning var att det skulle monteras i en vertikalbåt i framtiden men med två små barn och hus så har jag knappt tid att använda trollingbåten … Än mindre utrusta den lilla för vertikalfiske :-)

Av den anledningen säljer jag nu lodet för 1800:-  (nypris 6500:-) inklusive givare (nypris enbart givare 1650:-) . Finns i Örebro men kan givetvis skickas.

Lite fakta om lodet

5,4″ färgskärm
Effekt (Peak-to-Peak): 4000 W
Frekvens: 50 kHz / 200 kHz

Ring eller skicka sms till 0703-37 41 91 eller använd kontaktsidan

[klicka här] vid intresse.

Exempelbilder nedan

IMG_4578 IMG_2548

ekolod_670

 

 

By | 2016-12-13T07:05:46+00:00 januari 2nd, 2014|Båtliv, Fiskeprylar, Fiskeprylar till salu|

Använd din iPryl som navigator

Har du en smartphone eller en surfplatta? Då har du även en navigator! Många känner säkert redan till möjligheten att använda sig av sin iPad, eller iPhone för den delen, som navigator. Men jag tänkte ändå ta tillfället i akt och tipsa om en app som jag gillar.

Då jag själv har iPad och iPhone så handlar det här inlägget uteslutande om mjukvara till dessa två. Jag vet att möjligheterna att använda motsvarande mjukvara i andra produkter också finns – men jag har inte testat dem ännu.

Både iPhone och iPad levereras med kart-appar. I och med uppdateringen till iOS 6 så sparkades Googles kartor ut och ersattes med Apples egna. Visst kan man använda dem för navigering men vill man ha de extra funktioner som man förknippar med en plotter (plotterspår, waypoints, rutter etc.) så krävs det att man köper en app för ändamålet. Jag har valt Navionics app.

Jag har två varianter av deras app i mina enheter. I min iPad har jag HD-varianten för att kunna utnyttja hela skärmens storlek. Men iPhonen, med sin lilla skärm, får nöja sig med standardversionen.

Appen är snabb – långt mycket snabbare än min navigator. Nu skall det sägas att jag har en Lowrance GlobalMap 7200 i båten och den är ju som bekant inte den senaste eller snabbaste modellen…

Navionics Gold låter dig välja vilken typ av karta du vill se:

  • Sjökort (Som laddas ner för det aktuella området. Mer om det nedan.)
  • Terrängkarta
  • Bing´s kartor
Du kan även få djupkurvorna presenterade i meter eller fot.

Navionics Marine Europe, som jag har, innehåller hela Europas sjökort. Eller rättare sagt: den ger dig rätt att ladda sjökort för de områden som du önskar i hela Europa. Det innebär att om du åker utomlands för fiske så väljer du det område du kommer besöka, laddar ner kartorna och kör igång. Det gör att appen inte tar lika stor plats, i megabyte räknat, på din enhet. Ett tips är dock att ladda ner kartorna innan du reser för att undvika trafikavgiften för datan som laddas ner.

I övrigt så har den samma funktioner som vilken plotter som helst. Det innebär att du bland annat kan:

  • Visa plotterspår
  • Sätta ut waypoints
  • Se din fart
  • Söka fram tidigare sparade waypoints
  • Se tiden för solen upp och nedgång
  • Se den aktuella månfasen
Här är en kort filmsekvens där jag testar appen på iPad. Området som visas är norr om Granvik och Vätterns norra skärgård.

Nackdelar då?

Den enda nackdel som jag upplevt när jag använt iPaden som navigator är att touchskärmen inte funkar så bra med blöta fingrar. Eller rättare sagt: den funkar inte alls. Men det avhjälper man ju enkelt med en handduk. Jag har även läst att det varit problem med överhettning under varma dagar. Det får till följd att iPaden stänger av sig och inte går att starta innan den kommit ner i temperatur. Det problemet uppstår självklart mest under sommarhalvåret. Och kanske främst i länder där man har sol under sommaren… :-)

Det finns en funktionalitet inbygd som visar närmaste marina, bensinmack, restaurang etc. men den är inte speciellt uppdaterad för våra breddgrader.

Att tänka på

Jag har möjlighet att ladda min iPad i båten – och det behövs. Om du vill ha skärmen tänd hela tiden, för att se var du befinner dig, så drar det rätt mycket ström. Så tänk dig för innan du sticker ut på långturer med iPad som navigator – om du inte har möjlighet att ladda den ombord.

Användningsområden

Personligen ser jag främst Navionics app som en extra säkerhet på sjön. Den dagen dimman rullar in och elektroniken i båten ger upp (för om det inträffar – så kommer det garanterat inträffa samtidigt…) så finns den där.
Dessutom har man möjlighet att planera sitt fiske hemma i soffan.

Med tanke på priset så tycker jag att det är en klockren investering.

Nedladdning

Apparna köps som vanligt i App Store. Sök på Navionics så får du upp en rad olika.

By | 2016-12-13T07:04:59+00:00 november 1st, 2012|Båtliv, Fiskeprylar, Teknik|

Stulen båt upphittad

Polisen i Västmanland beslagtog en båt den 13 juli vid Östra Holmen. Båten misstänkts vara stulen och därför söker nu Polisen efter den rätta ägaren till båten.

Känner du igen båten eller vet vem som är ägaren till den, ber vi dig kontakta oss på tips.vastmanland@polisen.se eller på telefon 114 14.

 

Kanske är det någon som känner igen båten från sin hemmahamn?

By | 2016-12-13T07:04:59+00:00 augusti 16th, 2012|Båtliv|

Båt till salu

Är du på jakt efter ny båt? Mina vänner, bröderna Kent och Stefan Persson, säljer sin Ryds 600 Big Fish med Yamaha 115hk 4-takt.

En perfekt fiskebåt – lagom till vårfisket!

Läs mer här ›

By | 2012-04-19T23:03:52+00:00 januari 31st, 2012|Båtliv|

Problem med ekolod – någon som varit med om liknande?

Under helgens fiske på Vättern uppdagades ett problem som jag inte noterat tidigare. Därmed inte sagt att det inte funnits… Jag plåtade ekolodet och bifogar bilderna.

Jag har ett Lowrance X515C DF, dvs dubbelfrekvensgivare (problemen är samma oavsett frekvens), tillsammans med en Lowrance LBS-1. I samband med att jag monterade autopilot under vårvintern drog jag också om elen. Jag har funderingar på om det är det som kan ha orsakat dessa störningar.
Jag har inte fiskat så mycket under året och inte reflekterat över detta förrän nu.

Enkelt uttryckt så får jag riktigt orena ekon och bitvis är de ”upphackade” – se t.ex betesstimmet på botten på den tredje bilden. Vissa ekon är halva (givaren är rätt monterad – annars vet jag att man kan få denna ”effekt”) men djupare ekon i samma bild är ok. Vidare så ser ekona från djupriggsloden ut som sk*t och försvinner bitvis.

Idag testade jag med en lånad givare men resultatet var inget överväldigande. Med tanke på vilka fina ekon jag bitvis får från nuvarande givare så tror jag mer på någon form av störning.
Tyvärr kunde inte denna eventuella störning lokaliseras idag trots att jag testade det mesta… Började med att plocka bort VHFen, flytta LBS1an och som sagt med en annan givare. Men problemen kvarstår – och ett nytt har dykt upp…
Det (o)lustiga är att när jag slår av motorn och driftar så är störningarna kraftigare än när motorn är på. Någon som varit med om detta?
Dessutom har jag diagonala störningar från botten och upp.
Se de bifogade bilderna. Tacksam för tips. Nästa steg blir att testköra ett annat ekolod på separat batteri för att se om störningarna är i båten eller i utrustningen.
Uppdatering: Problemet bestod, trots allt, i för låg batterispänning. Nya batterier och vips så var problemen ur världen.
By | 2016-12-13T07:05:00+00:00 november 21st, 2011|Båtliv, Fiskeprylar, Teknik|

Premiärbadat idag – fiske imorgon

Kör ett pass på Vänern i morgon tillsammans med farsan och brorsan. Idag har jag premiärbadat – i min Ursuit. Med tanke på den hemska olyckan i Simrishamn igår är det skönt att veta att den funkar.

By | 2013-11-29T13:53:54+00:00 april 17th, 2011|Båtliv, Fiske, Fiskeprylar|

Äntligen vårkänslor

Vintern har varit lång och riktigt seg för oss som hellre fiskar i än på vattnet… eller rättare sagt från båt än från isen. Ett par pass har det blivit men inget som är värt att rapportera här på bloggen.

I stället har jag spenderat tid med familjen, fixat en del med båten och jobbat en hel del. Bland annat så har jag hjälp Tommy Nerstrand och Petter Larsson med en web till McLay Boats Scandinavia – som jag nämnde i föregående inlägg. Ruskigt fina och välbyggda båtar – med stora möjligheter att anpassas efter egna önskemål.

All el är nu omdragen och tydligt uppmärkt i min skuta. Tidigare behövdes det mer tur än skicklighet för att hitta rätt kablar… Nu behöver man bara kunna läsa.

Dessutom är Garmins GHP 10 Autopilot på plats tillsammans med nya hydraulslangar. Installationen tog längre tid än planerat men jag har bara mig själv att skylla… Helt enkelt för att jag beslutade mig för att byta slangarna efter att jag monterat piloten på originalslangarna men inte fått ett så ljudlöst system som jag önskat. Hade jag bytt slangarna från början hade det gått snabbare… Men det är ju som bekant lätt att vara efterklok. Och med tanke på hur vintern varit så har jag inte haft ett överdrivet stort behov av att kunna använda båten.

Förhoppningsvis så blir det båtfiske på Vänern eller Vättern kommande nästa helg – när isen är helt borta. Jag har ingen lust att riskera utrustningen bara för att vara först ut bland isflaken… Dessutom inväntar jag leverans av en förlängningskabel till autopiloten. Det är kabeln mellan kompassen (CCUn) i fören som inte räcker hela vägen bak i aktern där databoxen (ECUn) sitter monterad.

By | 2016-12-13T07:05:02+00:00 april 7th, 2011|Båtliv, Teknik|

Ny båt? Kolla in dessa!

Går du i båtköpartankar eller bara är nyfiken på McLays superfina aluminuimbåtar så bör du kika in på McLay Boats Scandinavia; www.mclayboats.se

Det är fiskeguiderna Tommy Nerstrand och Petter Larsson som är återförsäljare för dessa Nya Zeeländska fiskemaskiner i Skandinavien. Och hemsidan… den ligger jag bakom.

By | 2012-10-18T20:47:35+00:00 mars 16th, 2011|Båtliv|

"Autopilot aktiverad"

Nu är systemet luftat, kabeldragningen klar och allt funkar. Det som kvarstår, när man ändå är igång, är att putsa lite på elinstallationen och montera däcksbelysning.

Testkörde piloten i demoläget under gårdagskvällen och det verkar väldigt enkelt och smidigt.

By | 2012-10-18T20:49:18+00:00 januari 18th, 2011|Båtliv, Teknik|